Nyhetsarkiv

Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om närmare 135 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om MS, mitokondriell sjukdom respektive vaccin mot reumatism. 

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA. Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2019: Jenny Mjösberg, Maria Genander och nyrekryterade Pia Dosenovic.  Deras forskningsprojekt handlar om inflammatorisk tarmsjukdom, matstrupscancer respektive vaccin mot hiv. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 408 unga forskningsledare från hela världen.

Forskare har kommit ett steg närmare i att förstå hur immunförsvaret reagerar vid akut denguefeber, en sjukdom som drabbat hundratusentals personer i Sydostasien i sommar. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet och Duke-NUS Medical School i Singapore att naturliga mördarceller var speciellt aktiva kort efter infektion. Upptäckten kan förhoppningsvis bidra till framtagandet av nya vaccin och förbättra vården av patienter med akuta infektioner.

Cytokiner är en typ av proteiner med betydelse för signalering mellan celler i kroppens immunförsvar, till exempel vid infektion eller skada. En ny studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology pekar nu på att cytokinen interleukin(IL)-26 skulle kunna användas som biologisk markör (biomarkör) för okontrollerad astma hos både vuxna och barn – och även kanske vara ett framtida mål för nya astmaläkemedel. Bakom resultaten står forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny mekanism bakom den immunologiska aktiveringen vid åderförkalkning. Resultaten förväntas kunna leda till nya behandlingsmöjligheter för hjärtkärlsjukdom.

Bilden ovan visar en tuberkulosinfektion (TBC) i en muslunga, där immunceller bildar ett granulom runt bakterierna. De olika symbolerna representerar arbetskopior av aktiva gener, så kallade budbärar-RNA, som är olika i granulomcentret jämfört med de omgivande cellerna.

En internationell studie ledd från Karolinska Institutet ger nya insikter i hur immunsystemets regulatoriska T-celler skyddar mot autoimmun sjukdom. Genom att kartlägga vilka kroppsegna proteiner som angrips av immunsystemet hos patienter med sjukdomen IPEX, kunde forskarna visa att regulatoriska T-celler kontrollerar immuntolerans i tarmen. Resultaten publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Tre forskare vid Karolinska Institutet utses till Wallenberg Scholars 2019: professorerna Ernest Arenas, Sten Linnarsson och Randall S. Johnson. Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.

Även mycket för tidigt födda barn bär på ett skydd mot virus i form av antikroppar överförda från mamman. Det visar en analys av så kallade maternella antikroppar hos nyfödda barn, publicerad i tidskriften Nature Medicine av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten bör förändra vårt sätt att se på infektionskänslighet hos nyfödda, enligt forskarna.

​​​​​​​Professor Sven-Erik Dahlén, IMM, deltar i koordinationsteamet för IMI-projektet 3TR som nyligen har godkänts för finansiering av den Europeiska Kommissionen.

Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocyter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros (MS), förändras vid MS och kan därmed ha ytterligare inverkan på sjukdomen än vad som tidigare har beskrivits. Det visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Edinburghs universitet i Storbritannien och som publiceras i tidskriften Nature.

En ny studie visar att det sker en väldigt begränsad nybildning av celler i hjärnan hos patienter med sjukdomen multipel skleros (MS). Fynden stöder vikten av att behandla MS tidigt i sjukdomsförloppet då de angripna cellerna kan reparera skador, men inte ersättas av nya. Resultaten publiceras i tidskriften Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Microbiology visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.

När ett barn lämnar mammans mage startar en dramatisk förändring av barnets immunförsvar. Förändringen är en respons på de bakterier, virus och liknande som finns i barnets nya miljö, och sker likartat hos alla barn. Resultaten publiceras av forskare från Karolinska Institutet i en artikel i Cell. Användningen av ny teknik inom immuncellsanalys har gjort studien möjlig.

Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS. Studien publiceras i Nature Communications.

Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret. Det visar en omfattande internationell studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Upptäckten, som presenteras i The Lancet Respiratory Medicine, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik och behandling.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.

Tvärtemot vad man tidigare trott är utvecklingen från blodstamceller till mastceller, en sorts specialiserade immunceller, inte beroende av tillväxtfaktorn stamcellsfaktor. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Blood. Resultaten kan bana väg för nya behandlingar mot vissa blodsjukdomar.

En speciell variant av sockermolekyler som finns i människors näsor kan förklara varför pneumokockinfektioner är vanliga i människor men inte i andra djur. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe. Upptäckten kan hjälpa forskarna i jakten på ett bredare vaccin som kan skydda mot alla typer av pneumokocker.

Yngre syskon, ensambarn och äldre syskon har olika risk att få astma och andra vanliga sjukdomar i barndomen. Det visar en svensk populationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Benedict Chambers och Berit Carow lämnade elitidrotten för att satsa på sina karriärer som forskare i immunologi vid Karolinska Institutet. Nu återvänder de till rampljuset för att hjälpa de tävlande att undvika infektioner under sommar-OS i Rio.