Publicerad: 2018-09-07 09:26 | Uppdaterad: 2018-09-07 09:58

Ny förklaring till uppkomsten av MS

Vid sjukdomen multipel skleros (MS) spelar inte bara immunsystemets T-celler, utan även B-cellerna, en viktig roll. Det visar forskare vid Karolinska Institutet och universitetet i Zürich i en studie publicerad i tidskriften Cell. Fynden förklarar hur vissa MS-läkemedel fungerar och kan bana väg för nya sätt att behandla sjukdomen.

MS är en kronisk sjukdom där kroppens immunceller attackerar och skadar den egna nervvävnaden. Sjukdomen drabbar ungefär 2,5 miljoner människor i världen och särskilt kvinnor.

Nu har en nyckelfaktor i sjukdomens uppkomst hittats av forskare vid Karolinska Institutet och University of Zürich. Resultaten publiceras i tidskriften Cell. Faiez Al Nimer, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI, är delad försteförfattare.

Attackerar nervcellerna

Tidigare forskning om MS har huvudsakligen fokuserat på immunceller av typen T-celler. De bidrar normalt till att skydda kroppen mot inkräktare. Men hos vissa människor attackerar de i stället det skyddande lager som omger nervcellerna, vilket innebär starten på sjukdomen. Den nya studien visar att inte bara T-celler, utan även immunförsvarets B-celler, spelar en roll för uppkomsten, genom att aktivera T-cellerna.

I blodprover kunde forskarna se att hos personer med MS var T-celler av den typ som attackerar nervvävnaden, mer aktiverade och delade sig mer. Detta orsakades av att B-celler interagerade med T-cellerna. När B-cellerna togs bort, slutade de sjukdomsdrivande T-cellerna helt att dela sig.

Bland de aktiverade T-cellerna i blodet såg forskarna celler av den typ som återfinns i hjärnan hos MS-patienter under ett skov i sjukdomen. Dessa T-celler visade sig känna igen strukturer på ett protein som produceras av både B-celler och av nervceller i hjärnan.

Nära samspel

Forskarna drar slutsatsen att sjukdomsaktiviteten vid MS drivs av ett nära samspel mellan sjukdomsdrivande B- och T-celler, där aktivering av T-celler i blodet leder till att dessa rör sig till hjärnan och skadar hjärnvävnaden.

Studiens resultat ger en förklaring till den tidigare oklara mekanismen hos en ny klass av MS-läkemedel (rituximab och ocrelizumab) och kan enligt forskarna även bana väg för nya sätt att behandla sjukdomen.

Forskningen finansieras huvudsakligen av Europeiska forskningsrådet (ERC advanced grant), men också av University of Zürich, Swiss Multiple Sclerosis Society, Swiss National Science Foundation och ett antal svenska forskningsfinansiärer.

Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från University of Zürich.

Publikation

”Memory B Cells Activate Brain-Homing, Autoreactive CD4+ T Cells in Multiple Sclerosis”
Ivan Jelcic, Faiez Al Nimer, Jian Wang, Verena Lentsch, Raquel Planas, Ilijas Jelcic, Aleksandar Madjovski, Sabrina Ruhrmann, Wolfgang Faigle, Katrin Frauenknecht, Clemencia Pinilla, Radleigh Santos, Christian Hammer, Yaneth Ortiz, Lennart Opitz, Hans Grönlund, Gerhard Rogler, Onur Boyman, Richard Reynolds, Andreas Lutterotti, Mohsen Khademi, Tomas Olsson, Fredrik Piehl, Mireia Sospedra, & Roland Martin
Cell, online 30 augusti 2018, doi: 10.1016/j.cell.2018.08.011