Skip to main content
Publicerad: 2019-09-03 12:39 | Uppdaterad: 2019-09-03 13:17

De får prestigefyllt startanslag från ERC

Jenny Mjösberg, Maria Genander och Pia Dosenovic (fotomontage: Gonzalo Irigoyen, SSF, privat bild).

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2019: Jenny Mjösberg, Maria Genander och nyrekryterade Pia Dosenovic.  Deras forskningsprojekt handlar om inflammatorisk tarmsjukdom, matstrupscancer respektive vaccin mot hiv. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 408 unga forskningsledare från hela världen.

Startanslaget från European Research Council (ERC StG) riktar sig till yngre, framgångsrika forskningsledare och har som syfte stötta dessa i arbetet med att bygga upp sin forskargrupp och en oberoende forskningslinje. Anslaget omfattar för närvarande upp till 1,5 miljoner Euro fördelat över fem års tid. Sammanlagt investerar ERC 621 miljoner euro i år på unga forskningsledare. Ungefär 13 procent av ansökningarna beviljades. Här är de forskare och projekt vid KI som beviljades:

Forskningsledare: Jenny Mjösberg, institutionen för medicin, Huddinge

Projekt: Single-cell analysis of intestinal lymphocytes reveals targets for treatment of inflammatory bowel disease (GUT-SEQ)

Sammanfattning: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) utgör ett växande och globalt hälsoproblem, men kunskap saknas om varför vissa patienter svarar dåligt på behandling eller att effekten kan avta med tiden. Jenny Mjösbergs forskning handlar om att öka förståelse för tarmens komplexa immunsystem och de mekanismer som bidrar till tarminflammation vid IBD. Tillsammans med sina kollegor har hon tidigare fokuserat på en typ av lymfocyter eller vita blodkroppar, så kallade ILC (innate lymphoid cells), som finns i tarmen och utgör en viktig del av vårt medfödda immunförsvar. I det projekt som nu finansieras av ERC utökas forskningen till att inkludera även lymfocyter från tarmens förvärvade immunförsvar. Med hjälp av ett unikt patientmaterial ska forskarna analysera aktiviteten hos gener och proteiner I individuella lymfocyter från olika delar av tarmen hos patienter med IBD – och sedan jämföra med patienter som inte har sjukdomen. På detta sätt hoppas de hitta celltyper och aktivitetsmönster som kan kopplas till inflammation och även identifiera omogna celltyper som skulle kunna utvecklas till sjukdomsorsakade lymfocyter och vilka faktorer som i så fall styr detta. Förhoppningen är att kunskapen på sikt ska kunna bidra till bättre och mer individanpassade behandlingar.

Mer om Jenny Mjösbergs forskning
 

Forskningsledare: Maria Genander, institutionen för cell- och molekylärbiologi

Projekt: Redefining the esophageal stem cell niche – towards targeting of squamous cell carcinoma (TroyCAN)

Sammanfattning: Trots en relativt hög förekomst av matstrupscancer saknas till stor del effektiva farmaceutiska strategier för att behandla dessa patienter, vilka istället tvingas genomgå kirurgi där stora delar av matstrupen avlägsnas. I det projekt som ERC nu finansierar bygger Maria Genander och hennes kollegor vidare på tidigare studier, där de för första gången visat att det finns olika subtyper av stamceller i en normalt fungerande matstrupe. Forskarna vill nu förstå hur dessa subtyper etableras och interagerar med närliggande stödjevävnad och hur specifika subtyper av stamceller bidrar till att bibehålla matstrupens vävnadsarkitektur. I projektet ska forskarna till att börja med kartlägga normala stamceller i matstrupen, för att sedan även undersöka hur dessa stamceller förändras vid tumörbildning. Detta för att systematiskt kunna identifiera och påverka förändringar i tumörceller och deras närliggande stödjevävnad. Förhoppningen är att ökad kunskap om länken mellan hur normala stamceller bidrar till en frisk vävnad och de processer som går fel vid tumöruppkomst ska kunna leda till nya behandlingar som kan sättas in istället för dagen kirurgiska ingrepp.

Mer om Maria Genanders forskning
 

Forskningsledare: Pia Dosenovic, institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (börjar på KI i december 2019)

Projekt: Vaccine development against variable pathogens (VIVA)

Sammanfattning:  Vaccinering är idag det effektivaste skyddet mot infektionssjukdomar. Men trots många års forskning finns fortfarande inga vaccin som skyddar mot genetiskt föränderliga – variabla – patogen, som till exempel hiv-1 som orsakar aids. Till skillnad från vaccin mot så kallade icke-variabla patogen måste ett vaccin mot en variabel patogen aktivera antikroppar som binder någon eller några av de få konstanta ytorna på en patogen för att ge ett bra skydd. För att kunna designa sådana vaccin behöver forskarna lära sig mer om en av immunförsvarets viktigaste beståndsdelar, de så kallade B-cellerna som producerar antikroppar. Med hjälp av ERC:s startanslag kommer Pia Dosenovic undersöka hur aktiveringen och differentieringen av B-cellerna regleras. I sitt arbete kommer hon bland annat att använda en ny typ av genförändrade möss, så kallade knock-in-möss, vars B-celler uttrycker mänskliga antikroppar som är specifikt riktade mot konstanta regioner på ytan hos hiv-1. Genom att i detalj kartlägga aktiviteten hos dessa B-celler vid en immunreaktion kan forskarna få viktig information för att designa nya vaccin mot variabla patogen och lära sig mer om hur B-celler fungerar generellt.

Mer om Pia Dosenovic på Research Gate

Fler siffror om ERC StG

  • De forskare som får anslagen kommer från 51 länder.
  • 20 forskare ska nu flytta till Europa för att bedriva sin forskning.
  • Mest framgångsrika när det gäller antalet erhållna anslag har Tyskland, Storbritannien och Nederländerna varit.
  • I Norden intar Sverige ledningen.