De är Wallenberg Scholars 2019
Tre forskare vid Karolinska Institutet utses till Wallenberg Scholars 2019: professorerna Ernest Arenas, Sten Linnarsson och Randall S. Johnson. Forskarna som tillhör Sveriges främsta, tilldelas 18 miljoner kronor vardera av Wallenbergstiftelserna genom ett femårigt anslag för fri forskning.
– Fri forskning är precis vad det låter som. Det är forskarna som med sin egen nyfikenhet och kunskap bestämmer vad de vill forska om. Stiftelsen ställer inga krav på resultat. Det är tillåtet att misslyckas om så skulle vara. Men historien har visat att det är genom den fria grundforskningen som mest ny kunskap vunnits, säger Peter Wallenberg, Jr ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i ett pressmeddelande.
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Avsikten är forskarna ska kunna arbeta långsiktigt, med en mindre belastning att söka externa anslagsmedel och med en högre ambitionsnivå för att få ett ännu bättre internationellt genomslag för sin forskning. Anslaget ger också forskarna en möjlighet att satsa på djärvare och mer långsiktiga projekt.
Totalt utses i år 22 forskare till Wallenberg Scholars. Kort beskrivning av de tre projekten från KI:
Ernest Arenas, professor i molekylär neurobiologi, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Sammanfattning: Parkinsons sjukdom är en mycket vanlig neurodegenerativ sjukdom, men dagens behandlingar varken botar eller bromsar sjukdomsförloppet. Klinisk forskning har visat att det går att ersätta de hjärnceller som sjukdomen bryter ner med celler från foster – men den här metoden har många tekniska och etiska utmaningar. Ernest Arenas och hans kollegor har som mål att identifiera kombinationen av gener som styr utvecklingen av dopaminproducerande nervceller i substantia nigra (SN), som i första hand påverkas vid Parkinsons sjukdom. För att göra detta kommer de använda nya forskningstekniker som enkelcells-RNA-sekvensering och genredigeringstekniken CRISPR/cas9. Med hjälp av den nya kunskapen ska de utveckla två metoder för att genetiskt styra bildandet av SN-neuron.
Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi, institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Sammanfattning: En cells transkriptom ger en bild av vilka gener som är aktiva, och hur aktiva de är. På det viset har det blivit möjligt att i detalj kartlägga hur olika celltyper utvecklas i människoembryots nervsystem, vilket ökar förståelsen både för hur friska vävnader utvecklas och mekanismerna bakom ärftliga utvecklingsbiologiska sjukdomar. Sten Linnarsson och hans kollegor har utvecklat en metod för att mäta genaktiviteten i flera miljoner enskilda celler och hur den aktiviteten förändras över tid. Med den metoden vill de studera människohjärnans utveckling från det befruktade ägget, och bygga en matematisk modell som beskriver och förutser genaktivitetens förändring över tid. Modellen ska sedan kunna användas till att förutse konsekvenserna av onormala förändringar, till exempel om en specifik gen är förstörd.
Randall S. Johnson, professor i molekylär fysiologi och patologi, institutionen för cell- och molekylärbiologi
Sammanfattning: I nästan alla cancertumörer finns områden med brist på syre. Det påverkar ett syrekänsligt protein, kallat HIF, som i sin tur har betydelse för immunförsvarets reaktion på cancern. HIF påverkar immunförsvarets celler på ett komplext sätt. Å ena sidan är de immunceller som kallas T-celler beroende av HIF för att kunna bekämpa cancern, och deras funktion stimuleras dessutom av hypoxi. Å andra sidan finns HIF i makrofager, en annan typ av immuncell som begränsar T-cellernas effekt vid cancer och på så vis gör cancern mer aggressiv. Randall Johnson vill undersöka den här paradoxen och hitta sätt att manipulera immunförsvarets syrekänslighet, med målet att förbättra dagens och framtidens cancerbehandlingar, inte minst immunterapier.