Nyhetsarkiv

KI-forskaren Birgitta Henriques Normark är nyinvald ledamot av IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien). IVA arbetar för att bygga broar mellan akademi, näringsliv och politik och verkar för människans förmåga att bidra positivt till samhället genom teknisk och ekonomisk vetenskap.

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

KI-forskaren Cristiana Cruceanu har tilldelats Vetenskapsrådets etableringsbidrag för forskningsprojektet "Placentan som en mediator för effekter av psykologisk stress som påverkar neuroutvecklingens omprogrammering: lärdomar från humana in vitro-modellsystem". Vetenskapsrådets etableringsbidrag motsvarar 6 miljoner kronor över fyra år.

KI-forskaren Volker Lauschke har mottagit Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag för forskningsprojektet "Modulering av vävnadskommunikation för att bekämpa alkoholfri fettleversjukdom" om den svåra leversjukdomen NASH. Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag motsvarar 7,4 miljoner över fem år. Det är femte gången som Volker Lauschke tilldelas medel från Vetenskapsrådet.

Konsolideringsbidraget inom medicin och hälsa från Vetenskapsrådet har tilldelats Georgios Sotiriou vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Projektet syftar till att utveckla en helhetsterapi för kroniska sår med hjälp av nanotekniska lösningar.

Regeringen har utsett Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, till särskild utredare för en ny utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier. Direktiven handlar om en nationell strategi för hur pandemier ska hanteras och en översyn av smittskyddslagen. Utredningen ska vara klar i februari 2025.

Susanne Nylén, forskare på Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi på Karolinska Institutet, leder ett projekt som fått ett anslag från den holländska stiftelsen Dioraphte för forskning på patogenesen av post-kala-azar dermal leishmaniasis (PKDL) och lepra. Det totala beloppet som tilldelats projektet är 850 000 Euro.

Jessica Alm, enhetschef för Nationellt pandemicentrum vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, svarar i avsnitt 118 av KI:s podcast Medicinvetarna, på lyssnarfrågan: Vilka är de viktigaste obesvarade forskningsfrågorna om pandemin och covid-19?

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien publiceras i Microbiology Spectrum.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig vaccinkandidat mot pneumokocker; bakterier som kan orsaka lunginflammation och blodförgiftning. Vaccinmolekylerna består av nanometersmå membranbubblor från bakterien och ger en skyddande effekt i möss, enligt en studie publicerad i PNAS.

Forskare vid Karolinska Institutet publicerade nyligen en studie i NPJ Biofilms and Microbiomes, som beskriver fyndet av ett enzym som bryter ner lipider.

Georgios Sotiriou, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har beviljats bidrag till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer av Vetenskapsrådet. Han tilldelas 30 miljoner kronor för åren 2022-2027 för projektet ”Nanoengineered precision therapies of lower respiratory tract infections”.

Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identifierat en ny grupp molekyler som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.

Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en viss typ av immunceller, makrofager, kan rekryteras in i bröstcancertumörer, där de omprogrammeras till att stödja och driva tumörväxt. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS beskriver de att låga nivåer av tumörsuppressorproteinet TAp73 leder till hyperaktivering av NFkB-signallering och ett inflammatoriskt tillstånd i bröstcancer samt utsöndring av molekyler som rekryterar tumörbefrämjande makrofager in i tumören.

KI-forskarna George Belibasakis och Daniel Manoil vid institutionen för odontologi har publicerat en banbrytande översikt om peri-implantit, i hundraårsjubileet av tidskriften Journal of Dental Research. Deras arbete förklarar de senaste begreppen inom sjukdomens mikrobiologi genom att sammanställa resultat från studier där de senaste teknikerna använts.

Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Studien publiceras i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, och kan få betydelse även för forskningen om covid-19.

Georgios Sotiriou, forskare vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi får ”the Smoluchowski award” för sitt forskningsbidrag till områdena aerosolvetenskap och -teknik. Utmärkelsen består av en certifiering och ett personligt pris på 2.000 €.

Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2020 för forskning inom Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion, har tilldelats KI forskare Federico Iovino. Priset på 1 miljon kronor delas ut årligen och fördelas delvis som ett individuellt pris à 50 000 kr, delvis som ett forskningsanslag à 950 000 kr.

Forskare från Karolinska Institutet har i samarbete med ett laboratorium i, San Antonio, USA avslöjat hur en specifik population av lymfocyter främjar autoimmun sjukdom genom att ge upp sin reglerande roll i immunsystemet. Den nyligen upptäckta mekanismen publiceras i PNAS från forskning ledd av Dr. Saikiran Sedimbi och prof. Mikael Karlsson.

En forskargrupp har med hjälp av såpa ”tvättat” proteinmolekyler som finns i cellmembran. Resultaten ger nya kunskaper om hur membranproteinerna är kopplade till de omgivande lipidmolekylerna. Forskare från Karolinska Institutet har samarbetat med forskare från Oxford University, Stockholms universitet och Warwick University i en ny studie som publicerats i Angewandte Chemie International Edition.

Nu har startskottet gått för det femåriga projektet Million Microbiome of Humans Project (MMHP). Forskare från KI leder arbetet med att skapa en atlas över arvsmassan hos människans mikroorganismer.

Hallå där, Dinos Meletis, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som varit med att utveckla en ny seminarieserie som startar denna vecka i Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum.

Ett internationellt forskarlag, lett av forskare från Karolinska Institutet, har identifierat två receptorer på cellerna i hjärnans blodkärl som kan blockeras och hindra pneumokocker från att ta sig in i hjärnan. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Experimental Medicine, visar att antikroppar som blockerar receptorerna kan bli en ny behandlingsstrategi mot hjärnhinneinflammation.