Först med atlas över människans mikroorganismer

– Projektet är en enormt stor satsning och det är en verklig utmaning att leda och koordinera det, säger professor Lars Engstrand, föreståndare på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning (CTMR), vid institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Ökar kunskapen inom fältet

Anledningen till att projektet leds av professorerna Lars Engstrand och Mathias Uhlén på Karolinska Institutet är just verksamheten vid CTMR. Det är ett ledande center för mikrobiomforskning som grundades 2016 med målet att skapa en djupare förståelse av människans mikrobiom vid hälsa och sjukdom.

I dag finns ett stort intresse kring hur mikroorganismerna påverkar vår hälsa, menar Lars Engstrand.

– Nu har vi möjlighet att öka kunskapen inom forskningsfältet genom att bland annat lägga grunden till en mer strukturerad forskning. Tidigare har vi bara kunnat beskriva förekomsten av bakterier i kroppen, men genom att kartlägga arvsmassan med kraftfulla sekvenseringsplattformar, öppnar vi även för att visa den funktionella kapaciteten hos alla mikroorganismer, säger Lars Engstrand. 

Dessutom möjliggör projektet att skapa en standardiserad modell för att studera mikrobiomet, något som i dag saknas. 

Fritt tillgänglig för alla forskare

Inom ramen för MMHP ska en miljon prover tas för att kartlägga mikrobiomet i bland annat magtarmkanalen, huden, munnen och vagina. Proverna ska tas från så många olika platser i världen som möjligt. Sedan samlas den sekvenserade arvsmassan i en databas som ska göras fritt tillgänglig för alla forskare världen över.

All information i databasen avidentifieras, betonar Lars Engstrand. Databasen rymmer bara information om mikroorganismerna, samt var i kroppen provet är taget tillsammans med personernas kön, ålder och geografiska tillhörighet. 

Detta är det hittills största initiativet att samla kunskap om hur olika floror av mikroorganismer skiljer sig på olika platser i världen och mellan könen.

 – Dessa nya kunskaper kommer att att bli en viktig del i utvecklingen av morgondagens individbaserade behandlingar, det som kallas precisionsmedicin. Vi vet att mikrobiomet har en stor inverkan vid en rad behandlingar, allt från vanliga läkemedel till immunterapier mot cancer. I framtiden kan vi ta hänsyn även till det vid behandlingen av patienter. 

 I projektet Million Microbiome of Humans Project (MMHP) deltar i nuläget fem länder, men antalet väntas växa snabbt, bland annat med samtliga nordiska länder.

Deltagare från start är Karolinska Institutet, Shanghai National Clinical Research Center for Metabolic Diseases, Köpenhamns universitet, Danmarks Tekniske Universitet (DTU), MetaGenoPolis vid National Institute for Agricultural Research (INRA) i Frankrike, Latvian Biomedical Research and Study Centre samt forskningscentret BGI i Shenzhen, Kina.