Publicerad: 2016-05-19 18:00 | Uppdaterad: 2016-05-20 09:58

Cancer kan bekämpas med omprogrammerade makrofagceller

Mikael Karlsson tillsammans med studiens förstaförfattare Anna-Maria Georgoudaki.

Forskare vid Karolinska Institutet har genererat antikroppar som programmerar om en typ av makrofager i immunsystemet så att immunförsvaret lättare kan känna igen och döda tumörceller. Studien, som publiceras i tidskriften Cell Reports, kan på sikt leda fram till ny behandling av patienter men också få betydelse för diagnostik av bröstcancer och malignt melanom.

Immunterapi, där kroppens eget immunsystem stärks i syfte att döda tumörceller, och framförallt den som riktar sig mot aktivering av immunsystemet, håller på att förändra hur vi behandlar cancer i dag. Till skillnad från annan cancerbehandling riktas immunterapi inte direkt mot tumören utan mot specifika celler i immunförsvaret och släpper lös immunsystemets förmåga att själv bekämpa tumören.

– Vi har nu funnit ett nytt sätt att använda antikroppar för immunterapi genom att aktivera immunceller, så kallade makrofager, i tumören. Resultatet är att tumören blir lättare att känna igen av immunsystemet och vi har sett effekt av behandlingen i djurstudier av tre olika cancersjukdomar, säger Mikael Karlsson, vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, en av forskarna bakom studien.

Immunterapi mot cancer utnämndes till 2013 års mest banbrytande framsteg av den framstående vetenskapliga tidskriften Science. Speciellt har antikroppar som ökar T-cellers förmåga att döda tumörceller visat sig vara effektiva och gett nya möjligheter att behandla cancer där det tidigare saknats behandlingsalternativ.

Tumörer gömmer sig

Men för en del patienter har T-cellsmodifierande immunterapi inte tillräckligt god effekt. Vissa tumörer lyckas fortfarande gömma sig för immunsystemet genom att skicka ut signaler som förhindrar immuncellerna att känna igen cancercellerna. En annan bidragande orsak till att behandlingen i bland misslyckas är att tumörer inte triggar ett lika starkt immunsvar som exempelvis infektioner gör.

I den aktuella studien har forskarna riktat in sig på makrofager, en typ av immunceller vars normala funktion är att bekämpa infektioner. Men en del makrofager påverkar sin omgivning på sätt som gör det lättare för cancerceller att överleva och sprida sig. I tumörer dominerar oftast en typ av makrofager som förhindrar T-celler och andra immunceller att känna igen och döda cancerceller. Forskarna har i studien lyckats programmera om och aktivera dessa makrofager genom att använda en antikropp riktad mot ett protein på makrofagernas cellyta.

Förstärker immunterapi

Behandling med antikroppen hindrade tumörer att växa och sprida sig i möss. Antikroppsbehandlingen förstärkte också en typ av T-cellsmodifierande immunterapi som används kliniskt. Forskarna visar också att denna typ av makrofager finns i mänsklig bröstcancer och malignt melanom. De hoppas därför kunna utveckla en antikropp som kan användas för behandling av patienter i framtiden.

– Vi hoppas nu att denna nya behandling, som än så länge testats prekliniskt, i framtiden ska kunna användas i kombination med annan immunterapi för att göra den än mer effektiv. Vi undersöker också om förekomsten av den här typenMikael Karlsson. Photo: Fredrik Persson av makrofager i mänskliga tumörer kan användas inom vården för diagnostik av cancersjukdomar, säger Mikael Karlsson.

Förstaförfattare har varit Anna-Maria Georgoudaki.

Studien har finansierats med stöd av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Strategiska forskningsprogrammet inom cancer vid Karolinska Institutet (Stratcan) och Rockefeller University.

Publikation

Reprogramming tumor associated macrophages by antibody targeting inhibits cancer progression and metastasis
Anna-Maria Georgoudaki, Kajsa Prokopec, Vanessa F. Boura, Eva Hellqvist, Silke Sohn, Jeanette Östling, Rony Dahan, Robert A. Harris, Mattias Rantalainen, Daniel Klevebring, Malin Sund, Suzanne Egyhazi Brage, Jonas Fuxe, Charlotte Rolny, Fubin Li, Jeffrey V. Ravetch and Mikael C.I. Karlsson
Cell Reports, publicerad online 19 Maj 2016, doi: 10.1016/j.celrep.2016.04.084