Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

View expanded
View compact
I en studie som nyligen publicerats i Cell Reports Methods beskriver medförfattarna Björn Önfelt, Niklas Sandström och Valentina Carannante, forskare vid SciLifeLab och institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, en ny miniatyriserad metod för screening, kombinerat med högupplöst mikroskopi, allt i samma mikrochip.
Nyheter
En studie från bland annat Karolinska Institutet presenterar teorin om att ägg-spermiefusion, ett avgörande moment i sexuell reproduktion hos växter och djur, kan ha sitt ursprung i en uråldrig form av genetiskt utbyte som involverade fusion av arkéer, bakterieliknande mikroorganismer. Resultaten, publicerade i Nature Communications, kan kasta nytt ljus över utvecklingen av sexuell reproduktion.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.
Nyheter
Cilier är signaleringsstrukturer som skjuter ut från cellytor som antenner. Hos människor är många olika celltyper cilierade. Hur cilier och deras identitet, samt funktionella specialiseringar, skapas och upprätthålls är ofta avgörande för cellfunktionen. Nyligen har forskare funnit hur det går till att ett protein, en transkriptionsfaktor, som främst kontrollerar ciliernas övergripande biologi kan byta till att kontrollera ciliära specialiseringar och därigenom förändra cellernas beteende.
Nyheter
En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att den lokala aktiviteten av signalmolekylen Rac1 styr både igångsättning och tillbakadragande av mikroskopiska cellutskott i cykler. Cellen använder dessa cykler för att känna av sin omgivning, vilket bland annat påverkar cellens förmåga att förflytta sig. Förståelse av de cellulära och molekylära mekanismer som styr cellers förflyttningar kan hjälpa oss att utveckla bättre diagnostik och behandling av olika sjukdomar som t ex cancer.
Nyheter
Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.
Nyheter
Att analysera alla proteiner som finns i en vävnad, det så kallade proteomet, kan ge viktig information om sjukdomars uppkomst och hur de bäst kan behandlas. Här berättar Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi, om proteombaserad medicin och hur det kan bidra till individualiserad cancerbehandling.
Nyheter
Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Redox Biology.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har deltagit i ett stort internationellt forskningsprojekt som kartlagt alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser. Forskningen har resulterat i en cellatlas som presenteras i ett stort specialpaket av vetenskapliga artiklar i tidskriften Nature idag. Det långsiktiga målet med samarbetet är att skapa en cellatlas över hela hjärnan i syfte att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar och bidra till bättre behandlingar.
Nyheter
Det finns stora förhoppningar om att små vätskeblåsor som utsöndras av våra celler, så kallade extracellulära vesiklar, kan användas för att leverera läkemedel i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa nanobubblor kan transportera proteinläkemedel som dämpar inflammation vid olika inflammatoriska sjukdomar. Tekniken som presenteras i Nature Biomedical Engineering visar goda resultat i djurmodeller.
Nyheter
Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. En av dessa, kallad AdipoPLIN, reagerar särskilt på insulin och kan vara relevant för framtida behandlingar av metabola folksjukdomar som typ 2 diabetes.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en detaljerad molekylär atlas över hjärnans fosterutveckling. Studien som publiceras i topptidskriften Nature bygger på så kallad enkelcellsteknik och är gjord på möss. På detta sätt har forskarna identifierat nästan 800 olika celler som är aktiva under fosterutvecklingen – mångdubbelt fler än vad som tidigare varit känt.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har analyserat och i detalj beskrivit de immunceller som finns i gallgången hos människor. Resultaten kan bana väg för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar i gallvägarna, som ofta involverar immunologiska processer. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.
Nyheter
Hallå där Johanna Simin, doktorand inom klinisk epidemiologi med fokus på receptförskrivna läkemedel som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The role of oestrogens and antibiotics on the development of cancer" den 1 juni 2021. Kan du berätta lite mer?
Nyheter
Det behövs mer kunskap om orsakerna till den svåra muskelsjukdomen ALS. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och KTH studerat en cell i hjärnans blodkärl som möjlig förklaring till sjukdomens varierande sjukdomsförlopp. Resultaten tyder på hittills okända samband mellan nerv- och kärlsystemet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för tidigare diagnoser och framtida behandlingar.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en viss typ av immunceller, makrofager, kan rekryteras in i bröstcancertumörer, där de omprogrammeras till att stödja och driva tumörväxt. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS beskriver de att låga nivåer av tumörsuppressorproteinet TAp73 leder till hyperaktivering av NFkB-signallering och ett inflammatoriskt tillstånd i bröstcancer samt utsöndring av molekyler som rekryterar tumörbefrämjande makrofager in i tumören.
Nyheter
Vi kan tillverka starkare spindeltråd än spindlarna själva. Det menar professorerna Jan Johansson (KI) och Anna Rising (KI och SLU).
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.
Nyheter
En ny studie från Karolinska Institutet och Helmholtz Diabetesforskningscentrum i München visar att primära cilier, hårlika utskott på kärlens insida, har en viktig roll i blodförsörjningen och leveransen av glukos till de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln. Fynden publiceras i tidskriften eLife och kan få betydelse för transplantationsterapier vid diabetes, eftersom bildandet av funktionella blodkärl är viktigt för att behandlingen ska lyckas.
Nyheter
Proteiner som sitter på ytan av kroppens celler har en viktig roll för effekten av olika läkemedel. Samtidigt behövs förfinade metoder för att analysera dessa membranproteiners organisation. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny DNA-baserad analysmetod som kan bidra till utvecklingen av framtidens läkemedel mot bland annat bröstcancer. Studien publiceras i Nature Nanotechnology.
Nyheter
Georgios Sotiriou, forskare vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi får ”the Smoluchowski award” för sitt forskningsbidrag till områdena aerosolvetenskap och -teknik. Utmärkelsen består av en certifiering och ett personligt pris på 2.000 €.
Nyheter
Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2020 för forskning inom Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion, har tilldelats KI forskare Federico Iovino. Priset på 1 miljon kronor delas ut årligen och fördelas delvis som ett individuellt pris à 50 000 kr, delvis som ett forskningsanslag à 950 000 kr.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört avancerade analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter. På så vis har de lyckats identifiera flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Medicine.
Nyheter
Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att överdriven nedbrytning av cellernas kraftverk, mitokondrier, spelar en viktig roll vid mitokondriesjukdomar hos barn. Dessa ärftliga metaboliska störningar kan resultera i allvarlig påverkan på bland annat hjärnans funktioner. Studien publiceras i EMBO Molecular Medicine.
Nyheter
Forskare från Karolinska Institutet har i samarbete med ett laboratorium i, San Antonio, USA avslöjat hur en specifik population av lymfocyter främjar autoimmun sjukdom genom att ge upp sin reglerande roll i immunsystemet. Den nyligen upptäckta mekanismen publiceras i PNAS från forskning ledd av Dr. Saikiran Sedimbi och prof. Mikael Karlsson.
Nyheter
När Humant immunbristvirus typ 1 (HIV-1) infekterat en cell, blir viruset ofta osynligt för såväl immunsystemet som läkemedel. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att det integrerade viruset imiterar en specifik kromatinstruktur som möjliggör att virussekvensen är tillgänglig men att nya virus inte produceras.
Nyheter
I en ny studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet att MAIT-celler (mukosa-associerade invarianta T-celler), en del av människans immunsystem, svarar med en dynamisk aktivitet och omprogrammering av genuttryck under den initiala fasen av hiv-infektion. Studien fyller en kunskapslucka då det tidigare saknats kännedom om MAIT-cellernas funktion i just denna fas.
Nyheter
En forskargrupp har med hjälp av såpa ”tvättat” proteinmolekyler som finns i cellmembran. Resultaten ger nya kunskaper om hur membranproteinerna är kopplade till de omgivande lipidmolekylerna. Forskare från Karolinska Institutet har samarbetat med forskare från Oxford University, Stockholms universitet och Warwick University i en ny studie som publicerats i Angewandte Chemie International Edition.
Nyheter
Forskare vid SciLifeLab rapporterar i tidskriften Science att de har tagit fram en blodatlas som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i människans immunceller. Resultaten har samlats i en öppen databas, som blir en viktig resurs för att hitta nya behandlingar för människans sjukdomar.
Nyheter
Kognitiv beteendeterapi (KBT) för patienter med social ångest resulterar inte bara i minskad ångest utan verkar även kunna skydda cellerna mot accelererat åldrande. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.
Nyheter
Jakten på ett botemedel för AIDS har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet i Sverige och University of Pennsylvania i USA att denna metod inte nödvändigtvis behövs för att hitta ett funktionellt botemedel. Forskarna upptäckte i en studie av en liten grupp HIV-smittade som lever med viruset utan behov av behandling att deras lymfocyter höll tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en metod för att ta reda på vilka proteiner som påverkas av specifika läkemedel. Detta verktyg, och de resultat som det redan har genererat, finns gratis tillgängligt på nätet. Metoden beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Nyheter
Forskare har länge vetat att vissa gener kan vara cancerframkallande när de blir för aktiva, men exakt vad som händer inne i cellkärnan när cancern utvecklas har hittills varit ett mysterium. Forskare vid Karolinska Institutet har nu funnit en ny mekanism som gör vissa cancergener överaktiva. Resultaten, som publiceras i Nature Genetics, skapar förutsättningar för helt nya strategier att bekämpa cancer.
Nyheter
Cirkadisk biologi håller på att bli en viktig faktor för att förbättra läkemedelseffekten och minska läkemedels giftighetsgrad.
Nyheter
Dexametason, en syntetisk glukokortikoid, kan vara mer effektivt för att skydda hörselsystemet när de ges under den aktiva fasen. En ny studie visar hur tidpunkten på dagen kan påverka behandlingsutfallet. Studien är publicerad i tidskriften Current Biology och har bedrivits av forskare vid Karolinska Institutet.
Nyheter
Stamceller förbereder sig för alternativa utvecklingsvägar och gör flera vägval under livsresan till mer specialiserade celltyper, visar en studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i Science. Studien kan hjälpa till att förklara hur celler ibland väljer fel väg och orsakar cancer.
Nyheter
Hallå där, Dinos Meletis, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som varit med att utveckla en ny seminarieserie som startar denna vecka i Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum.
Nyheter
Forskare inom den internationella forskningssatsningen Human Cell Atlas (HCA) har med hjälp av nya analysmetoder sekvenserat 250 000 celler med betydelse för tidig utveckling hos människa – från organ som lever, hud och njure. Sten Linnarsson vid Karolinska Institutet deltar i projektet
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har tagit fram en ny cellmodell för mänskliga astrocyter i hjärnan. Dessa celler har en central betydelse vid neurologiska sjukdomar såsom alzheimer, men det har tidigare saknats bra modeller för att studera dem. Cellmodellen kan också användas i industriell skala för att identifiera nya läkemedelskandidater. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports.
Nyheter
KW
KI webbförvaltning
2022-06-08