Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

View expanded
View compact
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien publiceras i Microbiology Spectrum.
Nyheter
Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.
Nyheter
Bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, är en livshotande infektionssjukdom som kan leda till långvariga neurologiska besvär hos dem som överlever. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie på råttor att hjärnans verktyg för att rensa bort avfall, det glymfatiska systemet, fallerar vid bakteriell hjärnhinneinflammation, vilket leder till en ansamling av giftigt skräp som skadar nervcellerna. Studien har publicerats i tidskriften mBio.
Nyheter
Patienter som har kvarliggande urinvägskatetrar har ökad risk att drabbas av svårbehandlade bakterieinfektioner i urinvägarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att den syntetiska peptiden CD4-PP har en god bakteriedödande förmåga mot just urinvägsbakterier, även de som är resistenta mot antibiotika. Studien, som publicerats i tidskriften Cellular and Molecular Life Sciences, öppnar upp för nya möjliga behandlingsmetoder.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig vaccinkandidat mot pneumokocker; bakterier som kan orsaka lunginflammation och blodförgiftning. Vaccinmolekylerna består av nanometersmå membranbubblor från bakterien och ger en skyddande effekt i möss, enligt en studie publicerad i PNAS.
Nyheter
En ny studie ska undersöka om prognosen efter hjärtinfarkt kan förbättras genom behandling av magsårsbakterien helicobacter pylori. Studien leds av Robin Hofmann, som är kardiolog och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).
Nyheter
Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och öka risken för elakartad tumörutveckling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången analyserat levande bakterier från patienter med cystiska pankreastumörer. Studien som publicerats i Gut Microbes kan i framtiden leda till förebyggande insatser med lokal antibiotikabehandling.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identifierat en ny grupp molekyler som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Nyheter
Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och KTH har tillsammans utvecklat en ny typ av gel som i laboratoriestudier visat sig ha god effekt mot multiresistenta bakterier. Gelen är helt antibiotikafri och kan komma att användas som ett alternativ till dagens sårförband, enligt forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften Journal of the American Chemical Society.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå varför vissa personer blir allvarligt sjuka eller dör av en vanlig bakterie som är ofarlig för de allra flesta. I en studie som publiceras i tidskriften The Lancet Microbe kopplar forskarna RNA mutationer i bakterien Neisseria meningitidis till invasiv meningokockinfektion. Det är första gången ett icke-kodande RNA i en bakterie har kopplats till sjukdomsutveckling.
Nyheter
Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Studien publiceras i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, och kan få betydelse även för forskningen om covid-19.
Nyheter
En ny pilotstudie från Karolinska Institutet visar att en av fem patienter som vårdas efter hjärtinfarkt är infekterade med Helicobacter pylori och att det är möjligt att införa screening för magsårsbakterien i rutinvården. Resultaten har publicerats i American Heart Journal och snart startar en stor randomiserad studie för att ta reda på om screening och behandling av infektionen minskar risken för magblödningar i denna patientgrupp.
Nyheter
Vanliga luftvägsbakterier som friska barn bär i näsan kan ibland orsaka livshotande infektioner. Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, vill ta reda på hur det sker. Nu tilldelar Kungl. Vetenskapsakademien henne Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin – ett anslag på tio miljoner kronor under en femårsperiod.
Nyheter
Nyligen upptäckta immunceller som kallas MAIT-celler spelar en central roll i toxisk chock orsakad av grupp A-streptokocker, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan få betydelse för diagnostik och behandling av det livshotande tillståndet.
Nyheter
Särskilda immunceller som kallas neutrofila leukocyter kan kontrollera mängden antibiotikaresistenta bakterier av typen Staphylococcus aureus (MRSA) i huden innan bakterierna får en chans att invadera. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cell Reports. Resultaten kan ge en förklaring till varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa individer.
Nyheter
Personer med atopiskt eksem har många fler Staphylococcus aureus-bakterier i huden än de med frisk hud eller psoriasis. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Helsingfors Universitet som publiceras i tidskriften Nature Communications. Studien visar också hur S. aureus-bakterierna trängde bort andra potentiellt hälsofrämjande bakterier. Upptäckten kan vara viktig för framtida behandlingsmetoder av hudsjukdomen.
Nyheter
Särskilt sjukdomsalstrande pneumokockstammar har två ytproteiner som genom sin placering på bakterieytan ökar pneumokockens överlevnad och förmåga att orsaka sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Nature Communications.
Nyheter
Hallå där Knut Lönnroth, professor vid institutionen för global folkhälsa och ansvarig för KI:s nya Centrum för forskning om tuberkulos ... varför startar KI ett TBC-centrum?
Nyheter
En speciell variant av sockermolekyler som finns i människors näsor kan förklara varför pneumokockinfektioner är vanliga i människor men inte i andra djur. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe. Upptäckten kan hjälpa forskarna i jakten på ett bredare vaccin som kan skydda mot alla typer av pneumokocker.
Nyheter
Ett internationellt forskarlag, lett från Karolinska Institutet, visar i en ny studie på möss att våra normala tarmbakterier kan reglera genomsläppligheten hos blod-hjärnbarriären, som skyddar hjärnan från skadliga ämnen i blodet.
Nyheter
KW
KI webbförvaltning
2022-06-08