Nyhetsarkiv

Professor Annika Östman Wernerson vid Karolinska Institutet, och professor Eva Tiensuu Janson vid Uppsala universitet, är de två slutkandidaterna till rektorstjänsten vid Karolinska Institutet, som KI:s valkommitté har valt att lyfta fram.

Forskare på Karolinska Institutet presenterar nya insikter gällande rollen för små molekyler, mikro-RNA, i läkningen av hudsår. Studien, som publicerats i tidskriften eLife, lyfter fram möjliga framtida sätt att närma sig behandling av venösa sår, en vanlig typ av kroniska sår som inte läker.

Forskare vid Karolinska Institutet presenterar resultaten av ett förfinat kliniskt covid-19-test, som har använts för att spåra spridningen av omikron-varianten i realtid i den svenska befolkningen. Studien, publicerad i tidskriften Med, ger nya insikter om dominansövergången för underlinjer av omikron som inträffade konsekvent över hela världen.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har studerat effekten av att lägga till ett beprövat läkemedel som ett målriktat medikament vid behandling av akut myeloisk leukemi (AML). Resultaten tyder på att hydroxyurea kan göra behandlingen mer effektiv till relativt låg kostnad. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine, skulle i framtiden kunna få stor betydelse för effektiv cancerbehandling även i låginkomstländer.

För att följa och analysera kejsarsnittstrender och på så sätt förbättra förlossningsvården används Robson-klassificeringen över hela världen. Nu visar en studie från Karolinska Institutet på skillnader mellan Sverige och Kanada, och att klassificeringssystemet kan vidareutvecklas för att ta hänsyn till fler viktiga variabler. Studien, som publicerats i PLOS Medicine, kan i framtiden bidra till en förbättrad och mer jämlik förlossningsvård.

Stockholm levde upp när regnbågsflaggorna åter vajade i vinden och Prideparaden svepte genom staden. Under Prideveckan i början av augusti hissades regnbågsflaggan över campus och Karolinska Institutet deltog i paraden tillsammans med flera andra lärosäten under Academic Prides flagg.

Anna-Mia Ekström har varit involverad i Centrum för hälsokriser från allra första början och är nu med i styrgruppen. Innan centrumet bildades var hon med i KI:s interdisciplinära resursgrupp för covid-19 (KIRP), och den task force som var med och skapade centrumet. Precis som med hennes många övriga engagemang så är hennes målsättning att göra skillnad, framför allt för de mest sårbara.

The majority of cold wave related deaths occurred in middle-income countries followed by high-income countries, deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries and increased CO2 emissions can result in an increased number of deaths during severe weather events. That is the conclusion of a recently published study that looked at extreme weather events and deaths in the years 1999 to 2018.

Om man hör ordet ‘krigsskada’ så tanker man kanske på skottskador, avslitna kroppsdelar eller brännskador från explosioner. Och samtidigt som dessa definitivt är en del av krigets fruktansvärda skadepanorama, så är verkligheten mer komplex, och kanske delvis också mindre filmisk.

I en nyligen publicerad reviewartikel i Cell, sammanfattar forskarna Jon Lundberg och Eddie Weitzberg på institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, forskningen inom kvävemonoxid (NO) med fokus på vad som händer just nu.

Att skruva ner värmen i rummet verkar göra det svårare för cancerceller att växa, enligt en studie på möss som forskare vid Karolinska Institutet har gjort. Studien, publicerad i tidskriften Nature, fann att kalla temperaturer aktiverar värmeproducerande brunt fett som tar upp det socker som tumörerna behöver för att växa. Liknande metabola mekanismer sågs hos en cancerpatient efter att rumstemperaturen sänkts.

Läkarstudentföreningen IFMSA driver kampanjen Vår hälsa brinner för att uppmärksamma och utbilda om klimatförändringarnas hälsoeffekter. Studenterna ser ett behov av att arbeta konkret med frågan och inte minst under sin vårdutbildning. De har tagit fram en alfabetsserie som illustrerar klimatets påverkan på folkhälsa och håller i utbildningsworkshops. Inte minst under Almedals-veckan där de höll i en workshop och delade ut posters med alfabetet till makthavare och andra intresserade.

För att undersöka den långsiktiga nyttan av hormonsänkande behandling har forskare vid Karolinska Institutet gjort en 20-årig uppföljning av premenopausala kvinnor med bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, tyder på att behandlingen ger ett skydd även efter en längre tid samt att olika patienter verkar gynnas av olika hormonella behandlingar.

Barn med typ 1-diabetes och deras närmaste familjemedlemmar löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med dem utan sjukdomen, enligt en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Fynden understryker behovet av psykologisk rådgivning för barn och familjer i diabetesvården.

Kvinnor med nedsatt njurfunktion fick i lägre grad än män i samma situation diagnosen kronisk njursjukdom. Kvinnorna hade också mindre chans att få sin njurfunktion följd, att träffa en njurläkare och använda rekommenderade behandlingar för kronisk njursjukdom. Det visar en svensk studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of the American Society of Nephrology.

Statens medieråd har i samarbete med NASP tagit fram en forskningsöversikt med fokus på självmord, internetbaserad kommunikation om självmord och hur självmordsnära individer kan identifieras på nätet.

Både antalet behöriga sökande och antalet antagna minskar något i år jämfört med i fjol, på KI såväl som generellt i landet. Detta stod klart efter att antagningsbeskedet för andra urvalet inför höstterminen 2022 publicerades den 28 juli. KI kan välkomna 3 135 studenter till hösten, jämfört med 3 556 hösten 2021. Däremot ökar antalet antagna till KI:s nybörjarprogram.

- Det saknas kunskap om hur digitali­seringen slår, säger Lena Rosenberg, forskare vid avdelningen för arbetsterapi i en intervju i Svenska Dagbladet den 15 april.

Forskargruppen HELD presenterade på Arbetsterapiforum sin forskning kring att utveckla och utvärdera komplexa interventioner inom strokeområdet. Det har nu uppmärksammats i tidningen Arbetsterapeutens senaste nummer där bl a Susanne Guidetti intervjuas.

Margarita Mondaca, forskare och lärare vid avdelningen för arbetsterapi, intervjuas som årets Ingela Petersson Lie-stipendiat i en stor artikel i senaste numret av facktidningen Arbetsterapeuten, där hon även pryder omslaget.

I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet att aktiveringen specifika cellyteproteiner – kortisol, östrogen och A-vitamin – i möss med mänskliga neuroblastomceller resulterar i utmognad av cancerceller till nerver och därmed till minskad dödlighet. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental and Clinical Cancer Research, skulle i framtiden kunna leda till en mer skonsam och effektiv behandling av denna svåra cancerform hos barn.

Patienter som har kvarliggande urinvägskatetrar har ökad risk att drabbas av svårbehandlade bakterieinfektioner i urinvägarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att den syntetiska peptiden CD4-PP har en god bakteriedödande förmåga mot just urinvägsbakterier, även de som är resistenta mot antibiotika. Studien, som publicerats i tidskriften Cellular and Molecular Life Sciences, öppnar upp för nya möjliga behandlingsmetoder.

Petter Ljungman, senior forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) och överläkare vid Danderyds sjukhus förklarar i SVT Aktuellt vad som händer i kroppen vid extrem värme.

I en studie som nyligen publicerats i Cell Reports Methods beskriver medförfattarna Björn Önfelt, Niklas Sandström och Valentina Carannante, forskare vid SciLifeLab och institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, en ny miniatyriserad metod för screening, kombinerat med högupplöst mikroskopi, allt i samma mikrochip.

Professor Stefan Swartling Peterson vid institutionen för global folkhälsa har blivit invald i Kronprinsessparets Stiftelses expertråd för åren 2022-2025.

Patienter med multipel skleros (MS) som behandlades med läkemedlet rituximab hade betydligt lägre risk att drabbas av skov än MS-patienter som fick standardbehandling. Det visar en klinisk fas 3-studie av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i The Lancet Neurology. Rituximab är inte godkänt som MS-läkemedel, men har i mindre studier visat god effekt och förskrivs därför i stor utsträckning ”off label”.

Vissa nervcellstyper i hörselorganet är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan. Forskare vid Karolinska Institutet kan nu visa på en tidig neuronal aktivitetsoberoende uppkomst av de olika subtyperna av hörselnervceller, före födseln hos möss. Resultaten har nyligen publicerats i Nature Communications.

En studie från bland annat Karolinska Institutet presenterar teorin om att ägg-spermiefusion, ett avgörande moment i sexuell reproduktion hos växter och djur, kan ha sitt ursprung i en uråldrig form av genetiskt utbyte som involverade fusion av arkéer, bakterieliknande mikroorganismer. Resultaten, publicerade i Nature Communications, kan kasta nytt ljus över utvecklingen av sexuell reproduktion.

Nu har första antagningsbeskedet för dig som sökt utbildning vid universitet och högskola ht-22 publicerats. Ett stort grattis till alla er som kommit in på Karolinska Institutet!

Det svenska värnpliktsregistret innehåller data på cirka 2 miljoner individer. I samband med mönstring genomgår män och kvinnor en omfattande testning, vars data kan användas i epidemiologisk forskning. Nu publicerar forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala Universitet och Lunds Universitet en översikt om registret i tidskriften European Journal of Epidemiology.

Karolinska Institutets silvermedalj 2018 tilldelas Fredrik Brolund och Lotta Widén Holmquist. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för KI:s verksamhet.

Ove Hagelin, Richard J. Heald, Hans Jörnvall, Lars Olson och Nancy Pedersen belönas med Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2020. De tilldelas utmärkelsen för sina betydande insatser till stöd för universitetets verksamhet.

Enskilda faktorer som ålder, kön eller samsjuklighet kan inte avgöra hur svårt sjuk en patient med covid-19 blir. En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat potentiella determinanter för sjukdomens svårighetsgrad på cellnivå med hjälp av avancerad systembiologisk analys. Resultaten, som publicerats i tidskriften Cell Systems, ger insikter i den metaboliska dragkampen i människokroppen och dess samband med sjukdomens svårighetsgrad.

Anna Kiessling på Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, tilldelas priset för sina goda insatser för pedagogiskt utvecklings- och förnyelsearbete inom Karolinska Institutets utbildningar.

Lars-Arne Haldosen vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära tilldelas priset för sitt mångåriga engagemang för utvecklingen av biomedicinprogrammen vid KI.

För att ett läkemedel ska vara effektivt och inte skadligt måste det ges i rätt dos. Vissa enzymer i kroppen eliminerar läkemedel, och aktiviteten hos dessa enzymer varierar mellan individer. Forskare vid Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland och Karolinska Institutet i Sverige har nu studerat två sådana enzymatiska varianter som eliminerar läkemedel mindre effektivt. De visar att dessa enzymvarianter är nedärvda från Neandertalarna.

Hagbergs stiftelse har beslutat att tilldela Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris och forskningsanslag till Elizabeth Arkema och Marcus Buggert. Priset består dels av ett personligt pris på 150 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 320 000 kronor. Priset kommer att delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober 2021.

Eva Broberger vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle tilldelas priset för sin långa gärning som lärare och genuina intresse för pedagogik.

Jiayao Lei tilldelas Dimitris N. Chorafas pris 2020. Priset (5.000 USD) vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare.
Priset delas ut i samband med Installationshögtiden den 15 oktober 2020 i Aula Medica, Karolinska Institutet.

I en ny rapport presenteras en översikt av gränsvärdessättning för kemiska carcinogener i arbetsmiljön. Flera rekommendationer presenteras, baserat på bland annat verkningssätt (mode of action) och tröskelmekanism.

Docent Tobias Nordström har tilldelats European Association of Urology (EAU) “Prostate Cancer Research Award 2022” för Stockholm3-testet, ett blodprov som på ett bättre sätt kan identifiera de män som har en ökad risk för prostatacancer.

Från och med idag 1 juli så har institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) utökats med en enhet - enheten för terapeutisk immunologi och transfusionsmedicin.

Inom precisionsmedicin kan möjligheten att förutsäga risken för en händelse under en viss period hjälpa till att till exempel identifiera patienter som behöver tidig förebyggande behandling. Moderna metoder för maskininlärning inom datavetenskapen är idealiska för att kunna göra dessa förutsägelser.

Vi gratulerar de tre forskare från CLINTEC som fått ta del av CIMED projektbidrag 2023-2025

Grattis till forskarna vid BioNut som mottagit projektbidrag från CIMED för 2023-2025.

Vi gratulerar dessa duktiga forskare vid MedH och Campus Flemingsberg som mottagit CIMED:s projektbidrag under perioden 2023-2025.

I mars 2022 hade André Thunberg sitt ISP-seminarium på institutionen för global folkhälsa. Hans forskning fokuserar på förekomsten och hanteringen av allvarliga barnsjukdomar i Malawi. Vid sidan av sina doktorandstudier arbetar André också på Astrid Lindgrens barnsjukhus som ST-läkare.

Den 8-10 juni genomfördes kunskapsprov för tandläkare med examen utanför EU/EES.

I en studie vid Karolinska Institutet har forskare kopplat motståndskraft mot behandling vid en dödlig form av njurcancer till låga nivåer av cellernas energiproducenter, mitokondrierna. När forskarna med hjälp av läkemedel ökade mängden mitokondrier blev cancercellerna sårbara för behandlingen. Fynden har publicerats i Nature Metabolism och ger hopp om bättre riktade cancerläkemedel.

Spädbarn som redan från tre månaders ålder fick smakportioner av jordnöt, mjölk, vete och ägg, hade en minskad risk för matallergi när de var tre år, jämfört med en kontrollgrupp. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, publicerad i The Lancet.