Nyhetsarkiv

Granted research position from the Swedish Childhood Cancer Fund

Globala hälsoutmaningar står i fokus för två samarbetsprojekt där KI axlar rollen som koordinator; WISDOM och Changemaker. Inom ramen för Horisont Europas pelare II –Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft – har de två projekten sammanlagt beviljats stöd på 14 miljoner Euro. Av dessa medel förfogar KI över motsvarande drygt 3 miljoner euro.

I en ny studie publicerad i Molecular Oncology har forskare upptäckt ett nytt sätt att förbättra kroppens immunsvar mot tumörer. Studien är ett resultat av samarbete mellan Sprint Bioscience, Karolinska institutet, Luxembourg Institute of Health och Deciphera Pharmaceuticals, och ingick som manuskript i Yasmin Yus doktorsavhandling vid institutionen för onkologi-patologi 2021.

På Skärtorsdagen, den 28 mars, fylldes Sune Bergströms aula på Karolinska Universitetssjukhuset av ukrainska sjukvårdare, när sjukhuset, tillsammans med Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet hälsade välkomna till en förmiddag fylld av erfarenhetsutbyte, samtal och studiebesök.

Anslag från FORMAS utlysning "Forskningskommunikation för hållbar utveckling"

I takt med framstegen inom cancerbehandling har intresset ökat för att förstå den påverkan en cancerdiagnos har på återstående livslängd. Beräkningar av förväntad livslängd efter cancerdiagnos och förlust i förväntad livslängd för cancerpatienter jämfört med om de inte hade haft cancer ger värdefulla insikter om bland annat sjukdomsbörda för samhället.

KI arbetar för en ökad internationalisering av utbildningsprogrammen. Syftet är att öka kvaliteten och mångfalden och att förbereda KI:s studenter för arbete på en global arbetsmarknad.

Den 18 april håller Enheten arkiv och registratur en öppen föreläsning om rutinerna kring arkivering och diarieföring av utbildningshandlingar.

För att möta människors olika behov och erbjuda god vård behöver olika professioner känna till varandras kompetensområden och samverka. Samtliga program ska ha en IPL-promotor, som driver och stödjer införandet av de gemensamma övergripande lärandemålen och lärandeaktiviteter vid KI. Uppdraget beräknas fylla 10% av en heltidstjänst för alla tre programmen.

Hanna Karlsson, Institutet för miljömedicin, intervjuas i tidningen Universitetsläraren om hur hållbar utveckling kan integreras i undervisningen.

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.

Typ 1-diabetes, ett kroniskt tillstånd som drabbar miljontals unga människor världen över, drabbar även vuxna. Så mycket som hälften av alla fall diagnostiseras i vuxen ålder, och det finns ett behov av att förstå vilka faktorer som bidrar till utvecklingen av typ 1-diabetes hos vuxna. En ny studie vid Karolinska Institutet ger nu nya insikter om sjukdomens utveckling hos vuxna. Resultaten presenteras i Lancet Diabetes & Endocrinology.

Kvinnor med premenstruellt syndrom (PMS) eller premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) har högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Omvänt har kvinnor som drabbats av förlossningsdepression en högre risk att utveckla PMS eller PMDS. Detta visas i en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har, i samarbete med bland annat företaget JLP Health, identifierat hur det fästingburna Krim-Kongo blödarfeberviruset tar sig in i våra celler. Resultaten publiceras i Nature Microbiology och är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot den dödliga sjukdomen.

Svedbergpriset 2024 tilldelas Björn Reinius, verksam vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, för hans upptäckter om genregleringsmekanismer på X-kromosomen och hans betydande påverkan på covid-19-klinisk diagnostik.

KI Grants Office tipsar om aktuella utlysningar

Nu kan ekonomipersonal, telefoni- och licensansvariga själva ändra projektnummer på IT-tjänster som debiteras via systemet Companion.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Precis som de flesta europeiska huvudstäder hade Stockholm tidigare ett medicinhistoriskt museum, beläget i det gamla Eugeniahemmet invid KS och KI. 2015 lades museet dock. Sedan dess har museets stora föremålssamling varit magasinerad och den förvaltas nu av Medicinhistoriska museets vänförening.

Wallenberg Scholars-programmet syftar till att ge Sveriges ledande forskare anslag för fri forskning, så kallad grundforskning. Stiftelsen har efter en omfattande internationell utvärdering valt att finansiera 118 forskare under fem år med upp till 18 miljoner kronor vardera för forskare i teoretiska ämnen och upp till 20 miljoner kronor vardera för forskare i experimentella ämnen. Av de 29 forskare inom medicin som tilldelats årets Scholar-anslag är 19 verksamma vid Karolinska Institutet.

På torsdagseftermiddagen fylldes Zanderska huset med studenter, lärare och studievägledare från KI för Campus Flemingsbergs gemensamma öppna hus. Ungefär 200 besökare var på plats för att få veta mer om KI:s utbildningsprogram.

En av pionjärerna bakom forskning som kan leda till utveckling av skräddarsydda vaccin för cancerbehandling är Catherine J. Wu, Dana-Farber Cancer Institute i Boston, USA. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar för sina insatser. Catherine J. Wu föreläser på KI den 12 april i samband med Karolinska CCC-dagen.

Som blodgivare hjälper du till att rädda människors liv. Som KI-medarbetare är det lätt att bidra när blodbussen kommer till campus!

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje besökte nyligen BioClinicum på Karolinska Institutet för en fördjupad nulägesbild av forskningen om Alzheimers sjukdom.
– Möjligheterna till effektiv behandling kommer allt närmare, säger Bengt Winblad, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och värd för besöket.

I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag på kostmönster som är hälsosamma och klimatsmarta. Nu gäller det bara att få oss att använda dem.

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Regeringen har utsett en rådgivande grupp inom området life science. I gruppen ingår experter från akademin, industrin och hälso- och sjukvården. KI:s rektor Annika Östman Wernerson är en av ledamöterna i gruppen, vars syfte bland annat är att bidra till implementeringen av den nationella strategin för life science.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

KI Grants Office tipsar om aktuella utlysningar

Förvaringen av kopieringspapper och toners har flyttat på plan 7.

Professor Paul Dickman vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet tilldelas pris som Årets Statistikfrämjare från Svenska statistikfrämjandet.

Den interna utredningsgruppen för fryshaveriet i Neo går nu in i slutfasen med att färdigställa sin rapport om vad som orsakade haveriet. Rapporten har dröjt för att bli så komplett som möjligt. Det är viktigt att alla händelser, från organisatoriska orsaker till det tekniska handhavandet återspeglas. Den 27 mars 2024 behöver den interna utredningen vara klar då bland andra IVO har begärt in den. [Efter den här textens publicering har rapportens färdigställande skjutits fram till april.]

Nu finns en ny handbok om interprofessionellt lärande (IPL) för alla medarbetare inom hälso- och sjukvården. Handboken kan användas för vägledning, både i dagligt arbete och i möten med studenter. 

Välkommen på lunchseminarium 17 april 2024 kl. 12.00 - 12.45

Med avancerad metodik har forskare i Sverige kunnat avslöja på cellnivå hur inflammationshärdarna vid sjukdomen multipel skleros, MS, utvecklas. De nya resultaten presenteras i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Enskilda patienter med autoimmuna sjukdomar kan få skräddarsydd medicinering genom att databehandla deras så kallade digitala tvillingar med tusentals mediciner. Det visar en internationell studie publicerad i Genome Medicine av forskare från Karolinska Institutet.

Den 1 april 2024 övergår KI till digital examen. Det innebär att alla examensbevis som utfärdas efter 1 april kommer att vara digitala och inte längre skrivas ut på papper och skickas med post.

Professor emeritus Björn Klinge är specialisttandläkare och professor emeritus vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet. Han är även professor emeritus vid Malmö Universitet. Hans forskning har bland annat handlat om kopplingen mellan munhälsan och resten av kroppen. Till exempel har han i samarbete med andra forskare visat att allvarlig tandlossningssjukdom (parodontit) är starkt kopplad hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, akut hjärtinfarkt och stroke.

I en nyligen publicerad översiktsartikel i tidskriften Biomarker Research diskuterar Joanna Zawacka, docent vid institutionen för onkologi-patologi, vår nuvarande förståelse av p53-biologi i myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).

Forskare från Karolinska Institutet, AstraZeneca, Würzburgs universitet, Science for Life Laboratories och Uppsala universitet har upptäckt att oxidativ stress vid hjärtsvikt är könsberoende och att hjärtan hos mushonor har ett starkare naturligt skydd mot oxidativ skada. Studien kan skapa nya möjligheter för precisionsmedicin, och kan förklara varför tidigare omfattande försök att använda antioxidanter för att behandla hjärtsvikt och hjärt-kärlsjukdomar har misslyckats.

En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnosticera melanom. Det visar en studie ledd från Linköpings universitet där appen har provats på vårdcentraler. Resultaten har publicerats i tidskriften British Journal of Dermatology.

Uppföljning och behandling av barn med cancer förbättras avsevärt då även medfödda genetiska orsaker utreds visar en ny svensk studie. Resultaten från forskningsstudien med ett 50-tal forskare och kliniker från hela Sverige har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.

Den 14 mars hölls ett personalmöte för KI:s gemensamma verksamhetsstöd (GVS). Här hittar du kortfattad information om vilka frågor som togs upp vid mötet.

De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete där Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet deltar. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.

KIB-podden är en ny poddserie från universitetsbiblioteket som tar upp ämnen som rör det vetenskapliga publiceringslandskapet och forskningens infrastruktur.

Projektet "En hälsosam skolstart" är ett familjestödsprogram som utvecklats av forskargruppen Community Nutrition and Physical Activity vid Institutionen för global folkhälsa. Programmet syftar till att erbjuda en anpassad metod för elevhälsa och lärare, att ge stöd till barnfamiljer med hälsosamma levnadsvanor. Programmet har mottagits positivt av politikerna i Region Stockholm, som nu har avsatt medel i budgeten för ytterligare spridning i områden med högre hälsobehov.