Aging Research Center (ARC) bjöd på en lärorik dag om äldreforskning
När ARC fyllde 25 år i fjol fick de ett bidrag från Forte för att kunna hålla en dag om äldreforskning. Den 5 februari anordnade de därför ”Forum för äldreforskning – Vad har vi uppnått och vart är vi på väg?”, där de samlade forskare från hela Sveriges forskare inom åldrande för att dela med sig av sina forskningsresultat. Det blev en välbesökt och inspirerande dag där forskare, praktiker och andra intresserade samlades i Aula Medica för att ta del av aktuella rön och framtidsperspektiv.
Dagen var uppdelad i tre olika teman. ”Äldres hälsa idag – framgångar och utmaningar” hölls under förmiddagen. Efter lunch startade föreläsningar på temat ”Hälsosamt åldrande – ett individ och vårdperspektiv” för att sedan avsluta eftermiddagen med ”Samspelet mellan människa och miljö”. Moderator för dagen var Jens Berggren, vårdenhetschef på Ersta sjukhus kognitiva mottagning, som höll samman programmet.
Först ut var Carin Lennartsson, lektor vid NVS och föreståndare för ARC, som föreläste om demografiska förändringar, jämlikhet och välfärdens utmaningar. Idag är sex procent av Sveriges befolkning över 80 år, och 2060 beräknas var tionde svensk att vara 80 eller äldre. Samtidigt har den formella omsorgen halverats medan den informella hjälpen av familjen ökat.
Ingmar Skoog, senior professor vid Göteborgs Universitet, föreläste på videolänk från Göteborg om 70 är det nya 50? Han beskrev hur synen på åldrande har förändrats och hur dagens 70-åringar ofta har en bättre hälsa, högre aktivitetsnivå och större delaktighet i samhället än tidigare generationer. Han tog också upp de fyra åldrar vi numera delar in människans liv i: Barndomen, vuxenlivet, pensionärslivet och den fjärde åldern då den åldrande människan som inte längre klarar sig på egen hand.
Sara Hägg, lektor vid MEB, talade om det biologiska åldrandet och risken för åldersrelaterade sjukdomar. Hög ålder är den största riskfaktorn för många sjukdomar menar hon. Ofta handlar det inte om en sjukdom utan om multisjuklighet. Hon berättade att en 95-åring i genomsnitt har fem sjukdomar. Den biologiska åldern handlar om hur kroppen mår och då handlar det om den cellulära, molekylära, kliniska (organen) samt den funktionella nivån. Hon betonade också att det inte finns någon absolut sanning i hur man mäter biologisk ålder.
Joakim Öhlén, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, delade med sig av ämnet Personcentrerad vård, något de startade med vid Sahlgrenska Akademin redan 2010. Med den personcentrerade vården vill man stärka patientens ställning, bekämpa det fragmenterade hälsosystemet samt kunna ge vård efter människors behov. Man fokuserar på patientens egen berättelse och utifrån den bildar man ett partnerskap med patienten.
Efter lunchen tog Erika Jonsson Laukka, docent vid NVS och avdelningschef för ARC, vid och föreläste under rubriken ”Kognitivt åldrande – vad vet vi?”. Hon berättade att Sverige var tidiga med longitudinella studier, som la grunden för många databaser, vilket är en guldgruva att gräva i för forskare och de fortsätter att byggas på. Hon redogjorde också för olika riskfaktorer och skyddande faktorer för att uppnå ett hälsosamt kognitivt åldrande.
Maria Larsson, professor i perception och psykofysik vid Stockholms universitet föreläste om det åldrande luktsinnet. Hon beskrev varför luktsinnet är viktigt, som varningssystem, smakupplevelse, för aptit, välbefinnande och minne. Hon visade även på att risken är större för depression utan ett fungerande luktsinne.
– Multisjuklighet och skörhet hos äldre kräver paradigmskifte i vården, sa Amaia Calderon-Larrañaga, senior forskare vid ARC/NVS. Hon talade om att multisjuklighet mer är regel än undantag hos äldre. Trots det behandlas en sjukdom i taget i dagens sjukvård, istället för att man utgår från hela patienten med alla dess sjukdomar. Risken är överhängande vid polyfarmaci (många olika läkemedel). Det utgör hot mot säkerhet, ökade kostnader och bristande hållbarhet och är inte bara en hälsofråga utan också en ekonomisk och organisatorisk fråga.
Lena Dahlberg, professor i socialt arbete vid högskolan i Dalarna, föredrog om 25 år av ensamhet. Hon belyste forskning som gjorts inom ämnet ensamhet sedan år 2000. Hennes definition för ensamhet är här ensamhet som uppstår till följd av en upplevd skillnad mellan ideal/önskad nivå och det som faktiskt sker. En studie visade bland annat att äldre inte alls uppfattar sig som ensamma i samma utsträckning som omgivningen tror att de är.
Avslutningsvis talade Jan C. Semenza, forskare vid Umeå universitet på temat ”Klimatförändringarnas påverkan på den äldre befolkningen”. Han talade om skärningspunkten mellan risk, exponering och sårbarhet. Det handlar exempelvis inte enbart om extremvärme. Den kan vara farligare om du är socialt isolerad än om du finns i en gemenskap. Det är många faktorer som spelar in: temperatur, nederbörd och hetta; ålder, kön, sociala olikheter, socialt kapital och medicinska omständigheter; geografi, hygien och vilda djur. Han påpekade också vikten av att ha tidiga varningssystem.
Varje tema avslutades med paneldiskussioner och möjlighet för publiken att ställa frågor, något många nyfikna nappade på. Det blev givande diskussioner och många olika hörn av åldrandet belystes.
