ADHD, medicinering och samtidig hjärtkärlsjukdom
Uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning (ADHD) är ett vanligt neuropsykiatriskt tillstånd som påverkar hur hjärnan utvecklas och fungerar. Det märks oftast redan i barndomen, och mer än hälften av dem som får diagnosen fortsätter att ha symtom som vuxna. Läkemedel kan minska symtomen, men behandlingens effektivitet beror på om läkemedlen tas regelbundet.
I en ny avhandling från Karolinska Institutet har doktorand Honghui Yao undersökt ADHD‑medicinering och särskilt varför människor slutar ta sin medicin och hur olika det ser ut beroende på ålder, kön och land. Eftersom tidigare studier har visat att personer med ADHD oftare utvecklar hjärtproblem och metabola problem har Honghui också studerat hur själva ADHD‑tillståndet och medicineringen påverkar personer som redan har hjärtrelaterade sjukdomar.
Vad är de viktigaste resultaten i din avhandling?
– När vi jämförde personer med och utan ADHD som hade fått en hjärtinfarkt såg vi att deras hälso- och sjukdomshistoria liknade varandra. Men de med ADHD var mer benägna att röka och använda snus, gick mer sällan på uppföljningsbesök och inte slutade röka i samma utsträckning.
När vi studerade hur personer i olika åldrar slutade eller fortsatte med ADHD‑medicin såg vi att barn var minst benägna att sluta, medan unga vuxna var mest benägna att avbryta sin behandling. Många som slutade började senare igen, och när vi räknade in dessa återstarter var det fler som fortsatte med behandlingen över tid. Efter fem år fick ungefär 50–60 procent av barnen och 30–40 procent av tonåringarna och de vuxna fortfarande medicin i de flesta länder.
När vi undersökte sambanden mellan ADHD, ADHD‑medicinering och hur väl personer följde sin blodtrycksbehandling såg vi att personer med ADHD oftare slutade ta sin blodtrycksmedicin.
Varför blev du intresserad av det här ämnet?
– Jag blev intresserad eftersom ADHD är så vanligt och ofta behandlas med läkemedel, men vi vet fortfarande inte allt om de långsiktiga hälsoeffekterna — särskilt för hjärta och ämnesomsättning. När forskningen började visa att de med ADHD kan ha högre risk för hjärtproblem och metabola problem ville jag undersöka hur både själva tillståndet och behandlingen påverkar hälsan på lång sikt, särskilt hos patienter som redan har hjärtrelaterade sjukdomar.
Vad tycker du bör göras i framtidens hälso- och sjukvård och forskningen?
– I framtiden bör vi lägga större fokus på dem som lever med både ADHD och hjärt‑kärlsjukdom. Vi behöver veta mer om hur ADHD‑läkemedel påverkar den här gruppen i verkligheten, både för fördelar och risker och hur det långsiktiga utfallet ser ut. Det är också viktigt att studera hur kliniker väljer den mest lämpliga behandlingen för personer som har både ADHD och hjärtproblem.