Nytt ALF‑anslag stärker forskningen om klusterhuvudvärk
Nya medel från Region Stockholm ska stödja avancerad forskning om klusterhuvudvärk vid Karolinska Institutet. Genom att kombinera genetiska studier med forskning om sömn och dygnsrytm ska projektet bidra till bättre vård för en patientgrupp med hög sjukdomsbörda och risk för feldiagnostik.
Ett forskarteam vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor vid Karolinska Universitetssjukhuset, har tilldelats ett ALF projektanslag inom medicin från Region Stockholm. Anslaget, som beviljats för perioden 2026–2028, uppgår till 1,1 miljoner kronor och ska stödja klinisk forskning som bedrivs i nära samarbete mellan forskare och hälso och sjukvården.
Det finansierade projektet har titeln Kartläggning av klusterhuvudvärk med fokus på ärftlighet, kön, sömn och dygnsrytm för effektivare diagnos och behandling. Klusterhuvudvärk är en allvarlig neurologisk sjukdom som ofta är under‑ eller feldiagnosticerad och som är förknippad med hög sjukdomsbörda och ökad risk för psykisk ohälsa.
Forskargruppen har redan byggt upp vad som beskrivs som världens största biobank med biologiska prover och kliniska och demografiska data från patienter med klusterhuvudvärk samt från kontrollpersoner. Biobanken kommer att användas för att identifiera biomarkörer kopplade till sjukdomen, vilket kan leda till snabbare diagnostik och bättre vägledning vid behandlingsval.
Vad innebär anslaget för er forskning?
– Att bli tilldelad ett ALF‑anslag under tre år är ett viktigt erkännande av mitt teams forskning och etablerade samarbete med skickliga kliniker. Anslaget ger oss möjligheter att öka förståelsen för de mekanismer som ligger bakom klusterhuvudvärk och ger oss verktyg att förbättra diagnostik, optimera befintlig behandling, utveckla effektivare läkemedel eller i bästa fall ett botemedel, säger Andrea Carmine Belin, forskare vid institutionen för neurovetenskap som också leder projektet.
Fördjupade analyser och funktionella studier
Anslaget möjliggör även mer detaljerade genetiska analyser och funktionella studier av riskgener kopplade till klusterhuvudvärk. Dessutom ingår systematiska studier av patientegenskaper, såsom könsskillnader, hormonella faktorer, samsjuklighet och psykisk hälsa. Sömn studeras med hjälp av enkäter, nattliga sömnregistreringar samt mätningar av daglig aktivitet och dygnsrytm.
Tillsammans syftar dessa insatser till att stärka utvecklingen mot precisionsmedicin vid klusterhuvudvärk. Det innebär bland annat att identifiera biologiska markörer som kan användas för att dela in patienter i undergrupper och förutsäga behandlingssvar, samt att utvärdera behandlingsstrategier kopplade till sömn och biologiska rytmer.
Nära samarbete
Det nära samarbetet mellan forskargruppen och neurologklinikerna förväntas påskynda införandet av nya forskningsresultat i den kliniska vardagen. På längre sikt hoppas forskarna att arbetet ska leda till konkreta förbättringar, såsom nya diagnostiska tester, bättre behandlingsval och nya strategier som tar hänsyn till både sömn och psykisk hälsa.
ALF-medel
ALF‑medel utlyses årligen av Region Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet för att främja klinisk forskning av hög kvalitet, utbildning och utveckling av hälso‑ och sjukvården. Cirka 400 ansökningar lämnas in varje år och drygt 30 procent beviljas medel. De flesta projekt finansieras under ett år, men särskilt starka projekt kan få stöd i upp till tre år. Minst hälften av medlen ska användas till löner inom Region Stockholm eller vårdenheter med vårdavtal.