Vanlig läkemedelsgrupp kan öka risken för hjärtsjukdomar
Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.
Antikolinerga läkemedel minskar effekten av signalsubstansen acetylkolin och ordineras ofta till medelålders och äldre personer. Denna grupp av läkemedel omfattar vissa antidepressiva medel, antihistaminer som används vid allergiska tillstånd och läkemedel mot urininkontinens. Hög sammanlagd användning av dessa läkemedel, så kallad antikolinerg läkemedelsbörda, har tidigare kopplats till försämrad kognitiv förmåga.
Kan påverka hjärtats reglering
Den nya studien tyder på att läkemedlen även kan påverka det parasympatiska nervsystemet och därigenom hjärt-kärlsystemets reglering. Resultaten visar att den totala läkemedelsbördan kan vara viktig att följa i klinisk vardag.
I studien ingick drygt 500 000 personer i Stockholm som var 45 år eller äldre och som inte hade haft någon hjärt-kärlsjukdom innan studien påbörjades, med undantag för högt blodtryck. Forskarna följde deltagarna i upp till 14 år och analyserade hur användningen av antikolinerga läkemedel var förknippad med utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom.
– Många av dessa läkemedel används av äldre personer och av personer med flera olika diagnoser. Vi ville undersöka om den sammanlagda exponeringen hade betydelse för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom över tid, säger Nanbo Zhu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
71 procent högre hjärtrisk
Studien visade att risken för hjärt-kärlsjukdom ökade i takt med hur mycket antikolinerga läkemedel deltagarna använde varje år. De som hade den högsta exponeringen hade 71 procent högre risk för en hjärt-kärlhändelse än personer som inte använde antikolinerga läkemedel alls. Sambandet sågs för samtliga typer av hjärt-kärlsjukdom, men var särskilt tydligt för hjärtsvikt och olika former av rytmrubbningar.
– Våra resultat pekar på att den ackumulerade läkemedelsbördan kan påverka hjärtats reglering, inte bara kortsiktigt utan även över lång tid. Det betyder inte att läkemedlen alltid ska undvikas, men att exponeringen bör följas noggrant, säger Hong Xu, biträdande professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Forskarna lyfter att studien är observationsbaserad, vilket innebär att den inte kan fastställa orsakssamband. Andra faktorer, som bakomliggande sjukdomar, kan också påverka sambanden.
Arbetet genomfördes inom Stockholm CREAtinine Measurements-projektet i samarbete mellan flera forskargrupper vid Karolinska Institutet och Region Stockholm. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Centrum för innovativ medicin och andra stiftelser.
Vissa forskare rapporterar uppdrag för läkemedelsindustrin, vilket redovisas i den vetenskapliga publikationen.
Publikation
“Anticholinergic drug burden and incident cardiovascular events: a population-based study”, Nanbo Zhu, Maria Eriksdotter, Bahira Shahim, Kristina Johnell, Sara Garcia-Ptacek, Juan-Jesus Carrero, Hong Xu, BMC Med, online 28 februari 2026, doi: 0.1186/s12916-026-04751-w.