Psykisk ohälsa före operation kan påverka minnesstörningar
Depression och andra psykologiska faktorer kan hänga samman med risken för förvirringstillstånd efter operation hos äldre. Det visar en ny systematisk översikt från Karolinska Institutet som publiceras i British Journal of Anaesthesia. Studien sammanfattar resultat från över 6 700 patienter.
Äldre personer som opereras löper en ökad risk att utveckla kognitiva komplikationer, som till exempel postoperativt delirium. Delirium kännetecknas av plötsliga förändringar i uppmärksamhet och medvetande, och kan leda till längre vårdtider och försämrad funktion. Den nya studien analyserar 30 tidigare publicerade arbeten där forskare undersökt om psykiska faktorer före operation, såsom depression, ångest, stress och personlighetsdrag, kan ha betydelse för dessa komplikationer.
Depression vanligast
I översikten identifierades fyra grupper av psykologiska faktorer. Depression var den vanligaste och fanns med i nästan alla studier. I den statistiska sammanställningen syntes ingen tydlig koppling mellan depression och delirium, men när forskarna inkluderade även studier som inte kunde vägas samman statistiskt fann de ändå stöd för att psykologiska faktorer kan ha betydelse.
– Våra resultat visar att depression är den mest konsekvent rapporterade psykologiska riskfaktorn, men metaanalysen visade inte ett statistiskt signifikant samband mellan depression och delirium. Vid alternativ syntes (p-värdesyntes och riktning av effekt) fanns dock sammantaget stöd för ett samband mellan psykologiska faktorer och postoperativa kognitiva utfall i majoriteten av studierna, säger Anahita Amirpour, medicine doktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
– Samtidigt såg vi att ångest, stress och personlighetsdrag också kan spela in, men där är forskningsunderlaget mer begränsat.
Postoperativt delirium
Totalt omfattade studien 6 714 patienter från 16 olika länder. Postoperativt delirium var det vanligaste utfallsmåttet och förekom hos mellan 9 och 55 procent av patienterna, beroende på studie. Mycket få studier undersökte andra kognitiva komplikationer, såsom långsiktig påverkan på minne och uppmärksamhet.
Forskarna betonar att resultaten bör tolkas med försiktighet. Många av de inkluderade studierna varierade stort i hur de mätte såväl psykiska faktorer som kognitiva utfall, och endast två studier undersökte längre tidsperspektiv än tiden direkt efter operationen.
Studien genomfördes av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, med samarbeten från flera internationella forskargrupper. Arbetet finansierades av Strategic Research Area Health Care Science (SFO‑V) och Karolinska Institutet. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
”Psychological factors associated with postoperative cognitive outcomes in older adults: a systematic review and meta-analysis”, Anahita Amirpour, Lina Bergman, Jeanette Eckerblad, Gabriela Markovic, Ulrica Nilsson, Anna Falk, British Journal of Anaesthesia, online 27 February 2026, doi: 10.1016/j.bja.2026.01.031