Fler barn får obesitasmedicin
Sedan några år ligger kurvan över barnobesitas ganska stabilt. Men användning av de nya läkemedlen ökar.
Obesitas har stor effekt på drabbade barns och ungdomars hälsa – både på kort och lång sikt. Följdsjukdomar som till exempel fettlever, högt blodtryck och typ 2-diabetes kan utvecklas redan i skolåldern. Barn kan också drabbas av endokrina störningar, som tidig pubertet med avvikande tillväxtmönster. Riskerna ökar också för depression, låg självkänsla och social isolering.
Även andra delar av livet påverkas. En svensk studie visade att sjukdomen är en självständig riskfaktor för att inte gå ut gymnasiet. 57 procent av ungdomar med obesitas tar studenten, att jämföra med 74 procent för alla gymnasister.
Att behandla obesitas har effekt. Det minskar risken för allvarliga komplikationer – ett bra behandlingssvar förbättrar riskfaktorer för hjärt-kärlhälsan, normaliserar tillväxtmönstret och ökar sannolikheten att ta studenten. Det här visar studier gjorda av Emilia Hagman, som forskar i epidemiologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Hon berättar vad som krävs:
– Två faktorer är viktiga för att behandlingen ska vara en framgång. Den ska börja tidigt och ha god kontinuitet. Vissa kan behöva någon slags interaktion med vården så ofta som varannan vecka, säger Emilia Hagman.
Stöd att skapa goda vanor
Precis som hos vuxna är grunden i behandlingen att ge stöd för att skapa struktur och vanor i mat och motion, med skillnaden att hela familjen måste involveras.
– Barn väljer inte själva vilken mat som köps hem och tillagas, åtminstone inte yngre barn.
Därutöver finns läkemedel och obesitas- kirurgi. Det sistnämnda är godkänt från 15 års ålder, men endast ett fåtal opereras, enligt kvalitetsregistret SOReg. Kurvorna över barn och ungdomar som tar läkemedel klättrar dock brant. I december 2025 använde drygt 1 400 barn och ungdomar ett obesitasläkemedel.
De nya, effektiva läkemedlen, GLP-1-analogerna, har stått utanför högkostnadsskyddet – även för barn. Familjer har varit tvungna att själva betala för medicinerna alternativt söka särskilda bidrag, till exempel från Försäkringskassan. Vanliga barndoser kostar per månad drygt 2 500. Det här skiljer sig från hur barnsjukvård brukar fungera, säger Emilia Hagman:
– Många familjer har inte råd med de här läkemedlen. Läkemedel för barn i övriga vården är subventionerade.
Så vanligt är barnobesitas
Mellan fem och tio procent av alla barn och ungdomar i Sverige har obesitas, uppskattningsvis 80 000 till 100 000 i åldrarna 2 till 19 år. Förekomsten är högre hos äldre skolbarn. Sjukdomen har ökat kraftigt under de senaste decennierna, men ligger sedan några år ganska stabilt.
Sjukdomen är kronisk. Efter en viktnedgång anses sjukdomen vara vilande. Det innebär att viktsjukdomen behöver beaktas genom hela livet, även under perioder med mer hälsosam vikt.
Källor: Emilia Hagman, Kvalitetsregistret BORIS, Folkhälsomyndigheten med flera.