Nyhetsarkiv

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.

65 forskare vid Karolinska Institutet fick KID-medel i utlysningen 2022 och fem av dessa är aktiva forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit att varseblivningen av den egna kroppen till stor del bygger på att hjärnan gör gissningar baserade på sannolikhetslära. Det visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife.

KI:s podcast KIPRIME får du möta världens ledande forskare inom medicinsk pedagogik vilket ger ett lättillgängligt och brett perspektiv över forskningsfronten inom området. Under hösten 2022 publiceras nya avsnitt.

Hur beslutar sig människor för att hjälpa eller inte hjälpa andra som befinner sig i fara? Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att samma system i hjärnan som gör att vi själva kan undvika fara, aktiveras även vid osjälviska hjälpbeteenden riktade mot andra. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Hepatit A, eller epidemisk gulsot, är en akut leversjukdom som orsakas av hepatit A-virus (HAV) som globalt sett sprids främst via avloppsförorenat vatten. Sjukdomen förekommer allmänt i länder med dålig dricksvattenhygien, men kan även smitta från person till person eller via livsmedel.

När Research.com rankar de bästa kvinnliga forskarna i Sverige ligger två IMM-forskare bland de tio främsta.

Karolinska Institutet (KI) tecknar ett avtal om samverkan med Huddinge kommun – det ska fokusera på jämlik hälsa och prevention för ett hälsosamt liv. Tisdagen den 25 oktober skrev KI:s rektor Ole Petter Ottersen och Huddinges kommundirektör Camilla Broo under avtalet.

Totalt åtta forskningsprojekt delar på nära 50 miljoner kronor i utlysningen "Lise Meitner Grants for Israeli-Swedish Research Collaboration”, ett samarbete mellan Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Israels ministerium för innovation, vetenskap och teknik, MOST. Två av forskningsprojekten drivs på Karolinska Institutet.

Kommittén för utbildning på forskarnivå har nu fattat beslut om att tilldela KID-medel i 2022 års KID-utlysning till totalt 65 anslag. Fyra av dessa anslag får verksamma forskare inom institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa).

Vi gratulerar de tre forskarna som får projektbidrag för nästan fem miljoner kronor vardera:

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har utvecklat ett screeningtest för livmoderhalscancer som kan förutsäga cellförändringar flera år innan de är synliga under mikroskopet. Testet är också bättre på att identifiera höggradiga cellförändringar i gynekologiska cellprover än dagens metoder. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Genome Medicine.

Forskningen inom multipel skleros (MS) vid Karolinska Institutet stärks ytterligare av rekryteringen av den framstående MS-forskaren Roland Martin.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie använt cellulär omprogrammering för att skapa mänskliga tredimensionella hjärnmodeller och infekterat dem med SARS-CoV-2. I infekterade modeller uppvisade hjärnans immunceller en överdriven eliminering av kopplingar mellan nervcellerna. Dessa cellers genuttryck efterliknade även förändringar som har observerats vid neurodegenerativa sjukdomar. Resultaten hoppas kunna identifiera nya behandlingar mot kognitiva symptom efter Covid-19-infektion.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats Athenapriset för en AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en ny mekanism genom vilken cellerna som producerar ledvätska också gör faktorer som direkt styr ledbroskets utveckling och skyddar det från mineralisering och nedbrytning. Fynden har publicerats i npj Regenerative Medicine.

Prostatacancer orsakar många dödsfall samtidigt som även överbehandling är ett betydande problem. Martin Eklund utvecklar metoder för individualiserad diagnostik och behandling för att minska dödligheten och överbehandlingen.

Karolinska Institutet stod värd för det årliga mötet med det svenska nationella Nätverket Epidemiologi Och Nutrition (NEON). Temat för årets möte var: ”Digitala livsstilsinterventioner och BigData inom nutritionsforskningen”. Ett hundratal forskare och andra verksamma inom nutrition och epidemiologi från hela Sverige träffades i Flemingsberg.

Genom programmet Horisont Europa har forskare inom Karolinska Institutet beviljats ett stort finansiellt stöd i ett 20-tal olika projekt som syftar till att lösa olika samhällsutmaningar inom hälsa. Ett av projekten ska undersöka möjligheterna att skapa ett gemensamt system för återanvändning av redan godkända läkemedel för att behandla olika sjukdomar.

Bland patienter med njurcancer verkar aktiviteten hos fyra specifika gener i cancercellerna kunna förutsäga risken att tumören sprider sig och patientens överlevnadschanser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en preklinisk studie publicerad i Nature Communications.

I Sverige insjuknar cirka 9 000 kvinnor varje år med bröstcancer, en siffra som har ökat stadigt sedan 1990-talet. Prognosen för bröstcancer har dock blivit bättre, och fler och fler kvinnor kan botas med en kombination av kirurgi, strålbehandling och medicinsk behandling.

Vid Karolinska Institutets installationshögtid i Aula Medica den 13 oktober 2022 presenterades KI:s nya professorer och akademiska priser delades ut. Institutionen för molekylär medicin och kirurgi var representerad vid högtiden genom två professorer och ett akademiskt pris.

En ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att bara en mindre andel av patienterna som blivit utredda för kognitiv sjukdom vid den specialiserade minnesmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna hade biomarkörprofiler typiska för Alzheimers sjukdom och skulle kunna betraktas som potentiella kandidater för nya sjukdomsmodifierande behandlingar mot amyloid.

Att vilja rädda liv. Att inspirera nästa generation studenter. Och vara sjukt sugen på buffén utanför aulasalen. Alla känslor rymdes när ett gäng nya professorer installerades på KI.

Utbudet av cancerterapier växer snabbt, men det är ofta svårt att i förväg veta vilket läkemedel som kommer att hjälpa i det enskilda fallet. Rimma Axelsson använder avbildning med PET för att avgöra vilken patient som kan dra nytta av vilken medicin.

Rune Brautaset har moderniserat KI:s utbildningar för blivande optiker och lagt grunden för en optometrisk forskningsmiljö vid KI. Idag forskar han bland annat om hur neurodegenerativ sjukdom kan ses i ögonbotten.

Andrew Buckler vid forskargruppen kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Linking quantitative radiology to molecular mechanism for improved vascular disease therapy selection and follow-up" den 21 oktober, 2022. Huvudhandledare är Ulf Hedin.

Marie Löf, vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, är ny professor i nutrition sedan 1 februari, 2022, Igår, den 13 oktober, 2022, skedde professorsinstallationen vid Karolinska Institutet med en högtid i Aula Medica.

Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.

En studie från Karolinska Institutet visar att coronavirusvarianten BA.2.75.2, en undervariant av omikron, lättare tar sig förbi neutraliserande antikroppar i blodet och är motståndskraftig mot flera monoklonala antikroppsbehandlingar. Det innebär en ökad risk för sars-cov-2-smitta i vinter, såvida inte de nya uppdaterade bivalenta vaccinen kan stärka immuniteten hos befolkningen. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases.

Gonçalo Castelo Branco forskar om de celler som producerar den nödvändiga isoleringen runt våra nervceller. Han har gjort en oväntad upptäckt som kan hjälpa till att förklara hur MS uppstår och i förlängningen leda till nya behandlingar.

Mattias Carlström forskar om kväveoxids gynnsamma effekter på bland annat hjärt-kärlsystem och njurar. Han vill dels förstå de biologiska mekanismerna, dels lägga grunden för användning i vården av olika former av nitrat som kan öka halten av kväveoxid.

Prefrontala cortex är centrum för hjärnans avancerade funktioner – det är här våra intryck av världen formas, planer smids, och beslut tas. Genom att studera nervcellers aktivitet i realtid kartlägger Marie Carlén hur prefrontala cortex fungerar.

Vi gratulerar vinnarna av årets KI Lifestyle4Health Best Paper Award för juniora forskare. Av många fantastiska publikationer som nominerades så delas första platsen i år av två vinnare.

Malin Ernbergs forskargrupp får 140 000 USD per år (ca 4,5 milj kr totalt) under tre år för att kartlägga nervfibrer i käkmuskler och käkleder.

Professor Kevin Eva, vid University of British Columbia, Kanada, är årets mottagare av Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik. I samband med KI:s installationshögtid den 13 oktober tar han emot sin utmärkelse i Aula Medica. Hans forskning har bland annat bidragit till att förbättra antagningsprocessen vid medicinska universitet.

Att transportera läkemedel till rätt plats i kroppen, och in i rätt celler, är en svår utmaning. Samir EL Andaloussi forskar om hur så kallade exosomer, små blåsor som naturligt sköter transporter mellan celler, kan användas för denna uppgift.

Vad innebär kontinuerligt lärande för oss på KI och hur kan det se ut i praktiken? Det fokuserade 170 deltagare på under två dagar på KI:s Utbildningskongress. En kongress som genomsyrades av möten, inspiration och utbyte av kunskap och erfarenheter inom området. På kongressen lanserades också KI:s pedagogiska grundsyn.

Katalin Dobra forskar om cancer i lungorna och särskilt den roll som proteinet Syndecan-1 spelar. Utbildning är en viktig del av hennes professur och hon är ansvarig för patologiämnet i den nya läkarutbildningen.

Anders Kvanta forskar om cell- och genterapier mot sjukdomar i näthinnan som idag saknar effektiv behandling. Hans upptäckt att sjuklig nybildning av blodkärl i näthinnan är beroende av tillväxtfaktorn VEGF har räddat synen för miljoner människor.

KI är alltjämt Nordens högst rankade universitet men tappar tio placeringar globalt från plats 39 till 49 i årets rankning i THE:s övergripande rankning med samtliga ämnesområden. Flera andra universitet inom EU tappar också positioner medan Asien och främst Kina avancerar. Storbritannien samt USA ligger relativt stabila. Universitet med teknisk profil har också klarat sig bättre än genomsnittet.

God hälsa i framtiden genom utveckling och tillämpning av bäst möjliga medicinska pedagogik är ledstjärnan för Anna Kiesslings arbete – både för forskningen och för kvalitetsarbetet på Karolinska Institutet.

Pedagogik inom tandvård och odontologisk utbildning samt patientupplevelse av parodontit är teman som präglat Annsofi Johannsens forskning. Hon är även ansvarig för KI:s tandhygienistprogram.

Jacob Hollenberg forskar för att fler ska överleva hjärtstopp. Han leder KI:s Centrum för Hjärtstoppsforskning, som utvecklar och studerar nya innovativa metoder och behandlingar i hela vårdkedjan vid hjärtstopp.

​​Vår planet, vår hälsa – en dialog mellan generationerna, det var rubriken på årets Rosling-seminarium vid Karolinska Institutet. Det ägde rum den 5 oktober i samarrangemang med WHO och deltagarna fanns med både på plats och online.

Molly M Stevens är professor i biomaterial och regenerativa sjukdomar vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Genom att förena djupa kunskaper inom materialvetenskap och biologi utvecklar hennes forskning nya tekniker för att reparera kroppen.

Jenny Mjösberg forskar om en typ av immunceller, ILC, som tidigare varit okänd. Hon vill förstå hur de medverkar i olika sorters inflammatorisk sjukdom och på lång sikt bidra till nya och bättre behandlingar.

Lars E Eriksson forskar om tidigare upptäckt av lungcancer, genom kartläggning av tidiga symtom och biomarkörer. Han forskar också om organisationsfrågor i vården samt om stigma och livskvalitet hos patienter med kroniska infektioner som hiv.

Gerald McInerney forskar om kampen på molekylnivå mellan människans celler och angripande virus. Han är också en engagerad lärare som brinner för att utveckla virologiämnet i KI:s utbildningar.

Brjánn Ljótsson forskar om KBT. Han har varit med om att utveckla och etablera internetbaserad KBT och forskar idag även om hur KBT kan ge ett bättre liv vid kroppslig sjukdom.