Nyhetsarkiv

I december lämnar Kenneth Chien professuren i kardiovaskulär forskning efter tio år vid Karolinska Institutet. Nu ska han satsa helhjärtat på att utveckla nya mRNA-terapier inom bioteknikindustrin.

Forskare vid Karolinska Institutet och Kanazawa University i Japan har gjort en ny upptäckt som kan förbättra behandlingen av bröstcancer. Forskarna studerade cancerceller som kan motstå kemoterapi och bilda nya tumörer. De hittade en typ av cancerceller som är känsliga för läkemedel som påverkar en pump i cellerna. Dessa läkemedel kunde döda dessa cancerceller och hjälpa patienter med trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en svårbehandlad form av bröstcancer.

KI-forskarna Anders Kvanta och Fredrik Lanner erhåller tio miljoner i forskningsanslag från Erling-Perssons Stiftelse. Anslaget avser en klinisk fas 1-studie om ögon- och folksjukdomen åldersförändring i gula fläcken (makuladegeneration). Genom att transplantera näthinneceller från embryonala stamceller hoppas forskarna förhindra ytterligare synförlust och i förlängningen återge förlorad syn.

Forskare vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och företaget Cellevate AB har mottagit nära fem miljoner kronor från Vinnova för att undersöka hur stamceller interagerar med sin omgivning. Målet med projektet är att på sikt kunna bidra till bättre behandling av folksjukdomar såsom hjärtsvikt och diabetes.

Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.

En ny behandling prövas för att hjälpa barn som föds med en svår variant av benskörhet, osteogenesis imperfecta. Det är den första kliniska studien i världen där benbildande stamceller ges redan innan födseln för att öka barnets möjligheter till att bygga ett fungerande skelett. Karolinska Institutet sponsrar studien som i Sverige utförs på Karolinska Universitetssjukhuset.

Stamcellsforskning är en förutsättning för regenerativ medicin, som med hjälp av kroppens celler återskapar och läker viktiga organ. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, SickKids i Kanada och KU Leuven i Belgien hittat en metod för att definiera den mest universella typen av stamceller, som kan utvecklas till alla celltyper i kroppen. Studien av totipotenta stamceller hos möss har publicerats i Nature Cell Biology.

Ryggmärgsskada leder ofta till bestående funktionsnedsättning. I en ny studie som publiceras i tidskriften Science visar forskare från Karolinska Institutet att det går att stimulera stamceller i ryggmärgen hos möss så att de bildar stora mängder nya oligodendrocyter, en celltyp som är viktig för nervfibrernas förmåga att leda signaler och därmed bidrar till att reparera skadan.

KI och S:t Eriks Ögonsjukhus ingår samarbete med det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk för att utveckla en ny behandling av åldersrelaterad makuladegeneration. Novo Nordisk kommer att ge stöd och 48 miljoner kronor i finansiering för att möjliggöra en klinisk fas 1-studie där nya näthinneceller framställda från embryonala stamceller ska transplanteras till patienter med åldersförändringar i gula fläcken. Målet är att ta fram en helt ny cellterapi mot folksjukdomen som idag saknar behandling.

Att en enskild population av stamceller har kapaciteten att på ett tidsmässigt förutsägbart sätt bilda flera olika celltyper, är fundamentalt för utvecklingen av komplexa organ. För att uppnå detta måste stamceller kunna balansera självförnyelse som säkerställer att stamceller bibehålls över tid, med cellulär differentiering som resulterar i att mogna celler bildas. Hur detta regleras på genetisk nivå har hittills varit oklart.

Forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus har hittat ett sätt att förfina framställningen av näthinneceller från embryonala stamceller för behandling av blindhet hos äldre. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har de även lyckats modifiera cellerna så att de kan gömma sig från immunförsvaret och på så vis förhindra avstötning. Studierna publiceras i tidskrifterna Nature Communications och Stem Cell Reports.

Vi föds med alla de hårsäckar som vi någonsin kommer att ha i vårt liv, och efter födseln förlorar huden förmågan att skapa nya hårsäckar. Om vår hud blir allvarligt skadad så kan den inte bilda nya hårsäckar eller tillhörande talgkörtlar, som är viktiga för att hålla huden fuktig. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats avslöja att kontrollerad aktivering av den så kallade Hedgehog-signalvägen leder till nybildning av hårsäckar och hår hos möss.

Stamceller förbereder sig för alternativa utvecklingsvägar och gör flera vägval under livsresan till mer specialiserade celltyper, visar en studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i Science. Studien kan hjälpa till att förklara hur celler ibland väljer fel väg och orsakar cancer.

Stamceller omges och skyddas av den så kallade stamcellsnischen i vävnaden. Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt stamcellsnischen i benmärgen hos möss och undersökt hur den förändras vid uppkomsten av leukemi. Resultaten publiceras i tidskriften Cell. Studien, som visar att mikromiljön i benmärgen är mer komplex än väntat, bidrar med kunskap för framtida behandling av sjukdomen.

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en stamcellsbaserad modell för att studera nervcellers motståndskraft och sårbarhet vid nervsjukdomen ALS. Resultaten publiceras i tidskriften Stem Cell Reports och kan bidra till att identifiera nya genetiska mål för behandling som skyddar känsliga nervceller.

Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har tagit fram en ny cellmodell för mänskliga astrocyter i hjärnan. Dessa celler har en central betydelse vid neurologiska sjukdomar såsom alzheimer, men det har tidigare saknats bra modeller för att studera dem. Cellmodellen kan också användas i industriell skala för att identifiera nya läkemedelskandidater. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports.

Genom att programmera om hudceller till nervceller bygger forskare vid Karolinska Institutet cellmodeller av den mänskliga hjärnan. I en ny studie i Molecular Psychiatry beskriver forskarna hur celler från patienter med den svåra utvecklingssjukdomen lissencefali skiljer sig från friska celler. Metoden kan ge ny, viktig kunskap om svårstuderade medfödda sjukdomar.