Nyhetsarkiv

Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

Vi önskar Max Gordon välkommen!

Från 1 mars 2024 är Max Gordon adjungerad lektor i ortopedi hos oss på KI DS.

AI används i allt högre utsträckning inom vård, utbildning och forskning. AI-chattar är en del av AI-utbudet på KI och nyligen har Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) gjorts tillgänglig för alla medarbetare. Målet är att AI ska bli en del av det vardagliga arbetet för KI:s forskare, medarbetare och studenter.

För KI-forskaren Ylva Trolle Lagerros erbjuder AI och Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) tidsbesparingar och texter med angivna källor, men också framtida möjligheten för forskningssamarbeten med flera länder. Hon ser också värdefulla kopplingar mellan användningen av AI-verktyg och uppdraget som lärare och forskare om digitala stöd inom hälso- och sjukvård.

För KI-doktoranden Eric Åhlberg erbjuder AI och Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) verktyg för statistiskt analysarbete och för att hantera viss administration. Hans långsiktiga mål är att AI ska bli ett validerat verktyg för forskningsresultat av hög kvalitet.

För IKT-pedagogen Marcus Emas erbjuder Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) och AI nya möjligheter att bland annat effektivisera arbetet med referenshantering, litteraturlistor och att att bedöma inlämningsuppgifter. Han framhåller att AI på KI bör vara ett jämlikt verktyg och välkomnar införandet av Microsoft Copilot.

Nu finns råd och förslag kring generativ AI i undervisning och bedömning. De kan fungera som en vägvisare och vara en hjälp i frågor kopplat till tekniken generativ AI.

Carl Henrik Ek har nyligen utsetts till gästprofessor i AI/maskininlärning vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. För att dra nytta av den nya tekniken måste utveckling ske i synergi mellan matematik, datavetenskap och medicin, menar Carl Henrik Ek, som också leder en forskargrupp inom maskininlärning vid Universitetet i Cambridge, Storbritannien.

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

Vinnova finansierar samverkansprojektet "For efficient and sustainable use of health data through the integration of the DIGITAL-projects and GMS in Sweden (DIGIfor1healthSE)". TEF-Health på Karolinska Institutet deltar i arbetet med SciLifeLab som nationell koordinator. Projektet syftar bland annat till att samla Sveriges expertis inom hälsodata. Stödet omfattar 12 miljoner kronor under fyra år.

Hajpen kring artificiell intelligens (AI) och den digitala omvandlingen av sjukvården är påtaglig, men låt oss inte glömma bort de utmaningar som följer med denna utveckling.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker (artificiell intelligens) som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

Under de senaste åren har det skett snabba framsteg inom området för beräkningspatologi, vilket inbegriper tillämpningen av artificiell intelligens (AI) inom patologi. Traditionell patologi innebär studiet av sjukdomar genom att undersöka vävnadsprover. I beräkningspatologi analyseras digitala patologibilder med hjälp av datoralgoritmer för att extrahera relevant information.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Karolinska Institutet har beslutat att tilldela Johan Hartman och Mattias Rantalainen Priset för innovation och nyttiggörande år 2023. De belönas för att de med innovativ forskning och inspirerande arbetsmetoder förbättrar cancerdiagnostiken.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats Athenapriset för en AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har genomfört en omfattande internationell validering av artificiell intelligens (AI) för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien, som publiceras i Nature Medicine, visar att AI-system kan identifiera och gradera prostatacancer i vävnadsprover från olika länder lika bra som patologer. Resultaten tyder på att AI-system är redo för att ansvarsfullt introduceras som ett komplement i prostatacancervården, menar forskarna.

Kan artificiell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar? Vi frågade Magnus Boman, professor på KTH och även knuten till Karolinska Institutet, som bland annat forskar om hur AI kan användas i vården.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har jämfört tre olika AI-algoritmers förmåga att identifiera bröstcancer från tidigare tagna mammografibilder. Den bästa algoritmen visade sig ha lika bra träffsäkerhet som en genomsnittlig röntgenläkare. Resultatet publiceras i JAMA Oncology och kan visa vägen mot nya sätt att organisera bröstcancerscreening i framtiden.

Ett nytt digitalt verktyg som skräddarsyr sjukbildsfrågor för varje enskild patient kan göra diagnosen säkrare och vården effektivare. Det visar en ny studie vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som publicerats i BMJ Open.

Många arbetsuppgifter, inom medicinen såväl som andra områden, kan i framtiden komma att utföras med hjälp av artificiell intelligens. Självlärande datorprogram kan redan idag göra lika säkra röntgenbedömningar som en ortopedläkare, visar en ny studie i Acta Orthopaedica från Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Danderyds sjukhus.