Nyhetsarkiv

I det här avsnittet av KIB-podden gräver vi djupare i det akademiska perspektivet på AI: Hur använder och reflekterar studenter över användningen av AI i sina studier – och hur borde de tänka?
• Hur kan jag använda AI för att stödja mig i min inlärningsprocess?
• Vad händer med våra hjärnor? (eller med förväntat läranderesultat?)
• Är det fusk om jag ber ”min vän Bob”, AI:n, att skriva min uppsats?

Nystartade Centrum för AI-innovation vid Karolinska Institutet ska stödja och påskynda utvecklingen av AI-innovationer inom hälso- och sjukvården. ”AI har en enorm potential, men det finns många faktorer att ta hänsyn till för att AI-lösningarna faktiskt ska bli användbara”, säger Johanna Furuhjelm, föreståndare för centrumet.

Inom åldersforskningen handlar den så kallade ”geroscience-hypotesen” om att förlänga människans friska livslängd genom att fokusera på åldrandets processer. Ny kunskap om biomarkörer för åldrande har gett upphov till verktyg för att mäta biologiskt åldrande och bedöma olika behandlingar. Nya rön tyder på att Alzheimers sjukdom, ett stort hälsoproblem, delvis kan förebyggas av vanliga läkemedel och tidiga interventioner.

Vid 2024 års upplaga av AI@KI den 18 december presenterades ett nytt sätt att tolka röntgenbilder med hjälp av artificiell intelligens (AI). Initiativet, som har tagits fram av doktoranden Dawid Rutkowski, är en del av den europeiska storsatsningen PANCAIM. Syftet är att utveckla AI-modeller som kan upptäcka bukspottskörtelcancer i ett tidigt skede, vilket bygger vidare på Rutkowskis tidigare examensarbete i medicin.

Under invigningen av det nya initiativet "Framsteg inom Artificiell Intelligens - AI@KI" den 18 december 2024, hölls en prisutdelning för första gången för ett viktigt framsteg inom AI vid KI under det senaste året. Bland många nominerade kandidater bedömde granskningspanelen att Dr Sara Hägg stod bakom årets mest framstående bidrag.

Histopatologisk analys av tumörprover har länge använts för att diagnostisera bröstcancer och ge vägledning för kliniska beslut. En stor utmaning inom rutinmässig diagnostik är dock den variabilitet som finns mellan olika patologer och laboratorier vid bedömning av vävnadsbaserade prognostiska markörer, vilket kan leda till under- eller överbehandling av patienterna.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

I detta avsnitt av KIB-podden diskuterar Alvin, bibliometrisk analytiker, Lovisa, bibliotekarie, och Anna, skrivinstruktör, frågor från kollegor och studenter på KI om LLM:er (stora språkmodeller).
(Poddavsnittet är på engelska.)

Forskare vid Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan har utvecklat en AI-driven varningsteknik som kan upptäcka infektioner upp till 24 timmar innan symtom uppträder.

Varje år söker hundratusentals patienter vård för bröstsmärta på akutmottagningar, ofta utan att ha en allvarlig sjukdom. En doktorsavhandling av Helge Brandberg, framlagd vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), visar att ett digitalt verktyg kan förbättra riskbedömningen och minska inläggningarna med en femtedel.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur bra olika AI-modeller kan förutsäga prognosen vid trippelnegativ bröstcancer genom att analysera vissa immunceller inuti tumören. Studien, som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine, är ett viktigt steg mot att använda AI inom cancervården för att förbättra patienters hälsa.

Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista med de mest lovande forskningsprojekten från Sveriges högskolor och universitet. Samtliga ansökningar till listan har granskats av IVA:s expertgrupp och de utvalda projekten bedöms ha stor potential att komma till nytta i samhället. På listan finns flera projekt som rör forskare vid Karolinska Institutet.

Mehdi Astaraki, en specialist inom artificiell intelligens (AI) för medicinsk bildbehandling, har nått stora framgångar i MICCAI BraTS Challenge 2024. Han tog förstaplatsen i kategorin “Pediatric Brain Tumor Segmentation” och andraplatsen i “Meningioma RT Segmentation”.

Amerikanen David Baker har lyckats med konststycket att skapa helt nya proteiner – livets byggstenar som styr alla biologiska processer i kroppen. Han delar 2024 års Nobelpris i kemi med Demis Hassabis och John M. Jumper från Google DeepMind, Storbritannien, som ligger bakom AI-verktyget AlphaFold2. ”Nu kan det ta minuter i stället för år att få en bra uppfattning av hur ett protein ser ut och hur det kan fungera”, säger KI-professorn Luca Jovine som tidigt inledde ett samarbete med DeepMind.

I takt med att mängden kliniska data ökar så ökar också arbetsbördan och svårighetsgraden för de läkare som ska tolka den. Magnus Boman forskar om hur AI kan användas till analyser som förbättrar vården. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

En ny maskininlärningsmodell kan förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i JAMA Network Open. Modellen kan underlätta tidig upptäckt av autism, något som är viktigt för att kunna sätta in rätt stödinsatser.

AI, artificiell intelligens, kan med fördel användas för att identifiera molekyler med stor potential att utvecklas till nya läkemedel mot psykiska sjukdomar, enligt forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien, som presenterats i tidskriften Science Advances, och genomförts på möss visar att AI med hög precision kan bidra till framtidens mer effektiva behandlingar av bland annat psykos.

Utlysningen avser ekonomiskt stöd för samarbetsprojekt inom olika områden för KI lärare & övrig personal. Yngre forskare är särskilt välkomna att söka. Stödet kan uppgå till maximalt 50.000 sek.  

Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

AI används i allt högre utsträckning inom vård, utbildning och forskning. AI-chattar är en del av AI-utbudet på KI och nyligen har Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) gjorts tillgänglig för alla medarbetare. Målet är att AI ska bli en del av det vardagliga arbetet för KI:s forskare, medarbetare och studenter.

För KI-doktoranden Eric Åhlberg erbjuder AI och Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) verktyg för statistiskt analysarbete och för att hantera viss administration. Hans långsiktiga mål är att AI ska bli ett validerat verktyg för forskningsresultat av hög kvalitet.

För IKT-pedagogen Marcus Emas erbjuder Microsoft Copilot (tidigare Bing Chat Enterprise) och AI nya möjligheter att bland annat effektivisera arbetet med referenshantering, litteraturlistor och att att bedöma inlämningsuppgifter. Han framhåller att AI på KI bör vara ett jämlikt verktyg och välkomnar införandet av Microsoft Copilot.

Carl Henrik Ek har nyligen utsetts till gästprofessor i AI/maskininlärning vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. För att dra nytta av den nya tekniken måste utveckling ske i synergi mellan matematik, datavetenskap och medicin, menar Carl Henrik Ek, som också leder en forskargrupp inom maskininlärning vid Universitetet i Cambridge, Storbritannien.

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

Vinnova finansierar samverkansprojektet "For efficient and sustainable use of health data through the integration of the DIGITAL-projects and GMS in Sweden (DIGIfor1healthSE)". TEF-Health på Karolinska Institutet deltar i arbetet med SciLifeLab som nationell koordinator. Projektet syftar bland annat till att samla Sveriges expertis inom hälsodata. Stödet omfattar 12 miljoner kronor under fyra år.

Hajpen kring artificiell intelligens (AI) och den digitala omvandlingen av sjukvården är påtaglig, men låt oss inte glömma bort de utmaningar som följer med denna utveckling.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker (artificiell intelligens) som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

Under de senaste åren har det skett snabba framsteg inom området för beräkningspatologi, vilket inbegriper tillämpningen av artificiell intelligens (AI) inom patologi. Traditionell patologi innebär studiet av sjukdomar genom att undersöka vävnadsprover. I beräkningspatologi analyseras digitala patologibilder med hjälp av datoralgoritmer för att extrahera relevant information.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Karolinska Institutet har beslutat att tilldela Johan Hartman och Mattias Rantalainen Priset för innovation och nyttiggörande år 2023. De belönas för att de med innovativ forskning och inspirerande arbetsmetoder förbättrar cancerdiagnostiken.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats Athenapriset för en AI-baserad precisionsmedicinsk bildanalys för riskindelning av bröstcancerpatienter. Athenapriset är Sveriges största pris till forskning och innovationer som tagits fram genom samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har genomfört en omfattande internationell validering av artificiell intelligens (AI) för att diagnostisera och gradera prostatacancer. Studien, som publiceras i Nature Medicine, visar att AI-system kan identifiera och gradera prostatacancer i vävnadsprover från olika länder lika bra som patologer. Resultaten tyder på att AI-system är redo för att ansvarsfullt introduceras som ett komplement i prostatacancervården, menar forskarna.

Kan artificiell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar? Vi frågade Magnus Boman, professor på KTH och även knuten till Karolinska Institutet, som bland annat forskar om hur AI kan användas i vården.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har jämfört tre olika AI-algoritmers förmåga att identifiera bröstcancer från tidigare tagna mammografibilder. Den bästa algoritmen visade sig ha lika bra träffsäkerhet som en genomsnittlig röntgenläkare. Resultatet publiceras i JAMA Oncology och kan visa vägen mot nya sätt att organisera bröstcancerscreening i framtiden.

Ett nytt digitalt verktyg som skräddarsyr sjukbildsfrågor för varje enskild patient kan göra diagnosen säkrare och vården effektivare. Det visar en ny studie vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som publicerats i BMJ Open.

Många arbetsuppgifter, inom medicinen såväl som andra områden, kan i framtiden komma att utföras med hjälp av artificiell intelligens. Självlärande datorprogram kan redan idag göra lika säkra röntgenbedömningar som en ortopedläkare, visar en ny studie i Acta Orthopaedica från Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Danderyds sjukhus.