Nyhetsarkiv

Längd- och viktkurvor har länge använts inom vården för att följa barn och ungdomars utveckling. I en artikel i The Lancet presenteras nu ett nytt webbverktyg som gör det möjligt att på ett liknande sätt följa utvecklingen för ett av kroppens mest vitala organ – lungorna. Lung Function Tracker är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare på bland annat KI, Universitetet i Barcelona, Spanien, London Imperial College, Storbritannien, och Universitetet i Melbourne, Australien.

I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och ungas lungkapacitet förbättrats, visar en ny studie publicerad i European Respiratory Journal. Forskarna från Karolinska Institutet anser att resultaten är viktiga eftersom barns lunghälsa har stor betydelse för risken att utveckla flera kroniska sjukdomar som vuxen.

Att mäta hela spektrumet av små cirkulerande molekyler (metabolomik) i kroppen kan ge viktig insikt om en individs hälsotillstånd. Mätning av metaboliter är också huvudtemat för den nyligen etablerade resursverksamheten på KI för mätning av små molekyler och metaboliter med hjälp av masspektrometri (KI-SMMS). Vi pratar med Craig Wheelock, chef för den nya enheten för Integrativ Metabolomik vid Institutet för miljömedicin (IMM), om metabolomikens roll för individanpassad hälsovård.

Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.

Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.

Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över har WHO nu uppdaterat de tidigare riktlinjerna för luftkvalitet från 2005. De nya riktlinjerna är ambitiösa och betonar vikten av att sänka koncentrationerna av luftföroreningar på alla nivåer. Minskade luftföroreningar beräknas leda till mycket stora förbättringar av folkhälsan för människor i alla åldrar och samtidigt bidra till arbetet för klimatneutralitet.

Svenska Livräddningssällskapets statistik om drunkningshändelser har tidigare baserat sig på medierapportering om personer som omkommit i olyckor, cirka 100 fall årligen. Nu visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet att det i själva verket är drygt 400 personer som är med om drunkning i Sverige årligen, varav cirka hälften omkommer. Studien, som även visar vilka som har störst chanser att överleva, har publicerats i tidskriften Resuscitation.

I vissa fall kan immunceller i lungorna bidra till att förvärra ett virusangrepp. I en ny studie beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur olika typer av immunceller, makrofager, i lungorna utvecklas och vilka som kan ligga bakom svåra lungsjukdomar. Studien som publicerats i Immunity kan komma att bidra till framtida behandlingar för covid-19 och andra sjukdomar.

Små barn som utsätts för luftföroreningar löper en förhöjd risk att drabbas av kronisk luftvägssjukdom som unga vuxna, visar forskning vid Karolinska Institutet. Studierna som publiceras i European Respiratory Journal och Thorax tyder på att kronisk luftvägssjukdom kan spåras till barndomen.

Vid svåra former av covid-19 kan en massiv frisättning av det kroppsegna proteinet HMGB1 i lungorna leda till lunginflammation och vävnadsskador. Det menar forskarna bakom en översiktsartikel som publiceras i tidskriften Molecular Medicine. En hypotes är därför att inflammationen skulle kunna behandlas med läkemedel som hämmar HMGB1.

Thomas Helledays forskargrupp tilldelas för sjätte gången ett prestigefyllt anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Det senaste ERC Proof of concept-anslaget ska utveckla nya inflammationshämmare mot lungsjukdom, bland annat fibros.

En behandlingsplan med visuell återkoppling i mobilen kopplad till en trådlös spirometer som enkelt mäter lungfunktionen, kan vara ett effektivt hjälpmedel för behandling av okontrollerad astma. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som nu publiceras i vetenskapstidskriften European Respiratory Journal.

Två nya studier med potential att förbättra hjärtsjukvården för diabetes och KOL-patienter har presenterats av forskare Robin Hofmann vid Europeiska Kardiologföreningens (ESC) vetenskapliga möte i Paris.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande flera viktiga läkemedelsinteraktioner kopplade till individer som behandlas med det blodförtunnande läkemedlet warfarin.

KI-forskaren Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin, tilldelas anslag på 15 miljoner kronor för molekylär forskning om KOL.

Nya resultat från ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Karolinska institutet visar att proteiner i biologiska vätskor fäster till och på olika sätt påverkar effekterna av vanliga virus, såsom Respiratoriskt syncytievirus (RSV) och Herpes simplex virus typ I (HSV-I). Dessa resultat indikerar en möjlighet att manipulera effekten av olika virus genom att rikta in sig på de proteiner som fäster på viruset yta, vilket kan leda till nya möjligheter för behandling.

Bilden ovan visar en tuberkulosinfektion (TBC) i en muslunga, där immunceller bildar ett granulom runt bakterierna. De olika symbolerna representerar arbetskopior av aktiva gener, så kallade budbärar-RNA, som är olika i granulomcentret jämfört med de omgivande cellerna.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner som öron- och bihåleinflammation, men också till allvarliga infektioner som lunginflammation och hjärnhinneinflammation. En ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Microbiology visar hur bakterierna kan hämma immuncellernas reaktion, och även överleva inne i celler för att ge upphov till lunginflammation.