Självtest och behandlingsplan i mobilen kan hjälpa vid okontrollerad astma
En behandlingsplan med visuell återkoppling i mobilen kopplad till en trådlös spirometer som enkelt mäter lungfunktionen, kan vara ett effektivt hjälpmedel för behandling av okontrollerad astma. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som nu publiceras i vetenskapstidskriften European Respiratory Journal.
Astma är en folksjukdom som drabbar cirka 10 procent av Sveriges befolkning, varav ungefär hälften har så kallad okontrollerad astma och ofta har besvär eller får astmaanfall. En vanlig orsak är bristande behandling eller att man tar sin medicin på fel sätt.
– Tidigare forskning har visat att patientutbildning med fokus på egenvård, självtestning och tydlig behandlingsplan förbättrar hälsan och livskvalitet hos personer med astma. Även kostnaderna för hälso-sjukvården minskar om man kan dra nytta av patienternas engagemang och kunskap, säger Björn Nordlund, barnsjuksköterska och forskargruppsledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Digitalt, automatiserat egenvårdssystem
Tillsammans med sina kollegor har han därför utvecklat ett digitalt, automatiserat egenvårdssystem för astma. Hjälpmedlet kallas Asthmatuner och gör det möjligt att mäta lungfunktionen med en trådlös spirometer som ansluts till en app i mobiltelefonen – och sedan utvärdera sina symptom med hjälp av frågor kopplade till en individuell vårdplan. Systemet blev godkänt för användning i sjukvården 2018 och marknadsförs nu av företaget MediTuner AB, där Björn Nordlund är delägare.
– Systemet analyserar lungfunktion och symtom enligt riktlinjerna för astmavård och återkopplar med en automatiserad läkarordinerad behandlingsrekommendation. Användaren får också en bild på den inhalator som ska användas och instruktion om behandlingen ska bibehållas, ökas eller minskas, säger Björn Nordlund.
Den nu publicerade studien genomfördes i primärvården och på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Syftet med studien var att utvärdera effekten av det digitala hjälpmedlet på symtom och om användaren lättare kommer ihåg att ta sina mediciner.
I studien ingick 77 personer med okontrollerad astma från 6 år och uppåt, varav ungefär hälften barn och ungdomar. Studiedeltagarna valdes ut i slumpvis ordning att under minst åtta veckor använda Asthmatuner som stöd för egenbehandling och under minst åtta veckor få traditionell astmavård med en skriftlig, individuell vårdplan.
Symtomen förbättrades
– Resultaten är delvis svårtolkade, men det vi kunde se var att astmasymtomen förbättrades mer med det digitala hjälpmedlet än med en traditionell vård. De vuxna patienter som använde hjälpmedlet minst en gång i veckan kom också oftare ihåg att ta sin medicin. Vår slutsats är därför att detta hjälpmedel kan bidra till att minska symptom hos personer med okontrollerad astma, säger Björn Nordlund.
Eftersom astma kräver långvarig och regelbunden behandling är det dock en svaghet i studien att den bara pågick i åtta veckor, menar forskarna som nu planerar att gå vidare med sitt arbete.
– Vi vet inte om effekten varar längre än åtta veckor. Vi påbörjar därför en större studie i höst, som ska pågå under en längre tid i Tiohundra sjukvårdsområde i Norrtälje och i barnsjukvården i Stockholm, Astrid Lindgrens barnsjukhus, säger Björn Nordlund.
Utvecklingen av Asthmatuner har skett i samverkan med Region Stockholm och KI Innovations AB. Den kliniska testningen administrerades av Karolinska Trial Alliance. Den aktuella studien har finansierats med anslag från Uppsala BIO, Region Stockholms innovationsfond, Capios forskningsfond, Vinnova och MediTuner AB. Utöver Björn Nordlund är även studiens försteförfattare, Henrik Ljungberg, medgrundare till MediTuner som äger Asthmatuner.
Publikation
“Clinical effect on uncontrolled asthma using a novel digital automated self-management solution: a physician-blinded randomised controlled crossover trial”, Henrik Ljungberg, Anna Carleborg, Hilmar Gerber, Christina Öfverström, Jakob Wolodarski, Faiza Menshi, Mikaela Engdahl, Marianne Eduards, Björn Nordlund, European Respiratory Journal, online 3 september 2019, doi: 10.1183/13993003.00983-2019.
Illustrationen ovan är hämtad från publikationen.