Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

View expanded
View compact
Den 4 oktober 2022 blev forskargruppledare Niaz Ahmed anställd som adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), avdelningen Neuro.
Nyheter
Bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, är en livshotande infektionssjukdom som kan leda till långvariga neurologiska besvär hos dem som överlever. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie på råttor att hjärnans verktyg för att rensa bort avfall, det glymfatiska systemet, fallerar vid bakteriell hjärnhinneinflammation, vilket leder till en ansamling av giftigt skräp som skadar nervcellerna. Studien har publicerats i tidskriften mBio.
Nyheter
Patienter med multipel skleros (MS) som behandlades med läkemedlet rituximab hade betydligt lägre risk att drabbas av skov än MS-patienter som fick standardbehandling. Det visar en klinisk fas 3-studie av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i The Lancet Neurology. Rituximab är inte godkänt som MS-läkemedel, men har i mindre studier visat god effekt och förskrivs därför i stor utsträckning ”off label”.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med brittiska kollegor gjort den hittills största studien i jakt på genetiska markörer vid Hortons huvudvärk. På sikt kan det förhoppningsvis bana väg för mer effektiva behandlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology.
Nyheter
Risken att utveckla Parkinsons sjukdom kan vara lägre hos individer som får i sig antioxidanter i form av mycket vitamin C och E i sin kost, visar ny forskning vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet. Studien som publicerats i Neurology kan ha betydelse för framtidens förebyggande behandlingar.
Nyheter
I Sverige bedöms över 40.000 personer ha ME/CFS eller ”kroniskt trötthetssyndrom” och tillståndet har fått stor aktualitet senaste året med flera uppmärksammade fall av suicid och dödshjälp. En bakgrund till detta kan ha varit förtvivlan över en sjukdom med i stort sett okänd bakgrund och därmed få behandlingsalternativ.
Nyheter
Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.
Nyheter
Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.
Nyheter
Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Upptäckten innebär att läkare, MS-sjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling.
Nyheter
Förmåga att gå i en relativt normal takt samt att effektivt kunna bearbeta information var de viktigaste faktorerna för att personer med multipel skleros (MS) skulle kunna fortsätta att delta i sociala aktiviteter. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som har publicerats i tidskriften Multiple Sclerosis Journal. Resultatet belyser enligt forskarna vikten av att integrera motorisk och kognitiv rehabilitering i vården av MS-patienter.
Nyheter
När vårt nervsystem utvecklas verkar endast de mest funktionsdugliga nervcellerna överleva, medan omogna celler sållas bort och dör. Det visar en ny banbrytande upptäckt av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten talar för att en tidigare teori inom neurovetenskapen, där forskare har trott att slumpen har avgjort vilka celler som bildar nervsystemet, behöver omprövas.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har visat att fetma försämrar den neurologiska återhämtningen efter stroke i en experimentell strokemodell i möss. Dessa fynd kan underlätta utvecklandet av nya rehabiliteringsstrategier för personer med fetma och diabetes.
Nyheter
Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS. Studien publiceras i Nature Communications.
Nyheter
Karolinska Institutet fick på tisdagen den 21 februari besök av Kanadas generalguvernör David Johnston, hans hustru Sharon Johnston och det svenska kungaparet. Besöket ägde rum i samband med det kanadensiska generalguvernörparets statsbesök i Sverige på inbjudan av kungen.
Nyheter
Det sympatiska nervsystemet har länge ansetts svara med samma respons oavsett typ av fysisk eller psykisk stimulans. Men i en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Neuroscience, visar forskarna nu att systemet består av olika nervceller som reglerar specifika funktioner i kroppen, såsom vävnaders erektionsmuskler.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången identifierat en celltyp i hjärnan hos möss som är central för uppmärksamhet. Genom att manipulera aktiviteten i just den celltypen kunde forskarna skärpa mössens uppmärksamhet. Fynden, som publiceras i tidskriften Cell, är viktiga för förståelsen för hur främre delen av hjärnan fungerar och kontrollerar våra beteenden.
Nyheter
Nyheter
KW
KI webbförvaltning
2022-06-08