Pedagogiska framgångar förs vidare till det nya läkarprogrammet
Den 5 juni examinerades den sista kullen studenter från det 5,5-åriga läkarprogrammet, som funnits i ett halvt sekel. De pedagogiska framsteg som utvecklats inom programmet lever dock vidare i det nya 6-åriga läkarprogrammet, exempelvis genom de studentdrivna utbildningsavdelningarna.
Läkarutbildningen vid KI görs om för att harmoniseras med läkarutbildningen i andra EU-länder, en grund för en öppen arbetsmarknad. Anpassningen sker vid alla svenska lärosäten, men i olika takt.
– Jag vill lyfta fram att programmet inte upphör för att det var bristfälligt. Tvärtom har det varit en framgångsrik modell, inte minst för rekryteringen av läkare till hela Sverige via allmäntjänstgöring, säger Marie Dahlin, programdirektor för läkarprogrammet.
Allmäntjänstgöring, AT, innebär att läkare efter examen arbetar under handledning i 18-21 månader. En stor skillnad mellan programmen är, förutom en extra termin på det nya, att studenterna kommer att kunna ansöka om legitimation direkt efter examen, utan att göra AT.
– De kommer inte att vara lika erfarna när de får sin legitimation som de som gått det 5,5-åriga programmet och har gjort AT, men de kommer ha kommit längre vid sin examen. Jag ser fördelarna med båda programmen, säger hon.
Pedagogiska framgångar lever vidare
Marie Dahlin pekar på att de pedagogiska framsteg som gjorts i det gamla programmet går att skörda frukten av i det nya. Ett exempel är kliniska utbildningsavdelningar och mottagningar.
– Där arbetar studenter, läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster, ihop i studentenheter ute på sjukhus, säger Marie Dahlin.
Gunnar Nilsson, professor emeritus och specialist i allmänmedicin, var ansvarig för primärvårdsdelen och ämnet allmänmedicin när läkarprogrammet stöptes om 2007.
– Avstampet var ett krav på att alla högre utbildningar skulle ha ett självständigt arbete motsvarande en termin, men omdaningen innebar viktig pedagogisk utveckling, säger han.
Här utgick man från SPICES-modellen som pekade ut grunderna i en modern medicinsk utbildning, där c:et står för ”community based”.
– Det finns inte på kartan att ha en läkarutbildning som inte är tydligt förankrad i primärvården, men då var det bara en vecka teori och två veckor på vårdcentral, tre veckor totalt. Nu tog vi sikte på 1-2 veckor per termin, säger han.
Valbara kurser och tydligare forskningsförankring
En annan del som infördes då och som fortsätter i det nya programmet är valbara kurser.
– Det blev en framgångssaga! Plötsligt var alla i klassrummet jätteintresserade, nyfikna och hade frågor, säger Gunnar Nilsson.
Kurserna kan handla om allt från akutmedicin och global hälsa till rytmrubbningar i hjärtat.
– Har vi 20 studenter som har valt att gå en kurs om psykoser och hittar lärare som har ägnat sitt liv åt det, forskat och brinner för att undervisa. Då klickar det – det blir ett pedagogiskt momentum.
Ett annat ledord var att utbildningen skulle vara tydligare forskningsförankrad.
– Det fick vi till stor del genom examensarbetet där man får en grund i och förankrar kompetensen i forskningsmetodik, säger han.
Examination av kliniska färdigheter införs
En nyhet i det legitimationsgrundande programmet är ”Entrustable Professional Activities”, EPA. Det innebär att träna och examineras på att utföra specifika professionella aktiviteter.
– Vi och studenterna ska kunna visa att man exempelvis kan använda ett otoskop för att undersöka öron, genomföra samtal om levnadsvanor eller koppla ett EKG, säger Gunnar Nilsson.
Han menar att det nya programmet behövs.
– I Sverige tar det lång tid att nå legitimation och specialistkompetens jämfört med många länder i Europa. Det nya programmet kortar ner den tiden, vilket nu är väl förankrat i både regionen och på KI, säger han.
”Nu kommer en ny blomma att växa upp”
Så efter ett halvsekel ersätts nu det gamla programmet av ett nytt.
– Läkarprogram måste ständigt och systematiskt utvecklas. Det utvecklingsarbete som vi har gjort är en viktig förutsättning för det nya programmet, till nytta för studenterna och för KI som lärosäte, säger Gunnar Nilsson.
Hos Marie Dahlin väcker det känslor att programmet avslutas.
– Jag tycker det känns högtidligt, fint och lite vemodigt. Nu gör vi ett nytt bra program efter de nya förutsättningarna. En epok tar slut – den har varit vacker, men nu kommer en ny blomma att växa upp.
Högtidligt mingel för engagerade i programmet
I början av juni samlades närmare 100 personer för ett högtidlighållande för det 5,5-åriga läkarprogrammet, där personer som arbetat med och varit involverade i programmet bjöds in till mingel i Aula Medica. Bland de inbjudna fanns bland annat KI:s rektor Annika Östman Wernerson, programdirektor Marie Dahlin och Stephan Rössner.
Text: Lotta Fredholm
Bilder från högtidlighållandet av läkarprogrammet
Läkarprogrammets förändringar i korthet
- Skälet till att läkarutbildningen görs om är ett regeringsbeslut om en anpassning till EUs regelverk för att läkarexamen ska vara likvärdig inom EU och EES och därmed säkra en öppen arbetsmarknad.
- Det gamla programmet: 11 terminer, därefter allmäntjänstgöring, AT, i 18-21 månader. Sedan kan man ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Därefter specialisering i fem år om man vill. 2029 är det sista året då man kan ta examen.
- Det nya programmet: 12 terminer, sedan ansökan om legitimation. Därefter bastjänstgöring, BT, på 6-12 månader. Den är bara obligatorisk om man specialiserar sig, vilket tar fem och ett halvt år.
- Via det nya programmet blir läkare både legitimerade och färdiga specialister snabbare än tidigare. Utbildningen sker teambaserat och förmågan att självständigt utföra specifika professionella aktiviteter examineras under utbildningen.
Läkarutbildning vid KI i årtal
- 1813 började KI bedriva läkarutbildning.
- 1861 till 1977 var läkarutbildningen likadan över landet, därefter har lärosäten lite olika profil. Utbildningen avslutas med nio månaders praktik, ”det fria kliniska stadiet”.
- 1969 fattade Sveriges riksdag beslut om 21 månaders allmäntjänstgöring, AT, för att säkra att alla legitimerade läkare fått likvärdig praktik. Läkarprogrammet kortades från sex till fem och ett halvt år.
- 1994 inträdde Sverige i EU och den långa AT-tiden stack ut.
- 2007 genomfördes den sista omdaningen av det 5,5-åriga läkarprogrammet och anpassades till EU och Bolognadeklarationen, som krävde ett självständigt arbete motsvarande en termin.
Utbildningen gjordes om enligt modellen SPICES. - 2013 presenterades ett förslag om ett sexårigt, legitimationsgrundande läkarprogram.
- HT 2021 startade det nya programmet på KI.
- VT 2027 går den första kullen ut från det nya läkarprogrammet.
- HT 2029 är sista chansen att examineras enligt det gamla läkarprogrammet.