Nyhetsarkiv

Konkurrerande risker och flertillståndsmodeller ger oss möjlighet att studera utfall vid komplexa sjukdomar och ge svar på komplicerade frågor och bör därför användas mer inom epidemiologisk forskning.

Immunterapi har visat sig avsevärt förbättra överlevnaden vid vissa typer av cancer. Men hos vissa patienter kan denna behandling leda till en överaktivering av immunförsvaret, vilket kan vara livsfarligt. I en nyligen genomförd litteraturgranskning, har forskare vid Karolinska Institutet kunnat identifiera potentiella terapier, som kan göra det möjligt att fortsätta med immunterapi, trots svåra biverkningar.

I en studie med fokus på bakteriell meningit i Afrika, nyligen publicerad i Frontiers in Neurology som en del av forskningsämnet "Neuroimmunologi i Afrika", vill forskare öka medvetenheten om framsteg och rekommendationer vid diagnos, hantering och förebyggande av bakteriell hjärnhinneinflammation.

Flera KI-forskare är en del av ett internationellt projekt som har tilldelats nästan 15 miljoner dollar (cirka 157 miljoner kronor) från Bill & Melinda Gates Foundation. Ytterligare en miljon dollar tillkommer i medfinansiering från svenska utrikesdepartementet. Projektet syftar till att bättre förstå bördan av humant papillomvirus (HPV) bland flickor och kvinnor i flera låg- och lägre medelinkomstländer.

Dagens forskning kräver ofta tekniskt avancerade metoder och verktyg. Det ställer höga krav på medarbetarnas kompetens. Trots behovet har det saknats karriärvägar i Sverige för individer som är intresserade av den teknik- och metodutveckling som krävs för att driva och utveckla framtidens forskningsinfrastrukturer. Men med start den 1 april 2023 finns en sådan karriärväg på KI – potentiellt den första i landet.

Genom att engagera sig i Mitt Livs Val bidrar KI-studenter till att öka studiemotivationen, framtidstron och självkänslan hos nyanlända ungdomar. Nu har du chansen att söka till studentmentor för vårens omgång av Mitt Livs Vals studiemotiverande program och göra skillnad på riktigt.

Forskare vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har i en studie analyserat patienter som genomgått byte av aortaklaff under perioden 2003-2018. Studien är publicerad i Journal of the American College of Cardiology, JACC, och visar att det är mindre farligt än vad man tidigare trott att få en konstgjord hjärtklaff i liten storlek relativt till patients kroppsstorlek.

KI-professorn Rickard Sandberg tilldelas Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin av Kung. Vetenskapsakademien, en donation på tio miljoner kronor för en femårsperiod. Rickard Sandberg har utvecklat metoder som gör det möjligt att tränga långt in i människans arvsmassa och studera gener i enskilda celler.

Maja Fjaestad är en av de senaste i raden av expertkoordinatorer att rekryteras till Centrum för hälsokriser på KI. LIME-forskaren och den tidigare statssekreteraren kommer att verka inom kompetensområdet samhällspolitik och beredskap, och ser fram emot att bidra till ett helhetsgrepp kring hälsohot.

Zarina Kabir, docent vid avdelning för omvårdad, har tilldelats 4 250 000 SEK från Forte för projektet "Stöd från social vård- och omsorgspersonal genom mHälsa-baserad intervention till anhöriga som vårdar personer med demenssjukdom i hemmet".

I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.

Med hjälp av en mobilapp på flera olika språk kunde föräldrar i Sverige ge sina små barn bättre matvanor och mindre skärmtid. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity.

Karolinska Institutet har beslutat att utse Wilhelmina Hoffman, specialist inom geriatrisk medicin, och näringslivsprofilen Fredrik Lundberg, till hedersdoktorer. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus den 12 maj.

En ny studie publicerad i BMC Public Health visar att screening i skolan minskade psykotiska symtom hos ungdomar. Studien har bland annat genomförts av forskare från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet.

Med hjälp av den nya generationens gensekvensering har flera studier under de senaste åren kunnat rapportera ett flertal gener som är muterade vid kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Dessa mutationer ses ofta i en mindre andel av patienter med KLL och förknippas vanligen med dålig prognos.

Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet, är en av fem forskare som i år tilldelas Göran Gustafssonpriset. Priset är avsett för yngre forskare inom medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik och delas ut av Göran Gustafssons Stiftelser i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

En grupp forskare vid bland annat Karolinska Institutet, SciLifeLab och Karolinska universitetssjukhuset tilldelas totalt 14,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det fyraåriga anslaget ingår i Vetenskapsrådets satsning på forskningsinfrastruktur och syftar till att tillgängliggöra nya teknologier för kliniska studier inom precisionsmedicin.

Tre frågor till Tessa Schillemans, enheten för kardiovaskulär- och nutritionsepidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM)

Hon tillträder den 1 mars som ny rektor för Karolinska Institutet: Annika Östman Wernerson. Hon är professorn i njur- och transplantationsvetenskap som brinner lika mycket för den pedagogiska forskningen. Den interna kulturen, att stärka dialogen mellan ledning, institutioner, medarbetare och studenter, är en av hennes största drivkrafter som KI:s nya rektor.

Att snabbt genomföra stora förändringar är inte Martin Bergös stil. Först ska skrivbordet städas och sedan ska KI:s nya prorektor lyssna in verksamheten tillsammans med den nya rektorn Annika Östman Wernerson. ”De viktigaste frågorna ska vi arbeta med gemensamt, som att få till en bra intern dialog.”

Inflammatoriska sjukdomar har komplicerade sjukdomsmekanismer, som kan skilja sig mellan patienter med samma diagnos. Det innebär att tillgängliga läkemedel har liten effekt på många patienter. Med hjälp av så kallade digitala tvillingar har forskare vid Karolinska Institutet nu fått en fördjupad bild av de av- och på-proteiner som styr dessa sjukdomar. Studien, som publicerats i Cell Reports Medicine, kan resultera i mer individanpassade läkemedelsbehandlingar

Barnfetma kopplas till ökad risk att drabbas av diabetes i vuxen ålder och riskökningen rör såväl autoimmuna former av diabetes som olika former av typ 2-diabetes, enligt en ny studie publicerad i Diabetologia. Risken för att drabbas av den mest insulinresistenta formen av diabetes är till exempel tre gånger så hög för barn med fetma.

Ett behandlingsprogram med anonym kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet för personer med sexuellt intresse för barn visade på goda resultat i en engelskspråkig pilotstudie. Nu öppnar det brottsförebyggande KBT-programmet även på svenska, tyska och portugisiska. Behandlingen, som har utvecklats av forskare och psykologer vid Karolinska Institutet, kommer att utvärderas inom ramen för ett internationellt forskningssamarbete finansierat av EU.

KI lanserar en ny podd: "The PAPERs podcast". Varje vecka kommer du att kunna ta del av konversationen mellan de fyra värdarna som diskuterar en artikel inom forskningsområdet medicinsk pedagogik.

En svensk studie som följde mer än 450 000 individer efter nedre eller övre gastrointestinal biopsi, visar att symtom på IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) kan börja långt tidigare än när sjukdomen påvisas vid biopsi. Forskningsresultaten publiceras nu i tidskriften PLOS Medicine den 23 februari.

Ole Petter Ottersen har varit rektor för Karolinska Institutet i fem och ett halvt år. Den 28 februari 2023 blir hans sista arbetsdag i den rollen. Av allt han varit med om som rektor på KI minns han särskilt den dag då WHO meddelade att covid-19 skulle klassas som en pandemi.

I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat så har barns och ungas lungkapacitet förbättrats, visar en ny studie publicerad i European Respiratory Journal. Forskarna från Karolinska Institutet anser att resultaten är viktiga eftersom barns lunghälsa har stor betydelse för risken att utveckla flera kroniska sjukdomar som vuxen.

Kvinnor med reumatiska sjukdomar löper större risk för komplikationer vid graviditet och förlossning, men för kvinnor med ryggreumatism, så kallad axial spondylartrit, har riskerna minskat under det senaste tio åren i takt med en ökad användning av biologiska läkemedel. Det rapporterar forskare från Karolinska Institutet i en studie som publicerats i The Lancet Rheumatology.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen på sensorisk input och att både sensoriska och motoriska processer förändras.

Reglerna för vilka grupper av studenter och forskare som kan erbjudas boende av universitet har nyligen ändrats. En ny förordning ger alla statliga lärosäten möjlighet att erbjuda bostad till valda grupper av studenter och forskare. För KI innebär det däremot att vi inte längre har möjlighet att erbjuda bostadsuthyrning i samma utsträckning som tidigare.

Forskare på KI och KTH beviljades nyligen 3 miljoner kronor för ett treårigt samarbetsprojekt som handlar om att förstå genetikens roll i sällsynta diagnoser. Anslaget kommer från KTH och Region Stockholm som årligen utlyser forskningsmedel för gemensamma projekt inom hälsa- och medicinteknik. Projektet leds av Anna Lindstrand vid KI tillsammans med Pelin Sahlén vid KTH.

Det innebär att W3D3, KI:s diarieföringssystem, kommer att ligga nere.

Professor Molly Stevens vid Karolinska Institutet och Imperial College London tilldelas Novo Nordisk-priset 2023 för hennes banbrytande arbete inom innovativ bioteknik. Ett av hennes mål är att demokratisera tillgången till hälsovård med hjälp av nanoteknologi.

Tre frågor till Karin Grahn, enheten för arbetsmedicin vid Institutet för miljömedicin (IMM)

På torsdag den 23 februari med start efter kl 19 görs en uppdatering av ki.se inklusive medarbetare.ki.se, utbildning.ki.se och nyheter.ki.se. Webbplatserna kan komma att vara nedstängda för besökare en kortare period under tiden uppdateringen pågår och redaktörer kan inte logga in och arbeta i webbpubliceringssystemet.

Logan Pendergrast och Juleen Zierath vid gruppen integrativ fysiologi medverkar i den internationella nyhetssajten The Conversation med artikeln "Morgonträning bränner mer kroppsfett, visar musstudie".

Centrum för hälsokriser på KI knyter ytterligare expertkoordinatorer till sig. Denna gång handlar det om expertis inom hälsosystemsresiliens, i form av Helena Nordenstedt, docent och läkare, med bred erfarenhet och forskningsintresse inom global hälsa och motståndskraft mot kriser på systemnivå.

Regeringen fattade på torsdagen den 16 februari beslut om att anställa Annika Östman Wernerson som rektor för Karolinska Institutet. Hon tillträder den 1 mars 2023.

Tack vare donationer från flera aktörer kan nu Karolinska Institutet tillsätta en helt ny professur i preventionsmedicin. H.K.H. Prins Daniel ger namn åt professuren och beskyddar satsningen.

Många patienter med den autoimmuna sjukdomen ANCA-associerad vaskulit (AAV) lider av en hög risk för sjukdomsåterfall trots behandling. Forskare på KI har nu identifierat T-celler som bidrar till skador på njurvävnaden hos dessa patienter. Detta kan komma att göra det möjligt att använda T-cellscreening för att identifiera individer med hög risk. Studien publicerades i Kidney International.

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att gener som kodar för T-cellsreceptorer varierar stort mellan olika personer och befolkningsgrupper, något som kan förklara varför människor reagerar olika på till exempel infektioner. Resultaten som presenteras i tidskriften Immunity visar även att vissa genvarianter härstammar från neandertalare.

Aristeidis Grigoriadis från avdelningen gastroenterologi och reumatologi vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Magnetic resonance imaging as a tool for diagnosis, evaluation and prognosis in patients with primary sclerosing cholangitis" den 17 februari 2023. Huvudhandledare är Annika Bergquist (MedH).

Möt Elisabet Svenungsson, forskargruppsledare på avdelningen för reumatologi, institutionen för medicin, Solna.

Då folkhälsospecialisten Harriet Nakigozi upptäckte utbildningen ”Managing innovation for sustainable health” så var hon mitt i sin forskarutbildning. Trots det skickade hon in en ansökan. Snart visade det sig vara helt rätt beslut då de båda utbildningarna korsbefruktade varandra.

Centrum för hälsokriser har, på uppdrag av KI:s rektor sammanställt rapporten: Förbättrad beredskap inför nästa hälsokris – lärdomar från KI under covid-19 pandemin. Rapporten beskriver de åtgärder som gjorts och de lärdomar som dragits av arbete på KI under covid-19-pandemin 2020-2022 och finns nu att läsa i sin helhet på webben.

Centrum för hälsokriser på KI har publicerat sin första årsrapport, som täcker aktiviteter under 2022. Eftersom det är centrumets första år med utåtriktade aktiviteter och pågående verksamhet, så innehåller rapporten även bakgrundsinformation om centrumet, dess organisatoriska struktur och presentation av personal.

När Tewodros Seyoum ville stärka sin kompetens och ledarskapsförmåga som barnmorska i hälso- och sjukvården var KI:s utbildning ett självklart val. Här fick han nycklarna till ett mer aktivt ledarskap och en kunskap som bidrar till att stärka Etiopiens hälsovård.

Patienter med hjärtsvikt lider ofta av flera andra sjukdomar och innebär en stor påfrestning på sjukvården, enligt en multinationell studie publicerad i Heart av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna pekar på ett akut behov att förbättra riskhantering av sjukdomen.

Fysisk aktivitet vid rätt tidpunkt på dygnet verkar kunna öka fettförbränningen, i alla fall hos möss. En ny studie från Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet visar att möss som hade ett träningspass i tidig aktiv fas, vilket motsvarar förmiddagsträning hos människor, ökade sin ämnesomsättning mer än möss som tränade vid en tidpunkt då mössen vanligen vilar. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.