Nyhetsarkiv

Ansökan till högskolor och universitet är nu öppen och KI välkomnade presumtiva studenter till Öppet hus på KI campus Flemingsberg den 26 mars. Intresset var stort och frågorna många när besökare från Sverige och Europa lärde sig mer om sina drömutbildningar.

Ebba Rehfeldt tog examen från Karolinska Institutets barnmorskeprogram i januari 2025 och har redan flyttat från Stockholm till södra Sverige, där hon har börjat arbeta som barnmorska på en förlossningsavdelning.

Federico Triolo har fått ett anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), en ideell organisation som har stöttat medicinsk forskning sedan 1919. Syftet med anslaget är att hjälpa forskare i början av sin karriär att bygga upp sin självständighet och utveckla en egen forskningsinriktning. Anslaget uppgår till 3.950.000 kronor under tre år, inklusive en tvåårig forskningsvistelse utomlands, följt av ett år tillbaka i Sverige.

En studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att luftföroreningar och trafikbuller tillsammans kan utgöra en större risk för stroke än var och en av faktorerna separat. Forskarna fann att även vid låga nivåer av luftföroreningar och buller – under EU:s och WHO:s rekommenderade gränser – ökade risken för stroke markant.

Vi gratulerar Mikael Rydén som fått en förlängning som Wallenberg Clinical Scholar. Förlängningen innebär tre miljoner kronor om året i fem år till hans forskning.

Den 3 april samlar Formas experter och forskare till ett frukostseminarium med titeln 'Forskning över gränserna – vad krävs i en turbulent tid?' Centrum för hälsokriser deltar som en av talarna.

I dagarna publicerar Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik den tredje utgåvan av boken “Att börja forska inom medicin och hälsa”. Boken riktar sig till doktorander och blivande forskare inom medicin och hälsa.

Inga Rødahl från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Features of innate lymphoid cells in human fetal tissues and adult respiratory infection", den 4 april, 2025. Huvudhandledare är Jakob Michaëlsson (MedH).

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, har ringat in genvarianter som ökar risken för ateroskleros, även kallat åderförkalkning. Målet är att de nya fynden ska ge tidigare upptäckt av ateroskleros och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Ett forskarteam vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt verktyg för genetisk forskning. Studien som publicerades i Nucleic Acids Research lanserar BLU-VIPR, en metod som gör det möjligt för forskare att kontrollera genredigeringsverktyget CRISPR med hjälp av ljus. Den här innovationen kan avsevärt komma att förbättra vår förståelse av geners funktioner i komplexa organismer.

Tidig diagnos av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ökar livskvaliteten hos patienten och effekten av tillgängliga behandlingar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att material från nässköljning ger underlag för bedömning av KOL. Studien, som publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, skulle kunna leda till en enkel provtagningsmetod för tidig karaktärisering vid KOL.

Vissa vanliga läkemedelskombinationer kan bromsa eller försämra utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men effekterna skiljer sig mellan könen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.

Viktor H. Ahlqvist, post doc vid Institutet för miljömedicin erhåller 3 000 000 SEK i postdoktoralt anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) för projektet ”Kardiovaskulär läkemedelssäkerhet under graviditet (DRUG-SAFE): Nya metoder inom beräkningsstatistik, kausal inferens och genetik för upptäckt och validering av risker för barnet”.

I en studie publicerad i Nature har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och SciLifeLab identifierat en ny mekanism för hur celler hanterar stress. Detta kan få betydelse för behandling av vissa ärftliga, neurodegenerativa sjukdomar men även vara relevant för framtida cancerbehandling.

Helene Lindfors, doktorand vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Tumor burden, thyroglobulin and Ki-67 as prognostic indicators in papillary thyroid cancer" den 11 april 2025.
Huvudhandledare är Ivan Shabo.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism bakom blodkärlsskador vid typ 2-diabetes. Studien, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, visar att små vesiklar från röda blodkroppar kan överföra skadliga signalmolekyler till blodkärlen och försämra deras funktion.

Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i BMJ Global Health, visar att en av tio patienter som är inlagda på svenska sjukhus är kritiskt sjuka och att de flesta av dessa patienter vårdas utanför intensivvårdsavdelningar. Det finns enkel men underutnyttjad vård som skulle kunna rädda många liv till en låg kostnad, menar forskarna bakom studien.

Salen i Biomedicum på Karolinska Institutets campus i Solna var fullsatt den 20 mars, när forskare och myndighetsanställda samlades för att dela med sig av erfarenheter av registerforskning och datautlämning under covid-19-pandemin. Många hade stött på liknande problem, framförallt med långa ledtider och svårigheten att få tag i realtidsdata, men det fanns också flera framgångar att lyfta och lära av.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en omfattande studie kunnat visa att personer med fettlever har en nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De drabbas både av leversjukdomar och folksjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom, enligt studien som publicerats i Journal of Hepatology.

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare från Karolinska Institutet med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel. Studien har publicerats i tidskriften Communications Biology.

I år delar Reumatikerförbundet ut nära 14 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar. Något som förenar många forskningsprojekt är ett tydligt fokus på att individanpassa diagnostik och behandling. Av de sammantaget 87 forskningsprojekten i årets tilldelning bedrivs 32 vid KI.

Andri Papakonstantinou har tilldelats Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer 2025. Stipendiet delades ut vid SOFs årsmöte i Sundsvall den 20 mars.

Professor Rolf Kiessling vid Karolinska Institutet har utsetts till mottagare av 2025 CIMT Lifetime Achievement Award för sin banbrytande upptäckt av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket haft stor betydelse för förståelsen av immunsvaret mot virus och cancerceller.

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, har svårare att bli gravida, får oftare missfall och har en högre risk att drabbas av livmodercancer. Nu kan svenska forskare, i en ny studie publicerad i Nature Medicine, visa att livmoderslemhinnan hos dessa kvinnor skiljer sig åt både vad gäller sammansättning av enskilda celler och genuttryck. Resultaten öppnar för nya läkemedelsbehandlingar.

I en utvärdering som redovisades den 19 mars konstaterar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att vissa områden inom de biomedicinska analytikerutbildningarna i hela landet behöver förbättras för att studenterna ska få bästa möjliga utbildning. Samtidigt finns det styrkor i utbildningarna som kan inspirera till vidareutveckling visar resultatet från UKÄ.

Bioteknikföretaget Magnephy utvecklar nya metoder för att analysera vävnadsbiopsier med hjälp av optisk 3D-mikroskopi och vävnadsklarning. Denna teknik möjliggör helvävnadsdiagnostik och läkemedelstester in situ.

Docenturnämnden beslutade vid sammanträdet den 18 februari 2025 att anta Jeremy Wales som docent i oto-rhino-laryngologi.

Rebecka Hultgren har tilldelats uppdraget som prefekt vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, MMK. Beslutet undertecknades av dekan Carl Johan Sundberg den 7 mars 2025. Rebecka Hultgren tar över som prefekt efter Anders Franco-Cereceda den 1 juni 2025.

Hösten 2022 fick Jennie Gustavsson diagnosen ändtarmscancer. I mars 2024 fick hon veta att sjukdomen inte går att bota. Hon hoppas att hennes berättelse kan ge kraft åt andra.

För några år sedan fick Krister Sjörén ont i ryggen och skuldran, särskilt när han gick på gymnastik där vissa rörelser blev svåra att göra. På vårdcentralen kunde läkaren inte ge någon förklaring. Han tog heller inget PSA-test vilket Krister har svårt att förlåta honom för.

Lisa Sand är socionom och har arbetat som kurator med svårt sjuka och döende personer sedan 1980-talet. Hon disputerade med en avhandling där patienter intervjuades om den existentiella kris som uppstår när döden blir verklig.

Malin Eneslätt vill initiera fler samtal kring död, döende och sorg. Det kan exempelvis göras med hjälp av Döbra-kortleken som nu ska tas fram i digital form.

Barn som är döende förstår ofta att de är just döende. En stor uppgift för vården är att hjälpa barn, föräldrar och syskon att prata om det. Men hur gör man då?

Alla har vi fötts och alla ska vi dö. Men hur vill vi dö och hur kan den sista tiden bli så bra som möjligt? Forskare inom palliativ vård vill förbättra livskvaliteten för människor med obotlig sjukdom. En annan viktig uppgift är att få till en mer jämlik tillgång till denna vård.

I oktober står Region Värmland värd för den nationella konferensen Suicidprevention 2025 – i samarbete med bland andra Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet. Temat för i år är "Nu förändrar vi berättelsen om suicid", och konferensen kommer gästas av föreläsare från Norge, USA och flera delar av Sverige.

Forskaren och specialistläkaren Jonatan Wistrand vid Lunds universitet tilldelas priset för sin enastående doktorsavhandling "Läkaren som patient", som utforskar läkarnas egna sjukdomsupplevelser genom historien.

Patienter som behandlats för hjärtsvikt och fått en förbättring av hjärtats pumpfunktion, löper fortfarande högre risk för hjärtrelaterad död eller sjukhusvistelse om de slutar med sina hjärtsviktsmediciner. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den ansedda tidskriften Circulation.

Olga Rivera Ballesteros från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Circulating and Resident Memory T cell functions in viral diseases", den 21 mars, 2025. Huvudhandledare är Marcus Buggert (MedH).

Årets utdelade forskningsbidrag från Njurfonden blev rekordstort, sju och en halv miljon kronor till njurforskning. Ungefär hälften, 3 450 000 kronor, går till projekt vid Karolinska Institutet.

NASP och Swedish Suicide Research Conference (SSRC) är glada att kunna annonsera mottagarna av årets stipendium för juniora forskare. Stipendiet syftar till att stödja lovande forskare genom att ge ekonomiskt stöd för att delta i konferensen och presentera sitt arbete.

Runt en av 30 personer har en snedroterad ryggrad, så kallad skolios. Men de flesta har inga besvär och bara cirka tio procent behöver behandling. Hur utvecklas skolios med åren och hur påverkas den av träning?

Hanna Gräs, 24 år, har länge haft en passion för medicin och forskning. Men hur hon skulle nå dit har inte varit självklart. Från uppväxten i en förort till Stockholm till studier på det engelskspråkiga masterprogrammet i translationell fysiologi och farmakologi är hennes resa mot en karriär inom life science såväl spännande som utmanande.

Nystartade Centrum för AI-innovation vid Karolinska Institutet ska stödja och påskynda utvecklingen av AI-innovationer inom hälso- och sjukvården. ”AI har en enorm potential, men det finns många faktorer att ta hänsyn till för att AI-lösningarna faktiskt ska bli användbara”, säger Johanna Furuhjelm, föreståndare för centrumet.

Den 14 mars försvarar forskaren och specialistläkaren Shiva Sabazade vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus sin avhandling. Hennes forskning ökar kunskapen om den maligna ögontumörsjukdomen uvealt melanom, och om hur AI kan bidra till bättre diagnostik av sjukdomen.

Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har efter en omsorgsfull inventering beslutat att tilldela Eric Thelins forskargrupp, verksam vid institutionen för klinisk neurovetenskap, 730 000 kr ur en donation testamenterad av Erik Gut.

Vid multipel skleros (ms) kan antikroppar mot det vanliga Epstein-Barr-viruset av misstag attackera ett protein i hjärnan och ryggmärgen. Ny forskning visar att kombinationen av vissa virusantikroppar och genetiska riskfaktorer kan kopplas till kraftigt ökad risk för ms. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Karolinska Institutet och Stanford University School of Medicine.

Forskare som tilldelas ett Göran Gustafssonpris hör till Sveriges främsta under 45 år inom sitt område. En av årets fem Göran Gustafssonpristagare är KI-forskaren Laura Baranello, som uppmärksammas för ”banbrytande studier om topoisomerasers reglering och deras roll i tumörbiologin”. Målet för forskningen är en ny strategi för skonsammare cancerbehandlingar.

Hans forskning visar på molekylära förändringar i hjärnceller vid ms. Men än så länge är det oklart om de bidrar till – eller rentav skyddar mot – sjukdomen. Gonçalo Castelo-Branco är öppen för svaret.