Ingen försämrad överlevnad i barncancer under pandemin i Sverige
Trots en ansträngd vårdsituation och oro för försenade cancerdiagnoser förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil under covid-19-pandemin. Antalet insjuknade varierade något mellan olika cancerformer, men forskarna såg inga tecken på sämre överlevnad under det första året efter cancerdiagnos.
Under Covid-19-pandemin fanns en global oro för att barn med cancer skulle drabbas av försenade diagnoser och störningar i behandlingen, vilket i sin tur skulle kunna försämra prognosen. Men en ny registerbaserad studie från Karolinska Institutet tyder dock på att barncancervården i Sverige kunde upprätthållas väl under pandemin.
Forskarna analyserade samtliga cancerdiagnoser hos barn och ungdomar i Sverige mellan 2015 och 2022 – totalt 3 333 fall – och jämförde pandemiperioden 2020–2022 med åren före pandemin.
Resultaten visar att den totala förekomsten av barncancer låg på ungefär samma nivå under pandemin som tidigare. Även överlevnaden upp till ett år efter diagnos var stabil – och i vissa analyser till och med något bättre.
– Vi såg inga tecken på att barn som diagnostiserades under pandemin hade sämre överlevnad under det första året efter diagnos. Det tyder på att barncancervården i Sverige lyckades upprätthålla behandling och uppföljning trots den pressade situationen, säger Christina-Evmorfia Kampitsi, forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och studiens förste författare.
Variationer mellan cancerformer – utan tydliga negativa konsekvenser
Även om den totala förekomsten av barncancer var stabil, varierade förekomsten av vissa cancerformer något över tid. Forskarna betonar att sådana variationer inte nödvändigtvis beror på pandemin utan kan spegla slumpmässiga variationer eller andra faktorer.
– Det fanns oro för att färre barn skulle få sin cancer upptäckt i tid. Vi kan inte direkt mäta diagnostiska förseningar i våra data, men tidpunkten för vissa förändringar – och det akuta insjuknandet vid vissa cancerformer, såsom akut lymfatisk leukemi hos barn – talar emot omfattande förseningar. Viktigt är att vi inte såg någon försämrad överlevnad under det första året efter diagnos, säger Christina-Evmorfia Kampitsi.
Sveriges pandemihantering skilde sig från många andra länders, och resultaten bidrar med kunskap från en miljö med jämförelsevis få restriktioner. Även om resultaten är betryggande behövs fortsatt uppföljning för att avgöra om insjuknandemönster eller mer långsiktiga utfall förändras över tid.
Publication
Childhood cancer in Sweden during the COVID-19 pandemic: Temporal patterns in incidence and survival in a nationwide register-based cohort study
Christina-Evmorfia Kampitsi*, Javier Louro*, Hanna Mogensen, Friederike Erdmann, Kleopatra Georgantzi, Mats Heyman, Päivi Lähteenmäki, Anna Nilsson, Maria Feychting, Giorgio Tettamanti
*These authors contributed equally to this work and share first authorship
PLOS Medicine, March 5, 2026
Contact: Christina-Evmorfia Kampitsi