Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet medverkar i ett forskningsprojekt som nyligen beviljats ett anslag från EU:s program för innovativ forskning. Projektet syftar till att utveckla metoder för att underlätta identifieringen av patienter i behov av behandling och valet av behandling vid virusinfektioner.

Med anledning av internationella världsaidsdagen blev Lars E. Eriksson inbjuden av Springer Nature att skriva ett blogginlägg ”Behind the paper” om en artikel som publicerades för några år sedan om utvecklingen och användningen av en kort skala för att mäta stigma bland människor som lever med hiv.

Sverige har nått UNAIDS:s och WHO:s mål för hiv-epidemin, enligt en studie i Eurosurveillance av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Enligt forskarna är Sverige det första land i världen som uppnått dessa mål.

Luca Love från avdelningen för biovetenskaper och näringslära vid institutionen för medicin, Huddinge, försvarar sin avhandling med titeln "Mechanisms controlling the latent HIV-1 provirus", den 12 september, 2024. Huvudhandledare är Peter Svensson (MedH).

En ny studie publicerad i tidskriften Scientific Reports av forskare vid Karolinska Institutet visar att olika antiretrovirala behandlingar (ART) påverkar mikrobiomet i tarm och munhåla samt kroppsmasseindex (BMI) hos personer som lever med hiv. Resultaten understryker vikten av att ta hänsyn till förändringar i mikrobiomet när man väljer ART-regimer.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att bakteriefloran i våra tarmar kan påverka hur väl människor svarar på mRNA-vacciner mot covid-19. Enligt studien, som publiceras i tidskriften npj Biofilms and Microbiomes, kan vissa typer av tarmbakterier förstärka effekten av vaccinet medan andra kan försvaga den.

En studie har visat att fördelningen av HIV-1-subtyper i Sverige har förändrats mycket sedan början av aids-epidemin. Mycket på grund av migration av redan infekterade personer till Sverige. Studien fokuserade på personer som migrerat från Ukraina, för att vården för dem ska kunna anpassas till deras behov. Resultaten ger viktig kunskap för framtida analys och behandling.

Antivirala läkemedel minskar nästan helt risken för mödrar att föra vidare hiv-smitta till sina barn, även i ett låginkomstland med hög hiv-förekomst som Tanzania, enligt en ny studie i The Lancet HIV av forskare från Karolinska Institutet. Fyndet väcker hopp om att uppnå Världshälsoorganisationens mål om att eliminera smittspridningen från mor till barn.

Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad. Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.

För sin forskning inom HIV-vaccin och -design tilldelas professor Gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi 15 miljoner kronor i programstöd för tvärvetenskapliga, långsiktiga forskningsprogram (P01) från National Institutes of Health (NIH).

Antivirala läkemedel är ett viktigt verktyg för att förebygga och behandla hiv. En ny studie på gravida kvinnor i Tanzania visar att livslång antiviral behandling även verkar vara effektivt för att hindra smittspridning från mor till barn. Resultaten kan få betydelse för Världshälsoorganisationens arbete med hiv-prevention i låg- och mellaninkomstländer. Studien som genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Lancet HIV.

Skademinimeringsprogram, som sprututbytesprogram, är ett effektivt sätt att minska injektionsrelaterat riskbeteende hos både kvinnor och män som injicerar droger, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Gunilla Karlsson Hedestam valdes in som ledamot i klassen för medicinska vetenskaper i Kungl. Vetenskapsakademien den 15 januari 2020.

När Humant immunbristvirus typ 1 (HIV-1) infekterat en cell, blir viruset ofta osynligt för såväl immunsystemet som läkemedel. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att det integrerade viruset imiterar en specifik kromatinstruktur som möjliggör att virussekvensen är tillgänglig men att nya virus inte produceras.

I en ny studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet att MAIT-celler (mukosa-associerade invarianta T-celler), en del av människans immunsystem, svarar med en dynamisk aktivitet och omprogrammering av genuttryck under den initiala fasen av hiv-infektion. Studien fyller en kunskapslucka då det tidigare saknats kännedom om MAIT-cellernas funktion i just denna fas.

Jakten på ett botemedel för AIDS har delvis fokuserat på att utrota infekterade celler. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet i Sverige och University of Pennsylvania i USA att denna metod inte nödvändigtvis behövs för att hitta ett funktionellt botemedel. Forskarna upptäckte i en studie av en liten grupp HIV-smittade som lever med viruset utan behov av behandling att deras lymfocyter höll tillbaka viruset utan att döda infekterade celler.

Hallå där Galit Andersson, som nyligen disputerade vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet. I din avhandling har du kartlagt livskvaliteten hos transpersoner och hos personer som lever med hiv i Sverige, med hjälp av stora enkätundersökningar.

Som ung läkare konfronterades Anders Sönnerborg med de tidiga svenska fallen av aids. Mötet med en döende man blev starten på hans yrkesbana inom hiv.