Antiretrovirala behandlingar påverkar tarmmikrobiom hos personer som lever med HIV
En ny studie publicerad i tidskriften Scientific Reports av forskare vid Karolinska Institutet visar att olika antiretrovirala behandlingar (ART) påverkar mikrobiomet i tarm och munhåla samt kroppsmasseindex (BMI) hos personer som lever med hiv. Resultaten understryker vikten av att ta hänsyn till förändringar i mikrobiomet när man väljer ART-regimer.
Vad visar er publikation?
- Den visar att antiretroviral behandling (ART) är avgörande för att stoppa hiv och återställa immunförsvaret hos personer som lever med hiv. Vissa antiretrovirala läkemedel är dock kopplade till metaboliska komorbiditeter. I vår studie undersökte vi mikrobiomet i tarm och mun hos personer som lever med hiv och som behandlas med olika ART-regimer och dess koppling till Body Mass Index (BMI), säger Aswathy Narayanan, studiens förste författare och doktorand vid avdelningen för infektionssjukdomar och hud vid institutionen för medicin, Huddinge.
- Personer som lever med hiv och som behandlas med integrashämmare (INSTI), en grupp av antivirala läkemedel, uppvisade högre nivåer av Faecalibacterium och Bifidobacterium i tarmflora, medan de som behandlades med en annan grupp av antivirala läkemedel, icke-nukleotida omvända transkriptashämmare (NNRTI), uppvisade en ökning av Megasphaera och Staphylococcus. Vi observerade även ett samband mellan förekomsten av Bifidobacterium och Dorea i tarmen hos personer med hiv och högre BMI. Vår studie indikerar att specifika antivirala läkemedel påverkar mikrobiomet och BMI hos personer som lever med hiv.
Varför är resultaten viktiga?
- Resultaten av den här studien är viktiga eftersom nästan 30 miljoner människor i världen behandlas med antiretroviral terapi mot hiv. Vår forskning ger värdefulla insikter i samspelet mellan ART, mikrobiomet och BMI under behandlingen. Baserat på vår studie bör mikrobiom förändringarna även studeras vid andra läkemedelsbehandlingar.
- Vi tror att läkare i framtiden vid val av antiviral behandling kommer att ta hänsyn till effekterna på mikrobiomet och de associerade komorbiditeterna. Detta tillvägagångssätt skulle kunna leda till potentiella åtgärder för att förbättra patienternas hälsa genom individanpassade mikrobiommodulerande behandlingar.
Hur utförde ni studien?
- Studien utfördes i nära samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, Huddinge. Vi samlade in avförings- och salivprover från 69 personer som lever med hiv och 80 friska kontrollpersoner för att analysera mikrobiell sammansättning och dess korrelation med ART-regimer och BMI.
Vad är nästa steg i er forskning?
- Nästa steg i vår forskning blir att studera mikrobiom genom’’ detaljerat shotgun-sekvensering’’ för att kartlägga mikrobiomets funktion och gener associerade med antibiotikaresistens. Dessutom planerar vi att genomföra longitudinella studier för att undersöka mikrobiom förändringar över tid och deras korrelation med kliniska parametrar som CD4-antal, BMI och andra inflammatoriska markörer, säger Piotr Nowak och Shilpa Ray, medförfattare till studien och forskare vid avdelningen för infektionssjukdomar och hud vid institutionen för medicin, Huddinge.
Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, SciLifeLab National Genomics Infrastructure i Stockholm och SNIC/Uppsala Multidisciplinary Center.