Nyhetsarkiv

Prostatacancer är den cancerform i Sverige som idag dödar flest män. Men sjukdomsutveckling och dödlighet skiljer sig åt mellan olika tumörformer. Olof Akre vill hitta bättre prognostecken för att kunna individanpassa behandlingarna. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

En banbrytande studie har kastat nytt ljus över mekanismerna bakom idiopatiska inflammatoriska myopatier (myosit), en grupp av systemiska autoimmuna sjukdomar kända för att orsaka allvarlig muskelsvaghet, uttröttbarhet och ökad dödlighet.

Europeiska forskningsrådet (ERC) har tillkännagett årets mottagare av Starting Grants för unga forskare och akademiker i hela Europa. Sex projektansökningar inlämnade av forskare från Karolinska Institutet har fått anslag på totalt 9,8 miljoner euro – ett viktigt erkännande för KI.

Forskningsområdet omgivningsfysiologi flyttar tillbaka till Karolinska Institutet efter att under många år ha tillhört KTH. Flytten markerar början på ett utökat samarbete mellan Försvarsmakten och KI.

Luca Love från avdelningen för biovetenskaper och näringslära vid institutionen för medicin, Huddinge, försvarar sin avhandling med titeln "Mechanisms controlling the latent HIV-1 provirus", den 12 september, 2024. Huvudhandledare är Peter Svensson (MedH).

I en ny studie, publicerad i Nature, kan svenska forskare visa könshormonernas roll i att reglera immunförsvaret. Den nya kunskapen förklarar skillnader mellan män och kvinnor och kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel, menar forskarna.

Mitokondriella sjukdomar är ärftliga och drabbar ofta barn. Idag finns ingen effektiv behandling. Anna Wredenberg vill öka kunskapen om mitokondriernas funktion för att förbättra både diagnostik och behandling. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Kostnaden för helgenomsekvensering närmar sig de traditionella genetiska analyserna som idag används för patienter med nydiagnostiserad akut leukemi, enligt en ny studie publicerad i Journal of Medical Economics. Med sjunkande kostnader och där helgenomsekvensering tillför ny information som kan förbättra behandlingsbesluten, ser forskarna en framtid där helgenomsekvensering blir standard för akuta leukemier.

Stort grattis Agnes Wahrenberg, doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, som mottagit det prestigefyllda priset ”ESC Young Investigators Award in Atherothrombosis, Coronary, Aortic and Peripheral Artery Disease”, som delades ut vid den Europeiska kardiologföreningens årliga kongress i London.

Det har funnits en farhåga att vanliga diabetesläkemedel kan öka risken för självmord och självskadebeteende. I en ny studie, ledd av forskare vid Karolinska Institutet och publicerad i Jama Internal Medicine, sågs inte någon riskökning.

Akuta luftvägsinfektioner är en av de vanligaste orsakerna till vårdkontakt i Sverige, och en betydande orsak till sjuklighet och död. Genom mer kunskap om immunsystemet i luftvägarna vill Anna Smed Sörensen kunna förebygga svår sjukdom. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

I Research.coms lista på bästa kvinnliga forskare i Sverige placerar sig två IMM-forskare bland de tio högst rankade: Alicja Wolk och Marie Vahter.

I en studie som nyligen publicerades i PLoS pathogens har forskare vid AIMES, Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering Sciences, Karolinska Institutet identifierat en av de subtila, men effektiva, vägar som människans hud använder för att skilja mellan vanliga bakterier och patogener. Att förstå dessa mekanismer öppnar för nya behandlings- och förebyggande mål, och särskilt sätt att förbättra den medfödda immuniteten för att förhindra antibiotikaresistenta infektioner.

Långtidsanvändning av beta-blockerare hos patienter med hjärtinfarkt och bevarad hjärtfunktion påverkar inte livskvalité eller välbefinnande. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet, som presenterades vid Europeiska kardiologföreningens årliga kongress i London och som samtidigt publiceras i European Heart Journal - Cardiovascular Pharmacotherapy.

IVI, det internationella vaccininstitutet, håller även i år tillsammans med expertis från KI en utbildning i vaccinologi för vårdpersonal och forskare över hela världen. Vaccinologikursen ingår också numera som en del av forskarutbildningen vid KI.

Årets Ulf von Euler-föreläsning "Behandling av metabola sjukdomar med tarmhormoner" hålls av Jens Juul Holst, som är professor i medicinsk fysiologi vid institutionen för biomedicinska vetenskaper, och senior gruppledare vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research, båda vid Köpenhamns universitet. Föreläsningen äger rum den 8 november.

Värmeböljor i Subsahariska Afrika förväntas bli vanligare på grund av klimatförändringar. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i Nature Medicine, visar ett oroande samband mellan höga temperaturer under den sista veckan av graviditeten och ökad risk att barnet dör tiden runt förlossning.

Arvid Sjölander arbetar med statistiska verktyg och matematiska modeller för att hjälpa medicinska forskare att göra mer pålitliga uppskattningar av kausala effekter. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Policy lab på KI fortsätter att vara populära. Tisdagen den 27 augusti var det tid för höstterminens första lab. Temat var Sverige och antibiotikaresistens, med fokus på hur forskning och evidens kan påverka policy på högsta nivå. Den här gången öppnades mötet för en lite bredare och mer extern publik, för att ge tillfälle att nätverka och dela med sig av erfarenheter med flera.

Forskare från Karolinska Institutet och Maastricht University har utvecklat en teknik som möjliggör undersökning av embryon för alla kända genetiska avvikelser med ett enda test. Den nya metoden är mer exakt och är snabbare än befintliga tekniker, vilket ökar chansen till ett friskt barn för föräldrar med ökad risk för ärftliga sjukdomar. Forskningen publicerades idag i Nature Communications.

Patienter med leversjukdomen primär skleroserande kolangit (PSC) utvecklar ofta leversvikt och cancerrisken är hög. Genom sin forskning vill Annika Bergquist bidra till ökad kunskap om sjukdomen och effektivare behandling. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Den 1 september välkomnar vi professor Stefano Romeo till institutionen för medicin, Huddinge.

I en studie nyligen publicerad i Alzheimer’s & Dementia: the journal of Alzheimer's Association, har forskare vid Karolinska Institutet och Shandong Provincial University rapporterat de polygena riskskattningarna (PRS) med och utan APOE-genen som var associerade både tvärsnittsvis och longitudinellt med ungefär dubbelt så hög risk för Alzheimers sjukdom. Dessutom visade PRS, i kombination med ålder, kön och utbildning, god diskriminativ och prediktiv träffsäkerhet för Alzheimers sjukdom.

Hemmet är en lika säker plats som sjukhuset när en medicinsk abort efter tolv graviditetsveckor påbörjas. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet av forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Vid start hemma räcker det oftast med dagsjukvård och kvinnorna är tillfreds med behandlingen.

I en studie publicerad i Science beskriver forskare vid Karolinska Institutet nervprocesserna bakom hur morfin lindrar smärta. Det är värdefull kunskap eftersom läkemedlet har så pass allvarliga biverkningar.

Barn som genomgått cancerbehandling förlorar ofta det skydd mot infektioner som de fått genom tidigare vaccinationer. Anna Nilsson studerar hur cancerbehandling påverkar immunförsvaret. Målet är att förbättra riktlinjerna för vaccination av dessa barn. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

En ny studie från forskningsprogrammet Patienten i förarsätet på Karolinska Institutet, undersöker hur patientdrivna innovationer tas upp av vården. Studien visar att mottagandet påverkas av vårdgivares uppfattning om komplexiteten i vårdprocesserna som behövs för att man ska kunna ha hjälp av innovationen. En högre upplevd komplexitet leder till ett lägre upptag av innovationen.

Två adjungerade adjunkter vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, och enheten för logopedi har erhållit vardera en miljon kronor från Forskningsrådet i Samverkansorganisation KI-Region Stockholm.

En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Nature Communications ger värdefulla insikter om aktiveringen av receptorer på cellytan. Kunskapen öppnar för nya riktade terapier och läkemedel mot bland annat tarmtumörer.

Karolinska Institutet har upptäckt att ett redan registrerat läkemedel mot depression, duloxetin, även kan ha positiva effekter på minne och kognitiva funktioner hos äldre.

Många immunbristsjukdomar är allvarliga tillstånd som måste behandlas med stamcellstransplantation. Lisa Westerberg studerar hur mutationer gör att immuncellerna inte kan röra sig som de ska. Målet är att hitta nya behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Flickor med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är i lägre utsträckning än jämnåriga flickor vaccinerade med HPV-vaccinet som skyddar mot framtida livmoderhalscancer. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

En ny registerstudie från Karolinska Institutet och Tammerfors universitet visar att sjukhusinläggningar på grund av allergiska reaktioner hos barn har ökat i Finland medan de har minskat i Sverige. Studien, som publicerats i tidskriften Allergy, visar även att förekomsten av allergisk chock (anafylaxi) är högre i Finland än i Sverige.

Genom att analysera inflammatoriska markörer i blod och cerebrospinalvätska har forskare vid Karolinska Institutet sett tecken på inflammation i vävnad från patienter med klusterhuvudvärk, specifikt i proverna från nervsystemet. Studien publicerades nyligen i The Journal of Headache and Pain.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Andrea Varrone använder PET-teknik för att studera hur hjärnan förändras vid Parkinsons sjukdom. Målet är att utveckla nya avbildningsverktyg som kan användas för tidig diagnos och för att mäta effekten av olika behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning, har tilldelats Roland Melzack Lecture Award av International Association for the Study of Pain (IASP).

Välkommen till en inspirerande eftermiddag i Aula Medica! Seminariet vänder sig till gymnasieklasser med naturvetenskaplig inriktning i syfte att inspirera och väcka intresse för naturvetenskaplig forskning och samtidigt informera kring ny forskning om ungdomars miljö och hälsa.

Per Nilsson, docent vid avdelningen för neurogeriatrik får denna summa tillsammans med Evandro Fang vid Olso universitet. Och finansieringen är dessutom på 200 000 USD per år i två år med möjlighet till förlängning.

Professor Agneta Åkesson vid Institutet för miljömedicin (IMM) har utnämnts till medlem av EFSA's panel "Contaminants in the food chain". Utnämningen gäller för fem år.

En ny studie publicerad i Microbiome av forskare vid Karolinska Institutet, föreslår att ett par tidsbestämda prover kan hjälpa till att förutsäga långsiktiga obalanser i vaginal hälsa, vilket är kopplat till olika hälsoproblem.

En studie från Karolinska Institutet visar att vården brister i att möta utlandsadopterades specifika behov, trots höga nivåer av psykisk ohälsa inom gruppen. Studien publiceras i Frontiers in Public Health.

I takt med att mängden kliniska data ökar så ökar också arbetsbördan och svårighetsgraden för de läkare som ska tolka den. Magnus Boman forskar om hur AI kan användas till analyser som förbättrar vården. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Den 20 augusti 2024 blev det officiellt klart, då kom beskedet från KI centralt som gratulerade till professuren i ortodonti.

Vi gratulerar Caroline Nordenvall, docent och lektor i kirurgi, som belönades med två priser under Kirurgveckan i Karlstad 2024. Hon utsågs till Regional pristagare av Stora Forskarpriset samt tilldelades Bengt Ihre Stipendium 2024.

Att ta reda på vilka som drabbas av sjukdom och varför är centralt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Jette Möller bedriver epidemiologisk forskning om våra stora folksjukdomar – hjärtkärlsjukdom, psykiska ohälsa och skador. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Svåra och långvariga värmevallningar under klimakteriet har ett samband med åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det visar forskning från Karolinska Institutet och Linköpings Universitet som nyligen publicerats i en artikel i Journal of the American Heart Association.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram så kan många sjukdomsfall undvikas.

Lewykroppsdemens är en typ av demenssjukdom som liknar både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom men där studier på långtidseffekter av behandling saknas. En ny studie från Karolinska Institutet visar att alzheimerläkemedel av typen kolinesterashämmare har potential att bromsa den kognitiva nedsättningen. Studien har publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.