Nyhetsarkiv

Hallå där Theofanis Tsevis, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 23 februari försvarar du din avhandling ”Alcohol consumption and cognition”. Vad handlar den om?

Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat hur amerikanska barns skärmvanor hänger ihop med hur deras kognitiva förmåga utvecklas över tid. De barn som spelade mer datorspel än genomsnittet ökade sin intelligens mer än genomsnittet, medan tv-tittande eller sociala medier varken hade positiv eller negativ effekt. Resultaten har publicerats i tidskriften Scientific Reports.

Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.

Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Vinnova satsar på elva innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Av de elva utvalda är tre på Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet och UCL har identifierat en allmän faktor som påverkar unga människors beslutsförmåga, oberoende av IQ. Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie som har publicerats i tidskriften Neuron.

Personer som har tendenser till adhd, men inte uppfyller kriterierna för diagnos, får efter en natts sömnbrist större försämring i sin förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet eller känsloreglering än personer utan sådana tendenser. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2020: Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Forskningsprojekten handlar om vävnadsfasta immunceller i kroppens olika organ, de kognitiva mekanismerna bakom vilken mat vi föredrar, samt könsskillnader i vårt immunsystem och kopplingen till autoimmun sjukdom. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 436 unga forskningsledare från hela världen.

I en ny studie har forskare från  Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet visat en tydlig länk mellan spelförståelse och hjärnans förmåga att skapa och anpassa sig under tidspress. Studien publiceras i Nature Publishing Groups tidskrift Scientific Reports.

Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften PNAS. Studien belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren utan under hela uppväxten.

Ett internationellt nätverk av forskare tiotalet länder ska undersöka hur skolundervisning på distans fungerar under den pågående covid-19-pandemin. Arbetet med att samla in informationen via webbenkäter på de olika språken leds av forskare vid Karolinska Institutet. Syftet är att titta på de utmaningar som familjer möter, men också att ta fram rekommendationer och nya arbetssätt för distansundervisning för barn.

Personer som vårdats på intensivvårdsavdelning drabbas ofta av kvarstående kognitiva svårigheter efteråt, men orsaken till detta är okänd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en tänkbar och potentiellt behandlingsbar koppling som tyder på att det uppstår en långvarig inflammation i kroppen. Resultaten presenteras i tidskriften Intensive Care Medicine.

Arbetsminne och andra kognitiva förmågor hos barn och ungdomar kan kopplas till hur framgångsrika de är på fotbollsplanen, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Fotbollsklubbar som fokuserar för mycket på fysiska egenskaper riskerar därmed att sålla bort framtida elitspelare.

​Forskare vid Karolinska Institutet visar i en studie i British Medical Journal (BMJ) att det finns ett stort mått av sanning i begreppet skönhetssömn. Enligt forskarna kan man se en tydlig koppling mellan sömn och om man uppfattas som hälsosam och attraktiv.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att aktiv träning av arbetsminnet ger synliga förändringar av mängden dopaminreceptorer i den mänskliga hjärnan. Studien, som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science, är genomförd med hjälp av så kallad PET-kamerateknik och ger ny förståelse för det komplexa samspelet mellan tänkandet och hjärnans biologiska uppbyggnad.