Publicerad: 2022-05-12 14:41 | Uppdaterad: 2022-05-16 14:25

Så påverkar skärmvanor barns hälsa

Barn som tittar på mobil.
Foto: Getty images

Skärmtid förknippas ofta med ohälsa hos unga, men det är mer komplicerat än så, menar forskare. Vi påverkas, men olika och inte bara negativt. Vad vi gör på mobilen och vad vi gör när vi inte använder den, spelar också roll för vårt mående.

Text: Maja Lundbäck för tidningen Medicinsk Vetenskap nr 2 2022

De flesta har märkt att det kan vara svårt att släppa mobilen. Både barn och vuxna använder skärmar allt fler timmar om dagen.

Anders Nilsson, foto Mikael Sandström
Anders Nilsson, foto Mikael Sandström

– Det är som med god mat, det kan vara svårt att begränsa sitt intag. Dessutom ger skärmar snabba belöningar, säger Anders Nilsson som forskar om ungas skärmvanor och datorspelande och kopplingen till psykisk ohälsa, vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

Någon diagnos som heter skärmberoende finns inte. För mycket nöjesskärmtid, alltså skärmtid som innebär stillasittande och som inte är arbete eller studier, anses ändå, enligt Världshälsoorganisationen, WHO, vara en riskfaktor för både fysisk och psykisk ohälsa. Bebisar bör, enligt WHO, inte ha skärmtid alls och barn upp till fem års ålder bör maximalt hänga framför mobilen eller paddan en timme per dag.

Men så mycket forskning kring hur skärmanvändande påverkar vår hälsa har inte funnits. Detta hindrar förstås inte att ämnet skärmtid debatteras flitigt, tvärtom.

– I dag är debatten kring skärmvanor polariserad, men man behöver inte tycka att det är bra eller dåligt, säger Anders Nilsson.

Andel barn på internet minst tre timmar om dagen

9-12 år: 43 procent
13-16 år: 75 procent
17-18 år: 81 procent
Källa: Statens medieråds rapport Ungar och medier 2021

Tiden är inte det viktigaste

Det finns mycket som tyder på att det kanske inte är just nedlagda minuter och timmar framför skärmen som har störst betydelse för vårt mående. Troligen finns andra viktigare faktorer när det kommer till hur spel, sociala medier eller allmänt slösurfande påverkar oss. Vilka vi är, vilket kön vi har och vad vi gör framför skärmen kan ha större betydelse – liksom vad vi egentligen sysslar med när vi gör något annat än hänger där.

Mats Hallgren
Mats Hallgren Foto: privat

Mats Hallgren, vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, har tittat på ungas psykiska hälsa och jämfört unga som spelar väldigt lite datorspel, max en gång i veckan, med dem som spelar minst en timme om dagen.

– Resultatet förvånade mig. De som spelade väldigt lite datorspel hade fler depressiva symtom än de som spelade mycket, säger han.

Samtidigt, menar han, är datorspelande inte samma sak som att se på tv, det är betydligt mer mentalt aktiverande. Dessutom spelar ungdomarna oftast tillsammans med andra, vilket gör att det blir en social aktivitet, förklarar han.

Skillnad mellan sociala medier och datorspel

Tjejerna i studien spelade mycket mindre datorspel än killarna, vilket en rad andra studier också visar – i stället ägnade de mer tid åt sociala medier. Att konsumera sociala medier i mängder har en helt annan påverkan på det psykiska välbefinnandet än datorspel, visar hans studie.

– Effekten var den motsatta jämfört med datorspel. Att vara tjej och använda mycket sociala medier förknippas i vår studie med sämre mental hälsa över tid, säger Mats Hallgren.

Killarna konsumerade mycket mindre sociala medier än tjejerna och påverkades heller inte mentalt negativt av dem. Vad könsskillnaderna beror på vet vi inte riktigt, men det kan finnas många förklaringar, som inte handlar om biologi utan snarare om kultur.

– Mobbning på sociala medier kan spela roll – och att man jämför sig med andra. Vi vet inte heller hur hjärnan påverkas hos dem som lägger mycket tid på sociala medier. Men potentiellt skulle det kunna påverka de viktiga signalsubstanserna dopamin och serotonin, säger han.

Sårbara barn kan påverkas negativt

Sociala medier lockar främst tjejer, men precis som att skärmberoende ännu inte klassas som diagnos, finns inte heller någon diagnos som heter sociala medier-beroende.

Porträtt av Lisa Thorell.
Lisa Thorell Foto: Stefan Zimmerman

– Det är ett problem. Vi ser ju att sociala medier kan ha väldigt stora negativa effekter, särskilt för tjejer. De barn som redan är utsatta och har problem med ångest och depression riskerar lättare att påverkas och till exempel utveckla en ätstörning, säger Lisa Thorell, forskare i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Sociala medier ska inte bara dömas ut som enbart dåliga för oss, förtydligar hon. Vad man gör när man använder sociala medier har betydelse.

– Sociala medier har också positiva effekter, i och med att det är socialt. Men så finns effekter som är indirekt negativa – som att det tar tid från annat, som fysisk aktivitet, tid med kompisar och sömn, säger Lisa Thorell.

I en studie på universitetsstudenter i Sverige och Italien grävde hon och hennes kollegor djupare i hur personer som använder sociala medier mycket påverkas psykiskt.

– Det är vanligt när man använder sociala medier ganska mycket att man fokuserar på dem även när man inte använder dem, och att man blir irriterad och får abstinens. Vi såg också att problematisk användning av sociala medier var starkare kopplat till sociala problem, psykosomatiska symtom och dålig självbild jämfört med problematiskt användande av datorspel, säger Lisa Thorell.

Samtidigt, betonar hon, vet vi inte hur de som upplever negativa effekter av sociala medier hade mått utan dessa.

– Men det finns mycket som tyder på att om man har en ökad sårbarhet för att utveckla problem med sociala medier och använder det mycket eller kommer i kontakt med dåligt innehåll, förstärks de psykosociala problemen, säger Lisa Thorell.

En kontroversiell diagnos

Även om forskningen inte pekar ut allt datorspelande som negativt för psyket, finns farhågor. Till skillnad från sociala medier-beroende klassas datorspelsberoende, eller gaming-disorder, som en beroendediagnos av WHO. Men diagnosen är omdebatterad, förklarar Anders Nilsson, som håller på med flera beteendestudier just kring datorspelande som har blivit problematiskt för individen på så vis att spelandet har gått ut över andra områden i livet och lett till långtgående negativa konsekvenser gällande till exempel skolgång och relationer.

Samtidigt får man inte glömma att datorspelande också kan ha positiva effekter på hälsan, menar Anders Nilsson.

– Vi vet inte så mycket om orsak och verkan eller hur de som spelar så mycket att de behöver behandling hade mått utan sitt datorspelande. En del som överdoserar datorspel kanske hade hamnat i andra risksituationer för att de har en sådan tendens – hade det varit bättre eller sämre? Man ser ju att alkoholdrickandet minskar bland ungdomar och där kan datorspelande till viss del påverka, säger han.

Oro för minskad fysisk aktivitet

Att den fysiska aktiviteten blir lidande av för mycket datorspel och annan skärmtid oroar många. Unga rör sig allt mindre och övervikten kryper ner i åldrarna, framför allt bland killarna.

I en studie med över tusen tonåringar vid Gymnastik- och idrottshög­skolan, som Gisela Nyberg, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, har arbetat med, såg forskarna en koppling mellan skärmtid och dålig hjärt-kärlhälsa. Tonåringarna fick själva svara på frågor om hur mycket de rörde sig och hur mycket skärmtid de hade. De som svarade att de deltog i någon form av idrottsaktivitet hade bättre kondition, enligt ett cykeltest som de fick göra.

Porträtt av forskaren Ylva Trolle Lagerros.
Ylva Trolle Lagerros

Ylva Trolle Lagerros, läkare på Överviktscentrum i Stockholm som forskar om levnadsvanors påverkan på hälsa och framtida sjuklighet vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska Institutet, var för några år sedan ganska övertygad om att mer skärmtid är förknippat med mindre fysisk aktivitet – och att det delvis skulle kunna förklara de höga överviktstalen i socialt utsatta områden, där barn vanligtvis inte har lika mycket schemalagd sportaktivitet.

För att se om hypotesen stämde gjorde hon och hennes medarbetare en mindre studie på 121 barn i mellan- och högstadiet på två skolor i vitt skilda socioekonomiska områden. I den ena skolan hade 31 procent av barnen övervikt.

– Det som skiljer vår studie från många andra studier är att vi har objektiva mått på fysisk aktivitet och skärmtid i stället för självskattningar, säger hon.

Resultatet som Ylva Trolle Lagerros fick fram var inte alls det förväntade.

– Vi kunde inte se någon koppling mellan fysisk aktivitet och skärmtid. Fysisk aktivitet konkurrerade inte ut skärmtiden. Det var heller inte mer skärmtid i det lågsocioekonomiska området, säger hon.

Det fanns heller ingen koppling mellan föräldrars och barns skärmtid.

– Det tycks alltså inte vara vad vi gör som föräldrar som är det viktiga. Våra tonåringar växer upp i en kultur där det är mycket skärmtid, den tiden är svår att rå på, säger hon.

Dock hade killarna fem gånger så lång skärmtid i form av spelande jämfört med tjejerna.

– Vi såg också att tjejerna var mer fysiskt aktiva än killarna, säger Ylva Trolle Lagerros.

När hon frågade barnen om de var nöjda med sin skärmtid eller om de ville öka eller minska den, upptäckte hon fler skillnader mellan killar och tjejer. Tjejerna var antingen nöjda eller ville minska sin skärmtid, för killarna var det tvärtom.

Studien är liten och Ylva Trolle Lagerros vill vara tydlig med att det krävs fler större studier som kan verifiera resultatet. Till skillnad från Gisela Nybergs större studie undersökte hon inte konditionen hos barnen.

Sociala medier byttes mot fysisk aktivitet

Att sambandet mellan skärm­användande och psykisk och fysisk ohälsa är komplicerat framkommer i en annan studie som Mats Hallgren har arbetat med. Där följde forskarna flera tusen tonåringar i fem års tid och såg som väntat, att den fysiska aktiviteten sjönk medan den psykiska ohälsan steg. I en uppföljande studie tittade forskarna på vad som hände efter att de bett deltagarna att byta ut en timmes skärmtid till en timmes fysisk aktivitet.

– Att byta ut en timmes sociala medier-användning till en timmes träning var i vår studie förknippat med förbättrad mental hälsa – effekten var starkast hos flickorna och syntes tydligast hos dem som tränade i grupp, säger han.

Att däremot byta ut en timmes datorspel till träning hade ingen sådan effekt. Mats Hallgren menar att det nu behövs experimentella studier, som kan svara på vad som händer i unga människors hjärnor vid olika slags skärmanvändande.

Med en ökad sårbarhet är troligen hälsoutmaningarna större – och riskerna för ohälsa högre, tror Anders Nilsson. En av hans pågående studier om skärmvanor och överdrivet datorspelande bygger på barn och unga mellan 12 och 17 år som är inskrivna på BUP.

– Förutom att vi ska se om det finns en koppling mellan skärmvanor och överdrivet datorspelande och psykisk hälsa ska vi undersöka om dessa barns vanor skiljer sig från en icke-klinisk grupp, säger han.

Han gör också en studie där han utgår från tvillingregistret för att ta reda på hur miljöfaktorer kan påverka risken för att datorspelande får negativa konsekvenser.

– Jag vill ta reda på hur mycket av den tid man lägger ner på spelande som beror på gener och hur mycket som förklaras av miljöfaktorer. Det här är ett relativt outforskat fält, säger han.

Barn med adhd kan fastna i datorspelande

I dag visar forskning, som Lisa Thorell har gjort, att det finns en tydlig koppling mellan adhd och överdrivet datorspelande. I en ännu opublicerad studie ingår barn som fått en tidig adhd-diagnos, och dem har hon följt från förskoleåldern till mellanstadiet.

– 19 procent av barnen med adhd uppfyllde kriterierna för datorspelsberoende, jämfört med två procent i kontrollgruppen, säger hon.

Att det ser ut så här kan ha både neuropsykologiska och psykosociala förklaringar.

– Mycket tyder på att barn med adhd löper extra stor risk på grund av att spel och sociala medier med högre tempo ger snabba belöningar. Det passar deras personlighet, säger hon.

Men barn med tidig diagnos har också mer kamratproblem än andra, svårt för att delta i fritidsaktiviteter och ofta fungerar heller inte skolan så bra, berättar Lisa Thorell. Då blir datorspelandet ett sätt att koppla av.

– Många föräldrar vittnar om att barnens spelande är ett flyktbeteende. Men vi har också sett att föräldrar som har barn med adhd är mer positivt inställda till spelande, för att det bidrar med något positivt i barnens liv, säger Lisa Thorell.

I dag hinner forskningen inte alls med den tekniska utvecklingen, och det är svårt att göra studier över lång tid eftersom nya spelformer och sociala medier hela tiden tillkommer.

– Det är i dag svårt att helt säkert säga vilka riskfaktorer som finns – och hur man ska in tidigt och förebygga, säger Lisa Thorell.

Tips för bättre skärmvanor

Så kan du hjälpa barnet att få kontroll över sitt skärmanvändande. Här är Anders Nilssons bästa tips:

Små barn: De flesta får lära sig att man inte ska äta godis varje dag. Lördagsspelande är kanske inte den enda lösningen, men precis som lördagsgodis kan man lära barn att förstå att det inte får bli för mycket spelande.

 Mellanstora barn:  Se till att ditt barn får bra balans mellan skärmtid och andra aktiviteter. Visa intresse för barnens spel. Håll koll så att de inte råkar illa ut. Lär barnet att vara vaksam på vilka känslor som gör att de vill spela – och vad de går miste om ifall det blir mycket skärmtid. Var uppmärksam på om barnet har en tendens till att fastna.

 Äldre barn: Ha en diskussion och prata med barnet om balans i livet och vad spelande, sociala medier och annan nöjesskärmtid fyller för funktion i deras liv. Glöm inte att lyssna in hur barnet ser på det. Visa intresse för skärmaktiviteterna. Var uppmärksam på om skärmtiden är glädjefylld och berikar barnets liv eller om det får negativa konsekvenser.