Nyhetsarkiv

Det verkar inte finnas några betydande skillnader mellan så kallad exponeringsbaserad KBT och traditionell KBT vid behandling av fibromyalgi, enligt en studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Båda behandlingsformerna gav en markant minskning av symtomen hos personer drabbade av sjukdomen. Studien är bland de största som hittills gjorts när det gäller att jämföra olika behandlingsalternativ av fibromyalgi och publiceras i tidskriften PAIN.

Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.

I studier där cannabis testas för behandling av smärta ger placebo en betydande smärtlindring. Men cannabisstudierna får stort genomslag i media oavsett vilken effekt behandlingen har, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie i JAMA Network Open.

Personer med långvarig nervsmärta fick signifikant färre sjukskrivningsdagar efter behandling med ryggmärgsstimulering. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PAIN. Behandlingen har därmed potential att öka livskvaliteten vid kronisk smärta och minska samhällskostnaderna, konstaterar forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Patrik Ernfors har tilldelats årets ERC Advanced Grant som är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Det är tredje gången han får anslaget.

Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk. Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.

2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi handlar om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till Nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2021 delas lika mellan David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett brittiskt forskarlag identifierat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fibromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation, kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier.

Forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tillsammans med forskare från Uppsala universitet, University of Eastern Finland och King’s College London, tilldelas anslag från Foundation for Research in Rheumatology (Foreum) för ett projekt med titeln ”Autoimmune and molecular mechanisms for pain and fatigue in fibromyalgia”.

KI-forskare Saida Hadjab förklarar smärta på molekylär nivå i en intervju i tidningen Curie.

Rikard Wicksell, docent på Institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas 5 875 000 kr från AFA försäkring för att öka tillgängligheten av behandlingsmodellen Acceptance and Commitment Therapy, ACT, genom att vidareutveckla, testa och införa dess senaste version ACTsmart i primärvården.

Fyra forskare vid Karolinska Institutet tilldelas sammanlagt 28 miljoner kronor i tilläggsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Två av forskarna befordras också från Wallenberg Academy Fellows (WAF) till Wallenberg Scholars.

Myriam Aouadi och Camilla Svensson tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2019 för forskning om makrofagers roll i leversjukdom respektive autoantikroppars roll vid kronisk smärta.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en internetbaserad KBT-behandling för det svårbehandlade smärtsyndromet fibromyalgi. I sin doktorsavhandling visar Maria Hedman-Lagerlöf att patienter som får behandlingen upplever mindre symtom och bättre livskvalitet.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat den första genetiska länken till CGRP signallering och Hortons huvudvärk. CGRP är en neuropeptid som kan trigga både migrän och Hortonattacker och nu lanseras flera läkemedel framgångsrikt som har CGRP och dess receptor som mål.

Smärta orsakar lidande och leder till stora kostnader för samhället. Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.

Om ett visst protein saknas under fosterstadiet utvecklas inga nervceller som förmedlar smärta, temperatur och klåda. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cell Reports. Upptäckten kan på sikt leda till nya läkemedel mot smärttillstånd.

Man har tidigare antagit att kronisk nervsmärta orsakas av att de nervceller som förmedlar smärta blir överkänsliga. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att nervsmärta kan orsakas av att en annan typ av nervceller, som normalt gör att vi känner behaglig beröring, till följd av nervskada i stället börjar signalera smärta. Resultaten, som presenteras i tidskriften Science, kan i förlängningen leda till effektivare smärtbehandlingar.