Nyhetsarkiv

Här sammanfattar KI:s presstjänst medieuppmärksamhet kring KI och personer verksamma vid KI.

Sedan sommaren 2022 har KI tilldelats ungefär 280 miljoner kronor för sammanlagt 33 olika projekt. Medlen kommer från flertalet forskningsprogram inom EU, varav Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation, är det största.

Forskare vid Karolinska Institutet har karakteriserat T-celler i muskelvävnaden hos patienter med den ovanliga sjukdomen idiopatiska inflammatoriska myopatier. Resultaten visar att samma T-celler kvarstår i muskeln över tid trots immunsuppressiva behandlingar. Studien publicerades i tidskriften EMBO Molecular Medicine Journal.

Podcasten Riskzonen, med KI-profilerna Mattias Öberg och Emma Frans, är tillbaka med en ny säsong med åtta rykande färska avsnitt! Fyra avsnitt släpptes i maj och juni, och efter ett kort sommaruppehåll kommer nu fler avsnitt, med start den 28 augusti. Den här gången kommer samtliga avsnitt att på ett eller annat sätt handla om hälsokriser, i alla former, från hjälpinsatser i krig till antibiotikaresistens. Den nya säsongen görs i samarbete med Centrum för hälsokriser.

Studenter, medarbetare och alumner från Karolinska Institutet deltog under Academic Pride-flagg lördagen den 5 augusti när Prideparaden tågade genom Stockholm.

Regeringen har tillsatt en ny forskningsberedning - en grupp experter som ska fungera som rådgivare åt regeringen. KI-forskaren Anna Wedell är en av de femton invalda ledamöterna.

KI i medierna är alltid ett urval av mediala exponering där KI eller personer med koppling till KI förekommit. En sammanfattning som täcker sex veckor bär i högre grad än vanligt karaktären av urval.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 5-10 procent av befolkningen. PTSD uppstår som följd av att erfara - eller bevittna - svåra, livshotande och traumatiska händelser, såsom övergrepp, krig, olyckor och misshandel.

Detta är en kort rapport från projektgruppen som arbetar med implementeringen av KI RIMS. Inläggen vänder sig till dig som är intresserad av arbetet med att anpassa produkten Elements från Symplectic till KI:s krav och förutsättningar, och vill hänga med under utvecklingsprocessen.

Även låga koncentrationer av luftföroreningar är förknippade med sämre hälsa, och tidigare forskning har hittat ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt detta samband. Studien, som publicerats i tidskriften Neurology, bidrar till ökad förståelse för de biologiska mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar tycks öka risken för att utveckla demens.

Hur känns det att vara ny student på Karolinska Institutet? Hur hittar man på våra campus? Och hur funkar KI-kortet egentligen? Om du också undrar detta så är du antagligen den vi söker!

En första deletapp av arbete med Akademiska stråket påbörjas perioden 24 juli - 17 augusti, som löper från Aula Medica och hela vägen till Berzeliuslaboratoriet, längst Nobels väg, Nanna Svartz väg och Berzelius väg.

Under denna period flyttas Pendelbussens hållplatsen från Nobels väg till hållplats Karolinska Institutet Västra (vid busshållplats för buss 72) på Tomtebodavägen.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa löper ökad risk att födas för tidigt, särskilt vid stressrelaterade tillstånd, och både mammans och pappans psykiska mående verkar ha betydelse. Det visar en registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

SciLifeLab och Wallenbergs nationella program för datadriven livsvetenskap (DDLS) lanserades 2020 och stöds av medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Detta 12-åriga initiativ fokuserar på fyra strategiska forskningsområden i Sverige: Cell- och molekylärbiologi, Evolution och biologisk mångfald, Precisionsmedicin och diagnostik samt Epidemiologi och infektionsbiologi.

Smarta telefoner och annan bärbar elektronik har på ett par decennier förändrat våra vanor och vårt samhälle – men inom medicinen har utvecklingen bara börjat. Vardagsprylar som övervakar vår hälsa öppnar för nya sätt att upptäcka, förebygga och behandla sjukdom – men väcker också frågor.

Självskadebeteende hos unga innebär lidande och ökar risken för självmord. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Region Stockholm studerat om en internetbehandling för att öka förmågan att reglera känslor kan minska självskadebeteende hos ungdomar. Studien, som publicerats i JAMA Network Open, tyder på att behandlingen har god effekt.

Depression och adhd har du kanske koll på – men gäller det också för p-faktorn, känsloreglering och symtomnätverk? Vi behöver fler begrepp för psykiska svårigheter, menar forskare.

Vaccination ger bra skydd mot svår covid-19 men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya omikronvarianter är tätt kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, vilka inte påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.

Under sommaren brukar det vara högsäsong för nätbaserade bedrägeriförsök och bedrägliga e-postutskick. Falska fakturor är en vanligt förekommande variant.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet visar lovande effekter på livskvalitet, samt minskad sjukvårdskonsumtion för patienter med förmaksflimmer, enligt en ny studie som publicerats i Journal of the American College of Cardiology. Enligt forskarna är det världens första studie där KBT utvärderades i en större klinisk prövning för patienter med förmaksflimmer.

Karolinska Universitetssjukhusets direktör Björn Zoëga och Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson har undertecknat ett avtal om att etablera ett nytt gemensamt centrum för avancerade cell-, gen-, och vävnadsterapier.

För elfte gången har internationella veckan arrangerats av det internationella arbetsterapiteamet tillsammans med partners. Det hela startade 2012 med Uganda genom Linnaeus-Palme programmet.

Hjärnfonden stödjer varje år kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. Andrea Carmine Belin driver ett av de 44 forskningsprojekt på Karolinska Institutet som tilldelas årets forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Bästa kollegor vid Labmed!

Nicki började den 1 juni och sitter på administrativa kansliet på plan 8. Läs mer om vem hon är och hennes bakgrund.

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig hormonstörning hos kvinnor. Studier har visat att med hormonförändringen följer även variationer hos immunförsvarets B-celler. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet slå fast att det inte är B-cellerna som orsakar syndromet, men deras roll är fortfarande oklar. Studien publicerades i eLife.

Stort grattis Samer Yammine vid Insititutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), som kammade hem priset 'årets manliga entreprenörskapsutbildare' en utmärkelse som ingår i The Triple E Awards.

Solmaz Yazdani, enheten för integrativ epidemiologi, Institutet för miljömedicin (IMM)

På uppdrag från Folkhälsomyndigheten har forskare vid IMM tagit fram dokumentet ”Expert opinion on heated tobacco products” (HTP).

Vi gratulerar de 5 duktiga forskare på Labmed som mottagit projektbidrag från CIMED.

Vid sitt sammanträde den 22 juni fattade regeringen beslut om att stoppa Vetenskapsrådets finansiering inom budgetposten utvecklingsforskning, vilket i praktiken leder till att en stor del av planerad forskning inom området inte blir av. Forskare inom sektorn har protesterat offentligt och KI:s rektor Annika Östman Wernerson är kritisk.

Ida Bäckström förlorade plötsligt hörseln - först på högra örat och sedan på det vänstra. Nu hör hon med hjälp av cochleaimplantant. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del barn föds med dövhet på endast ena örat. Vad ska man göra då? Frågan är svårare än vad man först kan tro.

Mikael Wiehes hörselskada påverkar både honom själv och omgivningen. Han uppträder numera helst ensam och restaurangbesök fungerar bara om ljudmiljön är den rätta. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En hörselnedsättning kan leda till ångest, nedstämdhet och depression. Gerhard Andersson har forskat på en behandling för dem som har svårt att acceptera hörselförlust.

Pernilla Videhult Pierre forskar om hur olika ämnen kan skada hörseln – eller ge ett skydd i akuta lägen. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar. För att utveckla behandlingar behöver forskarna lösa innerörats mysterier – väl dolda i hörselsnäckan, ett ärtstort organ inbäddat i ben några centimeter innanför ytterörat.

Sommarvärmen är här och med den frågor kring hur vi bör hantera höga temperaturer och vad vi bör göra för att må bra i värmen. Kardiolog Petter Ljungman, docent vid Institutet för miljömedicin och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, svarar på frågor om värme och hälsa.

I maj ordnade KI:s etiska råd tillsammans med Enheten för Undervisning och lärande ett välbesökt seminarium om möjligheter och utmaningar för KI med ChatGPT och annan generativ AI. Här kan du se en inspelning av seminariet.

Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser är en del av ett konsortium som led sav MSB. Dess uppgift är att titta på behoven för länder i Västra Balkan, tillsammans med Turkiet, för att de ska stärka sin förmåga att förhindra risker kopplade till jordbävningar och andra hälsohot.

Jag hoppas att många av er redan hunnit i väg på en skön och avkopplande semester och jag ska själv snart ha några veckor ledigt. Men vårterminen är intensiv in i det sista och jag vill gärna dela några aktuella händelser och intryck innan sommar, sol och bad definitivt tar över.

I avsnitt #18 gräver Lara Vapio djupare i några metoder och teorier inom medicinsk utbildning. I podden PAPERs podcast får du en analys och sammanfattning av en artikel inom medicinsk pedagogik på cirka en halvtimme.

Socialdepartementet stödjer pilotprojekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, med 12,5 miljoner kronor för nationellt jämlikt införande av helgenomsekvensering till barn med misstänkt sällsynt sjukdom. Helgenomsekvensering kan ha en avgörande roll för att ställa diagnos.

Den 1 juli 2023 anställdes forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

Det har varit ett händelserikt år och ni alla har jobbat hårt och bidragit till våra fina resultat. Utan era insatser hade vi inte kommit i mål. Jag önskar er en riktigt fantastisk sommar med välförtjänt ledighet och vila.

Ett internationellt team av forskare har utvecklat en ny metod för att leverera läkemedel direkt in i innerörat genom att utnyttja det naturliga vätskeflödet i hjärnan, enligt en studie publicerad i Science Translational Medicine. Genom att dessutom använda genterapi lyckades forskare från Karolinska Institutet och University of Rochester återställa hörseln hos döva möss.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.

Erik Melén har fått uppdraget som prefekt på Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset. Beslutet undertecknades av rektor Annika Östman Wernerson den 27 juni 2023. Erik tar över som prefekt efter Per Tornvall den 1 november 2023 och utnämningen gäller i fem år.

Under 2021 startades Clinicum-projektet med uppdrag att utreda förutsättningar, resurser och möjlig modell för metodologiskt forskarstöd, enklare åtkomst till hälsodata samt främjande av forskningssamverkan mellan KI och Region Stockholm. Projektet Clinicum har nu övergått till implementering med uppdrag att upprätta stödet och föreslå hur metodstödet långsiktigt ska fungera.