Nyhetsarkiv

Barn vars mammor snusat under graviditeten har mer än trefaldigt ökad risk att dö i plötslig spädbarnsdöd, enligt en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Pediatric Research. Risken var betydligt lägre om mamman slutat snusa tidigt i graviditeten.

Ny termin innebär nya planer för studentkårerna vid Karolinska Institutet. Fokus kommer bland annat vara att renovera lokalerna, expandera mottagningsverksamheten och fortsätta arbetet att få medlemmarna att känna sig hemma.

Regeringen stärker arbetet med demens genom att avsätta 8 miljoner kronor i en ny satsning för stärkt äldreomsorg. I denna satsning beviljas SveDem 2,5 miljoner kronor under 2023 för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete inom vården och omsorgen för personer med demenssjukdom.

Socialdepartementet har beslutat om nya förordnanden för samtliga 14 ledamöter i regeringens Äldreforskarråd samt förordnat Mats Thorslund som ny ledamot. Det innebär att NVS har fyra representanter i rådet.

Är du intresserad av att veta hur det är att studera utomlands? Då ska du definitivt spana in Studera utomlandsbloggen där KI-studenter delar med sig om hur livet som utbytesstudent är. Nya Zeeland, London och Spanien är några av de platser där KI-studenterna befinner sig under våren.

En viss typ av immunterapi där kroppens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellsbehandling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie publicerad i The Journal for ImmunoTherapy of Cancer av forskare från Karolinska Institutet som hoppas att fynden banar väg för en klinisk prövning för att se hur effektiv behandlingen är för kvinnor med sjukdomen.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Patienter kan få 30 procent färre allvarliga biverkningar från läkemedel om de skräddarsys efter deras gener, enligt en studie publicerad i The Lancet. Forskare från bland annat Karolinska Institutet pekar på att en genetisk analys innan läkemedelsbehandling skulle kunna minska lidande och samhällets sjukvårdskostnader stort.

Idag saknas läkemedel för behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD), som drabbar många med typ 2-diabetes och kan leda till flera allvarliga leversjukdomar. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt en läkemedelskandidat för behandling av fettlever. Den prekliniska studien, som publicerats i Journal of Hepatology, tyder på att en antikropp som blockerar proteinet VEGF-B kan bli ett framtida behandlingsalternativ mot fettlever.

Risken att drabbas av undvikande/restriktiv ätstörning, ARFID, kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer, enligt en ny tvillingstudie. Studien har publicerats i tidskriften JAMA Psychiatry av forskare vid Karolinska Institutet.

Hallå där Yang Gao, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 24 februari försvarar du din avhandling ”Alzheimer Disease: Subcellular Aβ mechanisms and treatment strategies”, vad handlar den om?

Du kan drunkna i någons blick, eller så kan den nästan brännas. Blicken är en genväg till människors inre värld, något forskare försöker utnyttja för att lära sig mer om exempelvis autism.

Dariia Chernovska läste sin drömutbildning i medicin vid Bogomolets National Medical University i Kiev när Ryssland invaderade Ukraina och hon tvingades fly. Nu praktiserar hon på institutionen för fysiologi och farmakologi i Daniel Anderssons labb och har siktet inställt på läkarstudier vid Karolinska Institutet till hösten.

Skörhet kan definieras som ett åldersrelaterat syndrom av fysiologisk nedgång, som kännetecknas av påtaglig sårbarhet för negativa hälsoeffekter. Det utgör ett ökande folkhälsoproblem i takt med att det blir fler och fler riktigt gamla i befolkningen.

Betablockerare, som vanligen används för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck, kan kopplas till minskad risk att begå våldsbrott. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet och University of Oxford som publicerats i tidskriften PLOS Medicine.

Den 26 januari välkomnade Centrum för hälsokriser en framstående panel bestående av både nationella och internationella forskare och tjänstemän till det andra KI Contributes. Seminariet innehöll korta presentationer och diskussioner kring det komplexa ämnet extrem hetta, med focus på hur man utvecklar och utvärderar handlingsplaner för extremvärme.

Diabetes typ 2 är en mycket vanlig sjukdom där ärftlighet och övervikt är kända riskfaktorer. I en ny studie vid Karolinska Institutet visar forskare att kvinnor och män med anlag för diabetes har olika riskfaktorer för att få typ 2-diabetes och prediabetes. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Endocrinology.

Två KI-forskare – Simon Elsässer och Magda Bienko – tilldelas totalt fyra miljoner euro (cirka 45 miljoner svenska kronor) som mottagare av det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag för 2022. Pengarna stöttar två ambitiösa grundforskningsprojekt som ska öka kunskapen om våra cellers komplexa struktur.

Det svenska ordförandeskapet i EU inleddes vid årsskiftet och det märks, inte minst för frågor som rör hälso- och sjukvård. Anna Martling, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, leder EU:s cancerkonferens som äger rum i Stockholm den 1 februari.

Anna Bergström är ny prefekt för Institutet för miljömedicin (IMM) sedan årsskiftet.

Under den 12-13 januari hölls flera examensceremonier för både våra grundutbildningar och specialistsjuksköterskorna. Det firades både lokalt i Zanderska huset i Flemingsberg och centralt i Aula Medica. Det var många färdigutbildade studenter som var värda att firas.

ADHD är en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Symtom på ADHD kvarstår ofta i vuxen ålder, psykiatrisk samsjuklighet och andra negativa hälsoutfall kan tillkomma under hela livet.

Hösten 2022 startade den första uppdragsutbildningen i Thoraxkirurgisk vård och omvårdnad för sjuksköterskor. Kursen är förankrad i forskning och evidens och ger sjuksköterskor fördjupade kunskaper inom vård och omvårdnad av patienter som genomgår thoraxkirurgiska ingrepp.

Härliga minnen, nya vänner och en fantastisk upplevelse. Aurora Hirvonen och Lorete Krasniqi är två KI-studenter som tagit möjligheten att åka på utbyte under sina studier. Deras beskrivning av sina respektive utbyteserfarenheter är inspirerande och dessutom prisbelönta – de blev nyligen utvalda till KI:s bästa utbytesrapporterna 2021/2022.

Prostatacancer är ett globalt hälsoproblem och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. Screening för prostatacancer med PSA minskar dödligheten men leder också till betydande överdiagnostik överbehandling av lågriskcancrar. Den patologiska bedömningen av vävnadsprover styr valet av behandling.

Pappor har större sannolikhet att drabbas av depression under småbarnsåren om föräldrarnas samarbete fungerar dåligt månaderna efter födseln. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders.

Forskare från Karolinska Institutet har jämfört hur en hög respektive en låg träningsdos påverkar patienter med knäledsartros. Studien som publicerats i Annals of Internal Medicine visar att båda grupperna fick liknande resultat. Hög träningsdos gav dock något bättre effekt på kort sikt, men avtog efter sex månader.

KI följer den nationella trenden och har fler sökande till 2023 års internationella masterutbildningar jämfört med 2022.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier. Beslutet att etablera en samlad gemensam innovationsmiljö för sjukvård, forskning och precisionsmedicinska teknologier i Solna och Huddinge är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av området precisionsmedicin.

Fredagen den 27 januari presenterar Emma Cedstrand sin avhandling ”Evaluating occupational health interventions: design, implementation, and effects”.

Hallå där Sandra af Winklerfelt Hammarberg, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin. Den 17 februari försvarar du din avhandling "Aspects of common mental disorders in primary care", vad handlar den om?

Nataliia Petryk arbetade på sin privata klinik i Kiev med att hjälpa kvinnor att föda barn men tvingades fly när Ryssland invaderade Ukraina. Via det Europeiska forskningsrådet hittade hon en jobbannons som ledde till Karolinska Institutet där hon nu forskar om att förhindra missfall. Hennes erfarenhet är ett exempel på att vetenskapen saknar gränser.

Hur påverkas blodsockernivån om man tränar efter jobbet i stället för på morgonen? Det ska forskare vid Karolinska Institutet studera närmare genom att kartlägga vilka mekanismer som styr träningssvaret vid olika tider på dygnet. Kvinnor med typ 2-diabetes (ej insulinbehandlad) är välkomna att anmäla sig till studien.

Vem behöver egentligen proteindrycker? Tommy Lundberg, forskare i fysiologi, reder ut missuppfattningar om ett åsikts­berikat näringsämne.

Fredagen den 27 januari försvarar Marcus Dahlquist sin avhandling ”Environmental Exposures and Cardiac Arrhythmias”.

Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.

Tid att fira alla studenter som tar examen från Karolinska Institutet! Fredagen den 13 januari hölls examensceremonier för läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Möt forskargruppsledaren Olof Stephansson vid avdelningen för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin, Solna.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Möt forskargruppsledaren Ning Xu Landén vid avdelningen för för dermatologi och venereologi, institutionen för medicin, Solna.

Möt Åsa Wheelock, forskargruppsledare på avdelningen för lungmedicin, institutionen för medicin, Solna

Möt forskargruppsledaren John Pernow vid avdelningen för kardiologi, institutionen för medicin, Solna.

Hallå där Gabriella Bernhoff, avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 3 februari försvarar du din licentitatavhandling "On the clinical assessment of persistent fatigue and pain", vad handlar den om?

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar. Läs ett fördjupningstema från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Alzheimers sjukdom har ett smygande förlopp som börjar decennier innan symtom, som minnesförlust, börjar märkas. En tidig diagnos ökar möjligheterna att sakta ner sjukdomsförloppet med läkemedel. Nu visar en studie på en ärftlig form av sjukdomen att proteinet GFAP kan vara en möjlig blodmarkör för mycket tidiga stadier. Studien, som gjorts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i tidskriften Brain, skulle i framtiden kunna leda till mer precis screening för en svår folksjukdom.

Dr. Roger D. Cone, vid Life Sciences Institute, University of Michigan, USA tilldelas Rolf Luft Award 2022. Priset delas ut vid ett symposium på Karolinska Institutet den 12 januari 2023 då även prisföreläsningen "The Remarkable Biology of the Melanocortin Peptides" kommer att hållas.

Grattis professor Marie Löf vid institutionen för biovetenskaper och näringslära som fått 4,9 miljoner SEK i anslag från Familjen Kamprads stiftelse. Hennes forskningsprojekt har den engelska titeln: "Promoting positive mental health during pregnancy with a digital tool (HealthyMoms4MentalHealth-app): Effectiveness and implementation in maternity health care".

Forskargruppen Kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, firade sitt 50-årsjubileum i slutet av oktober förra året. Gruppen startade 1972 då Siw Frebelius och Jesper Swedenborg tillsammans initierade grundandet av gruppen.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.