Nyhetsarkiv

KI-forskaren Cristiana Cruceanu har tilldelats Vetenskapsrådets etableringsbidrag för forskningsprojektet "Placentan som en mediator för effekter av psykologisk stress som påverkar neuroutvecklingens omprogrammering: lärdomar från humana in vitro-modellsystem". Vetenskapsrådets etableringsbidrag motsvarar 6 miljoner kronor över fyra år.

KI-forskaren Volker Lauschke har mottagit Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag för forskningsprojektet "Modulering av vävnadskommunikation för att bekämpa alkoholfri fettleversjukdom" om den svåra leversjukdomen NASH. Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag motsvarar 7,4 miljoner över fem år. Det är femte gången som Volker Lauschke tilldelas medel från Vetenskapsrådet.

Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Vi vill gratulera de sex forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet, som har fått anslag från Cancerfonden för åren 2024 till 2026. Tillsammans fick forskarna vid vår institution mer än 21 miljoner SEK.

Cancerfondens forskningsnämnd beviljade i november flera anslag till forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC

Vi gratulerar de tio forskare vid MedH som beviljats bidrag från Cancerfonden för perioden 2024-2026. Tillsammans beviljas MedH-forskarna anslag på drygt 33 miljoner kronor.

Under höstlovet i november fick AIMES - Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering en ny exceptionell möjlighet att skapa en workshop på Tekniska Museet om mänsklighetens framtid. Detta var en ny unik chans för våra forskare att dela sin passion för vetenskap och inspirera nästa generation.

Dr Erdinc Sezgin (KBH) och Dr Federico Pietrocola (BioNut) får prestigefyllda Wellcome Leap Funding genom Dynamic Resilience Program.

Vi gratulerar Igor Adameyko, Christopher Cederroth, Cristiana Cruceanu, Lars I Eriksson, Volker Lauschke, Jon Lundberg, Carl Sellgren, Camilla Svensson och Eddie Weitzberg, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som får anslag från Vetenskapsrådets utlysning i medicin och hälsa 2023. Totalt har 56,4 miljoner delats ut till forskarna på FyFa.

Hajpen kring artificiell intelligens (AI) och den digitala omvandlingen av sjukvården är påtaglig, men låt oss inte glömma bort de utmaningar som följer med denna utveckling.

I oktober lämnade Karolinska Institutet över sitt inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition som kommer att presenteras i slutet av 2024. KI lyfter vikten av grundforskning och fri konkurrens om forskningsmedel samt satsningar på utbildning i form av ökad ersättning per student och fler utbildningsplatser. KI föreslår även ett nationellt forskningsprogram för life science där forskning och den tekniska utvecklingen är central.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Luftföroreningar är den fjärde största riskfaktorn för att dö i förtid. Ny forskning från Institutet för miljömedicin (IMM) visar att även mycket låga nivåer av luftföroreningar kan vara förenade med ökad risk. Det gäller inte enbart större städer, utan även i mindre orter.

Den 19 januari 2024 arrangeras KI:s välkomstdag. Nu söker vi dig som vill vara med och hälsa de nya studenterna välkomna. Vi söker studenter till uppdragen studentkonferencierer, medverka i studentpanel och publikvärdar.

Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som, i förlängningen, kan leda till en mer individualiserad behandling.

Konsolideringsbidraget inom medicin och hälsa från Vetenskapsrådet har tilldelats Georgios Sotiriou vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Projektet syftar till att utveckla en helhetsterapi för kroniska sår med hjälp av nanotekniska lösningar.

Vi gratulerar Michael Dismorr vid forskargruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Viking Olov Björkpriset för bästa avhandling inom thoraxkirurgi 2023.

Grand Prix Scientifique 2023 hyllar arbetet av en forskare eller läkare som har gjort en betydande upptäckt inom hörselområdet. Nu har Fondation Pour l´Audition tilldelat professor Barbara Canlon, institutionen för fysiologi och farmakologi, priset som premierar ledande forskning.

EU-projektet Graphene Flagship

Grattis till de forskare vid institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) som beviljats anslag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för medicin och hälsa 2023. Tillsammans fick de totalt 19,2 miljoner SEK i bidrag.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker (artificiell intelligens) som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

Diplom, saluter och fanfarer till 155 nya KI-doktorer och 13 jubeldoktorer. Den 10 november promoverades de vid en högtidlig och festlig ceremoni inför nära 1 000 gäster i Blå hallen i Stockholms stadshus.

Alexandra Argyriou, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, samt Mireia Cruz De los Santos, doktorand vid institutionen för onkologi och patologi, får Cilla Weigelts stipendium för framstående forskning rörande molekylära mekanismer inom sällsynta och underbehandlade sjukdomar. Stipendierna på 50 000 kronor vardera, delades ut den 13 november.

Neuroförbundet delar ut ett rekordstort bidrag på närmare 14 miljoner kronor till tre forskningsprojekt inom ALS. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya läkemedel och precisionsläkemedel.

Priset delas ut av Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.  Årets mottagare är Jonas F. Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet och barnläkare i Örebro.

I samband med Lungcancerdagen delar Lungcancerföreningen varje år ut ett stipendium till någon eller några som genomfört värdefulla insatser inom lungcancerområdet.

I år gick stipendiet till thoraxkirurgerna Mamdoh Al-Ameri vid Karolinska Universitetssjukhuset och Maya Landenhed Smith, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

KI-forskaren Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetresonans) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Vi gratulerar Kristiina Tammimies, Eric Herlenius, Ulrika Ådén och Jakob Stenman, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, som får anslag från Vetenskapsrådets utlysning i medicin och hälsa 2023.

Psykisk hälsa är ett prioriterat forskningsområde hos Forte. Sedan 2021 bedrivs ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa för att öka kunskapen om ämnet och aktivt bidra till att bygga upp kunskapsbasen i Sverige. Nu får flera nya forskningsprojekt finansiering från programmet, bland annat kommer Forte och Försäkringskassan att stödja forskning inom psykisk ohälsa med 42 miljoner kronor.

I vår öppnar Tekniska museet en filial i Hagastaden i Stockholm - The Cell – med KI som kunskapspartner. The Cell blir en plats där vetenskap möter konst genom intressanta och inspirerande aktiviteter med målet att öka förståelse och engagera fler i utvecklingen av framtidens life science.

Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquist stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Tessa Campbell, Benedikt Strunz och Takuya Sekine vid Institutionen för medicin, Huddinge.

Allt fler forskare förstår vikten av att ha med patienternas erfarenheter vid planeringen av vetenskapliga studier. Möt tre personer som anlitats som experter på sin egen sjukdom.

Grattis till de åtta forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), Karolinska Institutet, som fått anslag från Vetenskapsrådet. Tillsammans fick de mer än 27 miljoner totalt.

Det mest effektiva sättet att förebygga livmoderhalscancer är att ge HPV-vaccin till både pojkar och flickor, visar en studie publicerad i tidskriften Cell, Host and Microbe av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Förutom den individuella immuniteten som vaccinet ger skapar det även en flockimmunitet som leder till att de cancerframkallande virustyperna utrotas snabbare.

I Vetenskapsrådets (VR) senaste utlysning för medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap 2023, fördelades forskningsanslag om 26 197 750 SEK till 6 forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik för åren 2023-2028.

SSMF (Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning) vänder sig till forskare inom alla medicinska områden och stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Hösten 2023 har sju forskare från Karolinska Institutet beviljats anslag.

I Vetenskapsrådets (VR) senaste utlysning för medicin och hälsa 2023, fördelades forskningsanslag om totalt 49 645 000 SEK till 11 forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi för åren 2023-2028.

KI-forskarna Anders Kvanta och Fredrik Lanner erhåller tio miljoner i forskningsanslag från Erling-Perssons Stiftelse. Anslaget avser en klinisk fas 1-studie om ögon- och folksjukdomen åldersförändring i gula fläcken (makuladegeneration). Genom att transplantera näthinneceller från embryonala stamceller hoppas forskarna förhindra ytterligare synförlust och i förlängningen återge förlorad syn.

MedTechLabs har beviljat 35 miljoner kronor för två nya medicintekniska forskningsprogram. I det ena tas en ny metod fram för att övervaka syresättningen hos fostret under förlossningen. Det andra ska utveckla en ny metod för tidig diagnostik av hjärnsjukdomar med hjälp av MR-elastografi.

Salen i Biomedicum fylldes snabbt av intresserade KI-medarbetare, när Centre of Excellence for Sustainable Health och Centrum för hälsokriser hälsade välkomna till ett första policy lab den 26 oktober. Målet var att mötas för att samtala och lära sig mer om hur forskning kan påverka politik och samhälle. Fokus den här gången låg på hur det nationella svenska politiska systemet är uppbyggt kring hälso- och sjukvårdsfrågor och vilka vägar som finns för att nå in med inspel från universiteten.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om ett antal utlysningar inom medicin och hälsa 2023.

Forskare vid Karolinska Institutet får närmare 93 miljoner kronor i Fortes årliga öppna utlysning. Projekten, som ska pågå fram till 2027, spänner över alla Fortes områden – hälsa, arbetsliv och välfärd. I år har totalt 20 projekt på KI beviljats anslag.

Personer med högre biologisk ålder än deras faktiska kronologiska ålder har signifikant ökad risk att drabbas av stroke och demens, framför allt vaskulär demens. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.

Marta Butrym från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Novel vaccines and antiviral treatments for enterovirus induced infections and disease" den 10 november 2023. Huvudhandledare är Malin Flodström Tullberg (MedH).

Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av fysiologisk nedgång och är en stark prediktor för funktionshinder och dödlighet. Forskare försöker nu öka vår förståelse av skörhetens biologi och att hitta sätt att identifiera sköra äldre för att förbättra individualiserad vård och omsorg vid skörhet.

Forskare vid Karolinska Institutet har avslöjat den molekylära logiken som ligger till grund för uppbyggnaden av ryggmärgskretsar som styr förflyttningshastigheten hos vuxna zebrafiskar. Studien har nyligen publicerats i Nature Neuroscience.

Kvinnor som får ett falskt positivt resultat vid mammografiscreening har en högre risk att under de kommande 20 åren utveckla bröstcancer. Risken är högst för kvinnor i åldrarna 60 till 75, samt de som har låg brösttäthet. Dessa fynd publiceras i tidskriften JAMA Oncology av forskare från Karolinska Institutet.