Publicerad: 2026-01-15 16:40 | Uppdaterad: 2026-01-15 17:17

Digital kognitiv beteendeterapi förbättrar oro och astma-kontroll

Kvinna som håller astmainhalator för att använda i vintertid
Kvinna som håller astmainhalator. Foto: AntonioGuillem,Getty Images/iStockphoto

Ny studie visar att internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT) effektivt kan minska astmarelaterad oro hos vuxna med astma. Deltagare som fick IKBT rapporterade mindre oro kopplad till sin astma, bättre astmakontroll, högre livskvalitet och mindre undvikandebeteenden jämfört med dem som fick sedvanlig vård. Lungfunktionen påverkades inte av behandlingen, vilket talar för att den är säker och kan användas som ett komplement till medicinsk astmabehandling

Porträtt av kvinna i ljus mönstrad väst.
Catarina Almqvist Malmros. Foto: Andreas Andersson

– Resultat från såväl kliniska som befolkningsbaserade studier visar ett tydligt samband mellan astma och oro, vilket talar för vikten av att erbjuda behandling av astma-relaterad oro säger professor Catarina Almqvist Malmros vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som initierade studier för att utveckla och utvärdera internetförmedlad psykologisk behandling.

Oro förekommer hos upp till en tredjedel av vuxna med astma och är kopplad till sämre sjukdomsutfall och försämrad livskvalitet. Personer med astmarelaterad oro kan i onödan begränsa sin vardag av rädsla för astmasymtom, till exempel genom att undvika fysisk aktivitet, sociala sammanhang eller resor. Denna form av oro uppmärksammas inte alltid inom astmavården, trots att den har stor betydelse för hur sjukdomen upplevs. 

En randomiserad kontrollerad studie genomfördes där 90 vuxna med astma och uttalad astmarelaterad oro deltog. Deltagarna lottades till antingen internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT) under åtta veckor eller till sedvanlig vård med tillgång till webbaserad medicinsk information om astma. Behandlingen bestod av texter och övningar som hjälpte deltagarna att förstå och hantera sin oro, samt regelbunden återkoppling från psykolog. Förändringar i astma-relaterad oro, astmakontroll, livskvalitet och lungfunktion följdes upp. 

Deltagare som fick IKBT rapporterade betydligt mindre oro kopplad till sin astma, bättre astmakontroll, högre livskvalitet och mindre undvikandebeteenden jämfört med dem som fick sedvanlig vård. Lungfunktionen påverkades inte av behandlingen, vilket talar för att den är säker och kan användas som ett komplement till medicinsk astmabehandling.

Porträttbild
Marianne Bonnert. Foto: Maria Lalouni

– Studiens resultat visar att astmarelaterad oro kan behandlas genom en strukturerad och tillgänglig insats, vilket inte bara kan bidra till förbättrad livskvalitet och ökad trygghet i vardagen, utan även till en minskad symtombörda vid astma, säger Marianne Bonnert, psykolog och forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap och studiens förstaförfattare.

Ett viktigt nästa steg är att undersöka om internetförmedlad KBT också kan hjälpa barn och ungdomar som lever med astma och oro kopplad till sin sjukdom. Just nu genomförs en studie där behandlingen har anpassats för barn och ungdomar 8-17 år och deras föräldrar. 

Målet är att tidigt kunna ge stöd till barn och unga som annars riskerar att utveckla långvariga begränsningar i vardagen på grund av oro och undvikande. På sikt hoppas forskarna kunna bidra till mer åldersanpassad och tillgänglig psykologisk behandling som en del av astmavården för barn och ungdomar.

Studien är ett tvärprofessionellt samarbete mellan psykologer och astmaspecialister vid Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Uppsala universitet som finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Astma- och Allergiförbundets forskningsfond och Region Stockholm. Se studien för eventuella rapporterade intressekonflikter.

Publikation

Online cognitive behaviour therapy for asthma-related anxiety: a randomised controlled trial, Marianne Bonnert, Stephen Nash, Erik M Andersson, Sten Erik Bergström, Jenny Görling, Christer Janson, Josefin Särnholm, Catarina Almqvist. Thorax, online 6 januari 2026, doi:10.1136/thorax-2025-223886.