Erfarenheter från frontlinjen – ukrainska stridssjukvårdare möter svenska totalförsvarsaktörer
Inom ramen för organisation Repowers psykologiska rehabiliteringsprojekt besökte i mitten av december drygt hundra ukrainska stridssjukvårdare Stockholm för en dag av samtal och erfarenhetsutbyten med svenska vårdprofessioner, beslutsfattare och andra aktörer inom det svenska totalförsvaret.
I mitten av december besökte över hundra ukrainska stridssjukvårdare Karolinska Universitetssjukhuset för ett erfarenhetsutbyte med svenska vårdprofessioner, beslutsfattare och andra aktörer inom det svenska totalförsvaret.
Besöket, som arrangerades av Region Stockholm tillsammans med Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet, gav möjlighet till samtal, presentationer och paneldiskussioner om hur sjukvård bedrivs under de extrema förhållandena vid Ukrainas frontlinje. Stridssjukvårdarna var inbjudna till Sverige genom organisationen Repowers försorg.
En vardag präglad av ständig fara
Dagen inleddes med en presentation av de erfarenheter som Karolinska Universitetssjukhuset har samlat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Sjukhuset har sedan dess tagit emot över 100 ukrainska patienter, med fokus på avancerad vård av svårt skadade patienter som behöver rekonstruktiv kirurgi.
Därefter delade stridssjukvårdare och läkare sina erfarenheter av hur de tar hand om, stabiliserar och transporterar sårade från skadeplats in till sjukhus. De beskrev en vardag präglad av ständig fara och snabbt skiftande förutsättningar som kontinuerligt krävde nya arbetssätt. Drönare används regelbundet och sjukvården inklusive personer, transporter och sjukhus utsätts för systematiska direkta attacker, vilket gör arbetet extremt farligt och svårt att planera, och samtidigt som evakueringar av patienter ofta blir långdragna. Brist på material, begränsade resurser och varierande utbildningsnivåer lyftes också fram som återkommande utmaningar.
Vanliga sjukdomstillstånd tar inte paus
Samtidigt betonade deltagarna att vårdbehovet sträcker sig långt bortom akuta traumaskador. Soldater är oftare äldre, och kriget har pågått i över tre år - även civila, äldre personer och andra sårbara grupper behöver få vård och omsorg. Somatiska sjukdomar som cancer, diabetes, hjärtsjukdomar med mera tar inte paus, och det är viktigt att det finns en struktur för att hantera även dessa vårdbehov. Detta lyftes också fram som något man kan planera för redan i fredstid och som en lärdom för Sverige.
Även den mentala hälsan, både för soldater och civilbefolkningen, lyftes fram som något som behöver vara prioriterat. Särskilt lyftes "peer support” och familjen som viktiga för att bearbeta det svåra arbetet. Humor var ett annat sätt som beskrevs som en ventil för att klara arbetet.
Noterbart var att det var stridssjukvårdarna själva som byggde och utrustade de så kallade "Stabilization points” där avancerad vård bedrivs under svåra förhållanden och de skadade kan bli kvar flera dagar på grund av svårigheter att evakuera till sjukhus.
Viktiga lärdomar
Dagen avslutades med en paneldiskussion och ett samtal mellan de ukrainska stridssjukvårdarna och med svenska representanter från Försvarsmakten, Region Stockholm och Socialstyrelsen. I diskussionerna framkom flera viktiga lärdomar. En central slutsats var att staten och myndigheter behöver vara lyhörda för behoven på plats och snabbt kunna anpassa arbetssätt, behandlingsprotokoll och finna nya lösningar när förutsättningarna förändras. Deltagarna betonade också vikten av ett sammanhållet arbetssätt där alla aktörer samarbetar inom totalförsvaret, och att man lyssnar på de behov som uttrycks från de som arbetar i fronten.
När det gäller utbildning för ukrainska stridssjukvårdare lyftes behovet av bättre tillgång till utbildnings och övningsmaterial. Det krävs också flexibla utbildningslösningar, såsom anpassade antagningsformer, möjlighet till tillfälliga studieuppehåll från frontlinjen samt digitala kurser och nya specialiserade utbildningsprogram. Erfarenheterna ger också viktiga lärdomar för svenska lärosäten, där universitet kan spela en avgörande roll vid framtida kriser genom att snabbt anpassa utbildningar, tillhandahålla expertkompetens, utbildningsmaterial och digitala lösningar.
Den ukrainska resiliensen lyftes fram som en avgörande faktor för att sjukvården ska fungera under krigets extrema påfrestningar. Trots ständig fara, stora förluster och begränsade resurser fortsätter stridssjukvårdarna sitt arbete med uthållighet, anpassningsförmåga och stark beslutsamhet, erfarenheter som ger viktiga insikter för det svenska totalförsvarets fortsatta utveckling och beredskap.
Om Repower NGO
Sedan år 2022 har organisationen Repower NGO arbetat för att ukrainsk sjukvårdspersonal ska få hjälp, rehabilitering, återhämtning och paus från sina posteringar vid fronten i krigets Ukraina. Varje projekt har ett program med olika inslag som exempelvis sessioner med psykolog, mindfulness, utomhusaktiviteter och olika kultur- och naturinslag. Tio psykologer från en ukrainsk frivilligorganisation arbetar i varje enskilt projekt. Aktiviteter och program sker i samarbete med lokala aktörer, näringsliv och föreningar. Innehållet ger deltagarna verktyg för att stärka somatisk och psykiska hälsa. Efter tolv dagar åker gruppen tillbaka till kriget. Hittills har omkring 700 läkare och sjukvårdare deltagit i Repowers projekt.
Finansiering sker genom bidrag från privatpersoner, men också genom företag och föreningar som sponsrar insatser.