Så styr hjärnvågor vår kroppsuppfattning
En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur så kallade alfavågor i hjärnan hjälper oss att skilja på vår egen kropp och omvärlden. Resultaten ger nya insikter i hur hjärnan integrerar sinnesintryck för att skapa en sammanhängande känsla av den egna kroppen.
Vad får dig att känna att din hand är din? Det kan verka självklart, men hjärnans förmåga att skilja på jaget och omvärlden är en komplex process.
Genom att kombinera beteendeexperiment, hjärnregistreringar (EEG), hjärnstimulering och beräkningsmodellering hos totalt 106 deltagare har forskare vid Karolinska Institutet undersökt hur hjärnan integrerar syn- och känselsignaler för att skapa upplevelsen av att kroppen är ens egen. Deras experiment visar att frekvensen på alfavågor i hjässloben, den del av hjärnan som integrerar sinnesintryck från kroppen, avgör hur precist vi uppfattar vår kropp som vår egen.
– Vi har identifierat en grundläggande process i hjärnan som formar vår kontinuerliga upplevelse av att ha en egen kropp. Fynden kan ge ny kunskap om psykiatriska tillstånd som schizofreni, där känslan av jaget är förändrad, säger studiens försteförfattare Mariano D’Angelo, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Gummihandsillusionen
Deltagarna utsattes för illusionen att ha en gummihand, en välkänd metod för att studera kroppsägande. När beröringarna på en synlig gummihand och deltagarens dolda riktiga hand synkroniserades, rapporterade många att de kände att gummihanden var en del av deras kropp. Men när tajmingen inte stämde försvagades den känslan.
Studien fann att personer med snabbare alfafrekvenser var mer känsliga för tidsmässiga skillnader mellan det de såg och det de kände, vilket gav en tydligare känsla av att kroppen var deras egen. En högre frekvens av alfavågor kopplas till ett smalare tidsfönster i hjärnan, som om hjärnan hade en högre tidsmässig upplösning. Vid lägre frekvenser blev detta tidsfönster däremot bredare, vilket gjorde att hjärnan behandlade fler osynkrona syn- och känselsignaler som samtidiga. Därmed minskade den tidsmässiga precisionen och det blev svårare att skilja mellan kroppen och omvärlden.
Bättre proteser och VR-upplevelser
För att testa om alfafrekvensen direkt orsakar dessa perceptuella effekter använde forskarna icke-invasiv elektrisk hjärnstimulering för att snabba upp eller sakta ner alfavågornas frekvens. Resultaten visade att en förändring av frekvensen direkt påverkade upplevelsen av kroppsägande och hur exakt deltagarna uppfattade syn- och känselintryck som samtidiga. Beräkningsmodeller visade att alfafrekvensen påverkar hur exakt hjärnan bedömer tidpunkten för sinnesintryck, vilket i sin tur formar vår upplevelse av den egna kroppen.
– Våra resultat hjälper till att förklara hur hjärnan löser det grundläggande problemet att integrera sensoriska signaler till en sammanhängande upplevelse av den egna kroppen. Det kan bidra till utvecklingen av bättre proteser och mer verklighetstrogna upplevelser i virtuell verklighet, säger Henrik Ehrsson, professor vid institutionen för neurovetenskap och studiens sisteförfattare.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Aix-Marseille Université i Frankrike. Den har finansierats av Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet, VINNOVA, StratNeuro och A*Midex. Forskarna har inga intressekonflikter att rapportera.
Publikation
“Parietal alpha frequency shapes own-body perception by modulating the temporal integration of bodily signals”, Mariano D’Angelo, Renzo C. Lanfranco, Marie Chancel, H. Henrik Ehrsson, Nature Communications, online 12 januari 2026, doi: 10.1038/s41467-025-67657-w.