Nyhetsarkiv

Pontus Nauclér vill förbättra vården av svåra infektioner och samtidigt bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. I sin forskning kombinerar han register- och journaldata med AI och kliniska studier för att göra antibiotikabehandlingar mer träffsäkra. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.  

Karolinska Institutets rekordstora internationella rekrytering av 20 biträdande lektorer med fokus på excellens har blivit en stor framgång. Med över 2 700 ansökningar från 1 560 forskare i 89 länder har satsningen fått ett genomslag som stärker KI:s position som ett av Europas mest attraktiva medicinska universitet.

Idag, 10 september, markerar den internationella suicidpreventiva dagen (World Suicide Prevention Day) – en dag som syftar till att öka medvetenheten om självmord och främja förebyggande åtgärder.

Sommaren var på tillfälligt besök den 5 september när dörrarna öppnades till ballongprydda Erling Persson-salen i Aula Medica för att hälsa KI:s nya grundutbildningsstudenter välkomna. Ceremonin leddes av Hrafn Ymir Hallgrímsson och Jasmina Kochanowicz som med humor, engagemang och personliga erfarenheter från sin egen tid som nya studenter på KI, ledde publiken genom programmet.

Ronny Wickström forskar om autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar i hjärnan hos barn. I fokus just nu står det livshotande tillståndet refraktärt status epilepticus, där vanliga epilepsimediciner inte biter. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Det är inte bara för tidigt födda barn och barn med underliggande sjukdomar som drabbas av allvarlig RS-virusinfektion. Även friska, fullgångna barn löper betydande risk för intensivvård eller långvarig sjukhusvistelse – särskilt under de första tre levnadsmånaderna. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i The Lancet Regional Health – Europe.

Nordic Health Crises University Network (HealthCrisNet) samlades för sitt allra första möte i Reykjavík, Island, den 27–29 augusti 2025. Nätverket, som etablerades tidigare i år med finansiering från NordForsk, förenar universitet från hela Norden för att stärka beredskap och motståndskraft vid hälsokriser.

Xinxin Luo, postdoktor vid institutionen för medicin, Solna, har tilldelats Dimitris N. Chorafas Pris 2025. Priset på 10 000 USD vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare. Xinxin Luo uppmärksammas för sin forskning om hur inflammation, vävnadsskada och läkningsprocesser samverkar i tarmen.

Långvarig smärta i käkar och ansikte drabbar både barn och vuxna och kan få stora konsekvenser för livskvalitet, arbetsförmåga och psykisk hälsa. Nikolaos Christidis söker svaren på varför smärtan uppstår – och vill bidra till bättre behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Forskare från hela Asien-Stillahavsregionen samlades i Jinan, Kina, den 7–8 juni 2025 på World-Wide FINGERS Network-mötet för att dela nya idéer om hur demens och minnesförlust kan förebyggas. Över 50 forskare och studenter från Australien, Singapore, Malaysia, Korea, Sverige och Kina deltog på evenemanget.

Vi är glada att hälsa Ulrika Johansson varmt välkommen som ny ekonomiansvarig hos oss på institutionen. Ulrika började sin tjänst den 1 september 2025 på halvtid, och från och med 1 oktober kommer hon att arbeta heltid.

Obehandlat förmaksflimmer ökar risken för allvarliga följdsjukdomar som stroke, hjärtsvikt och demens. Johan Engdahl forskar om hur vi kan bli bättre på att upptäcka förmaksflimmer i tid – så att behandling kan sättas in. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Den 2 september 2025 diplomerades sju läkare, fem arbetsterapeuter och fem fysioterapeuter av H.M. Drottningen vid en högtidlig ceremoni på Drottningholms Slottsteater. Ceremonin markerade avslutningen på de magisterutbildningar i demensvård som Karolinska Institutet utvecklat i nära samarbete med Stiftelsen Silviahemmet. Deltagarna kan nu titulera sig Silvialäkare, Silviaarbetsterapeut och Silviafysioterapeut.

Karolinska ATMP-centrum, ett samarbete mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset, och S:t Eriks Ögonsjukhus har undertecknat en avsiktsförklaring om stärkt samarbete inom forskning, utveckling och kliniska studier av läkemedel baserade på celler och gener, så kallade läkemedel för avancerad terapi (ATMP). Målet är att påskynda övergången från forskning till klinisk tillämpning för exempelvis sjukdomar i näthinnan som idag saknar effektiv behandling.

Marianne van Hage, professor vid Karolinska Institutet, har fått Europas främsta utmärkelse inom allergi – Paul Ehrlich-priset. Hon är den första svensken någonsin att få utmärkelsen, tack vare sin banbrytande forskning inom molekylär allergologi och den fästinginducerade födoämnesallergin, alfa-gal-syndromet.

Erik Benson och Arvid Guterstam, båda biträdande lektorer vid Karolinska Institutet, har tilldelats det prestigefyllda ERC Starting Grant från Europeiska forskningsrådet. Med anslaget får de möjlighet att förverkliga banbrytande forskningsprojekt inom DNA-nanoteknologi för förbättrad läkemedelsleverans, respektive hjärnans sociala funktioner som kan få stor betydelse för framtida diagnostik och förståelse av autism.

Ohälsa kopplad till stillasittande och matvanor är ett ökande samhällsproblem. Ylva Trolle Lagerros utvecklar bland annat appar som ska hjälpa människor att göra mer hälsosamma val i vardagen. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Ungdomar har en nyanserad bild av hur deras digitala liv påverkar det psykiska måendet och efterfrågar mer stöd och engagemang från vuxna i deras närhet. Det visar en internationell studie publicerad i Journal of Adolescent Health av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med UNICEF.

Vi gratulerar Fredrik Lanner som nyligen utnämnts till professor i embryonal stamcellsbiologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC).

Personer med klusterhuvudvärk uppvisar symptom på insomni och dålig sömnkvalitet under en aktiv huvudvärksperiod, och sömnen återhämtas inte under huvudvärksfria perioder. Detta har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till och resultaten publicerades nyligen i tidskriften Headache: the Journal of Head and Face Pain.

En ny avhandling från Karolinska Institutet fokuserar på avancerade statistiska metoder för att kunna förutsäga långsiktiga patientutfall och därmed stödja beslutsfattande och utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården. Avhandlingen fokuserade på kronisk myeloisk leukemi med målet att ge bättre information inför kliniska policybeslut.

Schizofreni är en sjukdom som medför stort lidande och dagens behandlingsmetoder är otillräckliga. Jens Hjerling-Leffler studerar vad som händer i hjärnan i den livsfas då sjukdomen oftast bryter ut – i hopp om att främja utvecklingen av bättre läkemedel. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en sårbar punkt i vissa blodcancerceller som gör det möjligt att slå ut dem med ett läkemedel, utan att friska celler skadas. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Leukemia.

Synbesvär efter förvärvad hjärnskada är vanliga och påverkar både vardagliga aktiviteter och livskvalitet. Tony Pansell undersöker hur synfunktionen kan förbättras igen – med hjälp av synrehabilitering. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet stod värd för ett symposium som samlade framstående forskare inom socialpolitik, ojämlikhet och hälsa för att uppmärksamma professor Johan Fritzells betydande vetenskapliga bidrag under hans akademiska karriär.

När äldre drabbas av flera kroniska sjukdomar samtidigt talar man om multimorbiditet – en snabbt växande utmaning för hälso- och sjukvården i takt med att andelen äldre ökar. Trots det har multimorbiditet länge haft en undanskymd plats i det globala folkhälsoarbetet. Nu sätts fokus på problemet i en ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO).

Vi är glada att kunna dela med oss av några av de många viktiga reflektionerna från NKG2024-kongressen som hölls i Stockholm i juni 2024, i form av en nypublicerad perspektivartikel med titeln "Ageing in a Transforming World: Insights for Future Research and Policy from the 27th Nordic Congress of Gerontology" (Åldrande i en föränderlig värld: insikter för framtida forskning och politik från den 27:e nordiska gerontologikongressen).

Dubbla blodförtunnande mediciner efter bypass-operation på hjärtat är inte mer effektivt än enbart acetylsalicylsyra, och ökar dessutom risken för allvarliga blödningar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet som publiceras i tidskriften The New England Journal of Medicine.

I ett pilotprojekt på kursen biomedicinsk kommunikation har studenterna i spelform fått tackla den komplexa frågan om antibiotikaresistens (AMR). När spelet AMR Knowledge Space Game integreras i kursplanen är reaktionerna mycket positiva från både lärare och studenter. Med pilotprojektets framgång kan det interaktiva spelet bli en del av framtida kurser och utbildningsforskning vid KI.

Vi är mycket glada att välkomna professor Stefano Guerra till KI SÖS under den kommande terminen. Stefano är här inom ramen för ett Fulbrightstipendium, och vi ser fram emot att ta del av hans expertis och erfarenheter under hans vistelse hos oss.

Palliativ medicin är ett ungt forskningsfält och antalet välgjorda kliniska studier är få. Linda Björkhem-Bergman vill bidra till mer kunskap – bland annat om hur D-vitamin påverkar patienternas immunförsvar och symptom. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Alla patienter med akut hjärtinfarkt bör inte erbjudas rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori. Däremot kan vissa patientgrupper med ökad risk för magblödning efter hjärtinfarkt ha nytta av ett sådant test. Det är slutsatsen av en omfattande studie från Karolinska Institutet och Södersjukhuset som publiceras i tidskriften JAMA.

Fettlever till följd av övervikt och fetma är ett vanligt tillstånd som i värsta fall kan leda till skrumplever och levercancer. Stefano Romeo söker efter genetiken bakom sjukdomarna – för att kunna välja rätt behandling. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Från och med vårterminen 2026 erbjuder Karolinska Institutet en helt ny uppdragsutbildning i gynekologi för sjuksköterskor.

Hanna Steurer, forskare vid enheten för logopedi och Uppsala universitet samt logoped vid Stockholms Sjukhem, har tilldelats Elsa och Inge Anderssons pris 2025 för bästa avhandling om Parkinsons sjukdom.

Vi gratulerar Buse Yel Bektash, doktorand vid forskargruppen Translationell psykiatri, som får European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) Excellence Award 2025.

På Sofiaängen skola i Stockholm pågår ett systematiskt arbete för att stärka elevernas psykiska hälsa. Under 2023 utbildades ett 30-tal medarbetare i SKOLKONTAKT™ – ett skolprogram som ges vid Karolinska Institutet. Nu börjar effekterna av satsningen bli tydliga: ökad självkänsla, bättre skolnärvaro och fler sociala kontakter för elever med autism.

Ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att mantelcellslymfom är mer varierad än man tidigare trott, vilket understryker behovet av individanpassade terapier.

KI satsar 50 miljoner kronor på forskning om benskörhet, osteoporos, för bättre diagnostik, behandling och prevention. Den stora investeringen möjliggörs av en generös donation från Ebbe och Lena Krook. En del av donationen finansierar en ny professur vid KI inom ämnet.

Går det att hitta benskörhet i bilder som tas av andra anledningar än frakturer? Ja, menar radiologen Torkel Brismar, som i flera studier har undersökt just detta.

Genom att motionera, träna balans och äta hälsosamt och varierat så kan man minska risken att drabbas av benskörhet.

Hon drabbades av återkommande frakturer. Men i dag lever Vera Berg ett aktivt liv tack vare mediciner mot benskörhet.

Kraftigt underbehandlat – och vanligt. Benskörhet är en folksjukdom där vårdkedjan ofta brister. Nu undersöker forskare varför många patienter inte fångas upp så att de slipper nya allvarliga benbrott. På sikt hägrar målet att ge behandling redan innan en första fraktur hunnit ske.

Under första veckan i oktober bjuder Karolinska Institutet tillsammans med Nobel Prize Museum in till inspirerande event, öppna för allmänheten. Lyssna till samtalet om vad 50 år av fri aborträtt betytt för kvinnors hälsa, lär dig mer om hur genteknikens utveckling har påverkat oss eller ta del av aktuell forskning kring vatten.

Forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet har medverkat i en internationell studie som publicerats i tidskriften Cell. Studien presenterar ett nytt sätt att designa antibiotika med hjälp av generativ djupinlärning. Genom att kombinera AI och proteomik har forskarna kunnat skapa helt nya antibiotikamolekyler och identifiera deras målmolekyler i bakterieceller.

Vi gratulerar Caroline Nordenvall, docent och lektor i kirurgi, som belönades med Stora Forskarpriset under Kirurgveckan i Linköping 2025.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att follikulärt lymfom (FL), en vanlig form av blodcancer, inte är en enhetlig sjukdom utan består av tre genetiskt skilda undertyper. Resultaten kan bidra till att läkare i framtiden kan ställa mer träffsäkra diagnoser och ge mer individanpassad behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att upptäcka tidiga tecken på typ 1-diabetes innan sjukdomen bryter ut. Studien, som genomförts på en experimentell modell, visar att små mängder blod kan avslöja sjukdomsframkallande förändringar i kroppen och därmed öppna för tidig behandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Diabetologia.

Centrum för hälsokriser samlar interdisciplinär expertis för att kunna erbjuda kunskap om hälsokriser genom forskning, utbildning, policyutveckling och expertstöd. Under sommarmånaderna har efterfrågan på kommentarer från centrumets experter dominerats av två aktuella områden: hälsoeffekter vid extremväder och den humanitära situationen i Gaza. Centrumets medarbetare har även deltagit i debatten, och delat med sig av egna erfarenheter direkt från arbete i fält.

Röstproblem är vanliga bland lärare och andra som använder rösten mycket i jobbet. Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av FORTE ska ta fram metoder för att förebygga dessa besvär och stärka arbetsförmågan.