Ny metod minskade återfall vid förmaksflimmer
En tilläggsbehandling i samband med kateterablation minskade risken för återfall hos patienter med persisterande förmaksflimmer. Det visar en randomiserad studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA. Behandlingen förbättrade även patienternas livskvalitet utan att öka risken för allvarliga komplikationer.
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen och ökar risken för bland annat stroke och hjärtsvikt. En etablerad behandling är kateterablation, där läkare via tunna katetrar skapar små ärr i hjärtvävnaden för att stoppa de elektriska signaler som orsakar rytmrubbningen. Trots behandlingen får många patienter med den mer svårbehandlade formen persisterande förmaksflimmer återfall.
Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har nu undersökt om resultaten kan förbättras genom att också behandla områden i hjärtats vänstra förmak som uppvisar tecken på fibros eller ärrbildning. Dessa områden identifieras som så kallade lågvoltagezoner, där den elektriska signalen är svagare än i frisk hjärtvävnad.
Studien genomfördes vid fem svenska sjukhus och omfattade 209 patienter med persisterande förmaksflimmer och tydliga lågvoltagezoner i vänster förmak. Deltagarna lottades till antingen standardbehandling med lungvensisolering eller lungvensisolering i kombination med riktad behandling av lågvoltagezonerna. Patienterna följdes under tolv månader.
Bättre prognos med individanpassad strategi
Resultaten visade att 67,6 procent av patienterna som fick kombinationsbehandlingen var fria från förmaksarytmier efter uppföljningen, jämfört med 37,4 procent av patienterna som fick standardbehandling. Skillnaden motsvarar ungefär 30 procentenheter.
– Patienter med persisterande förmaksflimmer och tecken på omfattande förändringar i hjärtats förmak har ofta sämre behandlingsresultat än andra patienter. Våra resultat tyder på att en mer individanpassad ablationsstrategi kan förbättra prognosen för denna grupp, säger Nikola Drca, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och ansvarig för studien.
Förbättrad livskvalitet
- Vi såg också att patienterna som fick tilläggsbehandlingen rapporterade större förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet. Samtidigt kunde vi inte se någon statistiskt säkerställd skillnad i allvarliga komplikationer mellan grupperna, säger Astrid Paul-Nordin, anknuten forskare vid samma institution och artikelns försteförfattare.
Studien, IDEAL-AF, genomfördes av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med Universitetssjukhuset i Linköping, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Centrum för innovativ medicin (CIMED), ALF-medel och Åke Wibergs stiftelse. Flera av forskarna rapporterar ersättningar eller forskningssamarbeten med företag som utvecklar medicinteknisk utrustning för hjärtrytmbehandling. Coala Solutions AB tillhandahöll de rytmregistreringsenheter som användes i studien men hade ingen roll i studiens genomförande, analys eller publicering.
Publikation
Low-Voltage Ablation in Persistent Atrial Fibrillation: The IDEAL-AF Randomized Clinical Trial.
Paul Nordin A, Charitakis E, Carnlöf C, Åkerström F, Saluveer O, Almroth H, Karlsson LO, Hassel Jönsson A, Herczku C, Tapanainen J, Höglund N, Svennberg E, Braunschweig F, Bourke T, Schwieler J, Bastani H, Saygi S, Asaad F, Türkmen Y, Jensen-Urstad M, Drca N. JAMA, online 30 augusti 2026, doi: 10.1001/jama.2026.17274.