Letar efter potentiella folkhälsorisker
Hur påverkar vanliga företeelser som nikotinprodukter eller hormonbehandlingar folkhälsan? Det vill Cecilia Magnusson ta reda på. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.
Text: Karin Tideström, för KI:s installationsskrift 2026
Cecilia Magnusson forskar om varför folkhälsan varierar över tid och varför den ser olika ut i olika samhällsgrupper.
Med hjälp av svenska hälsoregister, enkätstudier och avancerade dataanalyser undersöker hon till exempel hur vanliga företeelser som vitt snus och hormonbehandling i klimakteriet påverkar risken för sjukdom, men också hur förekomsten av autism varierar mellan olika befolkningsgrupper.
– Vår utgångspunkt är att hälsa formas av människors hela livssituation, säger hon.
Resultaten visar bland annat att vitt snus ökar risken för typ 2-diabetes samt att hormonbehandling i klimakteriet kan öka risken för bröstcancer. Ytterligare en slutsats är att det ökade antalet autismdiagnoser i Sverige sannolikt speglar samhällsförändringar.
Målet med hennes forskning är att bidra till en bättre och mer jämlik folkhälsa och vård – och att tidigt kunna uppmärksamma politiker och myndigheter på potentiella folkhälsorisker.
Om Cecilia Magnusson
Professor i socialmedicin vid institutionen för global folkhälsa från 15 oktober 2025
Cecilia Magnusson föddes 1971 i Södertälje. Hon tog läkarexamen i Uppsala 1995 och disputerade vid Karolinska Institutet 1998 med inriktning hormonrelaterade faktorer och bröstcancerförekomst. Tjänsten som professor kombinerar hon med en tjänst som överläkare i samhällsmedicin vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm.