Till minne av Jan-Åke Gustafsson (1943-2026)

Jan-Åke Gustafsson disputerade 1968, tog läkarexamen 1971 och utnämndes 1979 till professor i medicinsk näringslära vid KI. Han var i nära tre decennier prefekt för institutionen för medicinsk näringslära, senare för institutionen för biovetenskaper och näringslära, och kom att bli KI troget fram till 2008. Därefter delade han sin tid mellan KI och University of Houston, dit han rekryterats för att bygga upp ett nytt forskningscenter och till i år innehade han Robert A Welchs professur i biologi och biokemi. 

För sina storartade insatser för KI tilldelades Jan-Åke Gustafsson 2011 Stora silvermedaljen. 

Professuren i medicinsk näringslära var plattformen för uppbyggnaden av en stor forskningsverksamhet. Det rekryterades doktorander, postdoktorer och seniora forskare från hela världen till vad som kom att utvecklas till en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö. Jan-Åke Gustafsson själv såg världen som sin arbetsplats.

Anammade nya metoder och tekniker

Den långa forskargärningen kom att spänna över breda områden, men med ett fokus på molekylär endokrinologi. Tidigt anammades molekylärbiologins möjligheter, där nya metoder och tekniker kom att spela en betydande roll i att driva forskningen framåt. Tekniker för att generera monoklonala antikroppar och transgena djur kom att ha en central roll i forskningsgenombrotten. 2000-talets framväxt av omics-tekniker och systembiologi ledde vidare till nya upptäckter. Inte sällan kom projekt att drivas med stor uthållighet och ofta i nationella och internationella samarbeten. 

Genom ett systematiskt och enträget arbete lyckades forskargruppen under 1970-och 80-talet rena fram receptorn för glukokortikoidhormon, vilket möjliggjorde detaljerade studier av hormonets verkningsmekanism. Framtagandet av antikroppar mot receptorn möjliggjorde kloningen av receptorn i ett internationellt samarbete, med avgörande resultat publicerade i Nature 1984 och Cell 1986.

Glukokortikoidreceptorn visade sig tillhöra en grupp av så kallade kärnreceptorer, proteiner som fungerar som centrala regulatorer av genuttryck. Under det kommande decenniet blev dessa kärnreceptorer ett stort forskningsområde med Jan-Åke Gustafsson som en av pionjärerna och ledande forskarna. 

Stor upptäckt om östrogen

I mitten av 1990-talet ledde den nyfikenhetsdrivna experimentella forskningen och jakten på helt nya kärnreceptorer till ett helt oväntat och banbrytande fynd: upptäckten av den andra receptorn för könshormonet östrogen. En stor upptäckt med betydelse för vår förståelse av östrogenets verkningar och med möjliga diagnostiska och terapeutiska möjligheter inom en rad sjukdomsområden.

Jan-Åke Gustafsson fortsatte under kommande decennier att outtröttligt öka den molekylära kunskapen om ett flertal kärnreceptorer och deras roll i fysiologi och vid sjukdom.

För sin forskargärning har Jan-Åke Gustafsson belönats med ett stort antal nationella och internationella priser såsom Nordiska Fernströmspriset och hedersdoktorat. Han var invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, samt internationell hedersmedlem i American Academy of Arts and Sciences och utländsk ledamot i USA:s National Academy of Sciences.

När Jan-Åke Gustafsson 1981 flyttade sin KI-verksamhet till Huddinge sjukhus och Flemingsberg såg han stora möjligheter att där skapa en dynamisk miljö där forskning, innovation, entreprenörskap och näringsliv skulle samverka och utveckla det omgivande samhället, det som idag ofta refereras till som kluster. 

Visionär, entreprenör, mentor

Många har kommit att bidra i utvecklingen mot dagens Flemingsberg med flera universitet och högskolor på plats, ett mångfacetterat näringsliv och välutvecklade transporter. Jan-Åke Gustafsson var initiativtagare till flera milstolpar i den tidiga utvecklingen såsom tillkomsten av Novum forskningspark och etableringen av Södertörns högskola. Jan-Åke Gustafsson-salen i Neo-huset är en signal om hans betydelse för utvecklingen av Campus Flemingsberg.  

En hörnpelare i ett dynamiskt innovationskluster är näringslivet. De kärnreceptorer, där Jan-Åke Gustafssons forskning identifierade nya receptorer och ökade förståelsen av dessa, har egenskaper som gör dem lämpade som målmolekyler för läkemedel i det att de aktiveras av små molekyler. Med detta som bakgrund och ett antal patent som utgångspunkt blev Jan-Åke en av grundarna av företaget KaroBio AB 1987. 

Vi minns en outtröttlig forskare och mentor som lämnar efter sig omvälvande vetenskapliga upptäckter och generationer av doktorander och postdoktorer som utbildats i den forskningsmiljö han skapade. Vi minns en drivande visionär och entreprenör med ambitioner som sträckte sig långt utöver de vetenskapliga upptäckterna.

Jan-Åke Gustafsson efterlämnar hustrun, professor Margaret Warner, sonen Jan, och barnbarn.

För kollegor och vänner vid KI: Karin Dahlman-Wright, Eckardt Treuter och Cecilia Williams.