Jakob Rostøl rekryteras till KI i VR:s nya strategiska satsning

Välkommen till Labmed! Kan du berätta lite om din väg hit och vad som lockade dig till KI?

– Tack! Jag kommer från Sveriges lillebror, Norge, och valde tidigt att söka mig utanför Skandinavien för att fortsätta min vetenskapliga karriär. Studier i Oxford, New York City och London för min grundutbildning, doktorsexamen respektive postdoktorala studier. Inledningsvis var jag intresserad av strukturbiologi, sedan genetik och därefter virologi, innan jag slutligen bestämde mig för att bli bakteriolog. 

När jag skulle bestämma var jag skulle etablera mitt laboratorium lockades jag först av KI:s enastående internationella rykte inom vetenskaplig forskning och dess historiska meritlista av medicinska genombrott. Förra sommaren förstärkte ett besök på LabMed detta intryck, men jag upplevde också den samarbetsinriktade atmosfären och betoningen på synergi mellan grundforskning och medicinsk forskning. Eftersom jag hittills i min karriär huvudsakligen har fokuserat på grundforskning, men har för avsikt att utforska mer medicinskt relevanta forskningsfrågor, verkade KI och LabMed vara den idealiska platsen att slå ner mina vetenskapliga rötter.

Du har fått finansiering från Vetenskapsrådets satsning på strategisk rekrytering av biträdande lektorer. Vad betyder det här stödet för dig och din forskning?

– Det betyder oerhört mycket. Det säkerställer att jag kan få igång mitt laboratorium, vilket gör att jag kan påbörja och (förhoppningsvis) slutföra den forskning som jag brinner för. På ett personligt plan känns det också som ett erkännande av den forskningsväg jag valt och min förmåga att genomföra den. I ett bredare perspektiv tror jag att finansieringen kommer att signalera till framtida studenter och den personal jag kommer att rekrytera att de kan förvänta sig en stabil och förutsägbar forskningsmiljö där de kan blomstra.

Hur skulle du beskriva din forskning för en bred publik?

– Precis som vi människor har även bakterier sina egna virus. Dessa bakterievirus kallas bakteriofager, eller fager, och är den vanligaste biologiska enheten på jorden. De spelar en enorm roll i den mikroskopiska världen men till skillnad från mänskliga virus, som oftast innebär problem för oss, kan fager både döda sina värdar och hjälpa dem, beroende på sammanhanget. Fager kan till exempel leva inuti bakterier och förse sina värdar med "fördelaktiga gener" som ökar bakteriernas virulens. Fager bidrar också till spridningen av antibiotikaresistens. Trots sin betydelse förbises fagerna ofta när det gäller bakteriers överlevnad, evolution och sjukdomar.

I mitt team kommer vi att använda genetik, kompletterat med olika metoder, för att bättre förstå fager, med den viktiga mänskliga och djurpatogenen Staphylococcus aureus som modell och arbetshäst. Vi hoppas att vi kan bidra till att upptäcka nya gener, proteiner eller processer som kan leda till ytterligare användbara verktyg i framtiden.

Vilka möjligheter ser du med att bedriva din forskning vid Labmed, och vilka samarbeten hoppas du utveckla här?

– Forskarna vid LabMed har en bred kompetens och många olika specialiseringar. Min erfarenhet är att den bästa lösningen på ett problem ofta kommer från kreativa människor med olika sätt att tänka och olika bakgrunder. Jag hoppas därför kunna bryta mig ur min trångsynthet genom att samarbeta med mina nya kollegor och möjliggöra ett fritt utbyte av synpunkter och idéer. Eftersom fager är allmänt förekommande inom biologin ser jag framför mig att det kan uppstå mycket samarbete och synergi vid LabMed, på sätt som jag ännu inte har upptäckt. 

En aspekt som jag vill utveckla är att jag hittills i stor utsträckning har studerat enkla fag-bakteriesystem in vitro. I framtiden hoppas jag kunna föra forskningen i en mer kliniskt relevant riktning.

Vad tycker du om att göra när du inte forskar, på din fritid?

– Även om mitt intresse ofta kretsar kring våra mikroskopiska vänner uppskattar jag minst lika mycket den större världen omkring oss. På fritiden läser jag gärna historia, särskilt om antikens Grekland och Rom, går på konserter och teaterföreställningar, spelar biljard och följer Arsenal med stort engagemang. Jag tycker också om att laga ordentliga söndagsmiddagar, gärna i så stora mängder att det räcker flera dagar.

Att ha bott i både New York och London har gett mig ett starkt intresse för museer, inte minst de som fokuserar på modern konst. Som avskedspresent när jag lämnade London gav några vänner mig ett medlemskap på Fotografiska i Stockholm, något jag fortfarande uppskattar mycket.

Nu när jag är tillbaka i Skandinavien ser jag fram emot fler möjligheter att åka skidor under vintern. Samtidigt är det ofta de enkla sakerna som betyder mest. Att slå sig ner med en god öl eller ett glas rött vin i sällskap av familj och vänner är fortfarande en av mina absoluta favoritstunder.