Fem KI-forskare får ERC:s startanslag 2026
Fem forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats European Research Council (ERC) Starting Grant, ERC:s startanslag, som är ett av Europas viktigaste forskningsanslag för forskare i början av sin karriär. Anslaget ses internationellt som ett kvitto på vetenskaplig excellens, originalitet och en lovande framtid som forskargruppsledare.
ERC Starting Grant ger framstående forskare möjlighet att utveckla banbrytande idéer, bygga egna forskargrupper och etablera sig som självständiga forskningsledare.
Finansieringen kan uppgå till 1,5 miljoner euro (SEK cirka 16,6 miljoner) under fem år, med möjlighet till ytterligare stöd för exempelvis avancerad forskningsutrustning. ERC satsar sammanlagt 705 miljoner euro på flera forskningsområden, däribland naturvetenskap och teknik, biovetenskap samt samhällsvetenskap och humaniora.
Rekordintresse i år
Konkurrensen i årets utlysning var hårdare än någonsin tidigare. Totalt inkom 4 807 ansökningar från forskare över hela Europa, en ökning med 22 procent jämfört med föregående år. Endast 421 projekt beviljades finansiering, vilket motsvarar en beviljandegrad på 8,8 procent.
Av de 421 projekten är 22 knutna till svenska lärosäten och forskningsinstitutioner. Fem av dessa drivs av forskare vid Karolinska Institutet. Tre av de fem är forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Mottagare vid KI
Amanda Andersson Rolf, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Projekttitel: ”Cell identity, across foetal pancreas development and adult regeneration” (PanID) (Cellidentitet under fostrets bukspottkörtelutveckling och regenerering hos vuxna)
Sara Arroyo Mühr, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Projekttitel: ”Cervical Cancers Escaping HPV Screening: Decoding HPV-Independent Carcinogenesis through Multi-Omics Profiling” (ESCAPE-HPV) (Livmoderhalscancer som undgår HPV-screening: Att kartlägga HPV-oberoende cancerutveckling genom multi-omikprofilering)
Kort projektbeskrivning: De flesta fall av livmoderhalscancer kan förebyggas med HPV-vaccination och screening, men ett fåtal kvinnor utvecklar sjukdomen trots att de testat negativt för HPV. Forskarna vet ännu inte varför detta sker eller om vissa tumörer kan uppstå utan koppling till viruset.
I ESCAPE-HPV ska forskare analysera tumörer från flera nordiska länder genom att studera deras DNA och genaktivitet. Målet är att förstå hur dessa ovanliga cancerformer uppstår och att hitta biologiska markörer som kan göra det lättare att upptäcka och undersöka HPV-negativ livmoderhalscancer i framtiden.
Bjørt Kragesteen, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Projekttitel: ”Deciphering the gene regulation of oxygen homeostasis and human fitness” (ErythrO2Reg) (Att kartlägga genregleringen av syrehomeostasen och människans kondition)
Kort projektbeskrivning: Syre är livsviktigt för att kroppen ska fungera. Men hur våra celler känner av och anpassar sig till låga syrenivåer är fortfarande inte helt klarlagt. Det här forskningsprojektet studerar särskilda njurceller, så kallade norn-celler, som producerar hormonet epo. Epo styr bildningen av röda blodkroppar, som transporterar syre runt i kroppen.
Forskarna utvecklar avancerade modeller av mus- och mänskliga njurar för att undersöka hur kroppen reglerar syrenivåerna. De studerar även genetiska anpassningar i cellmodeller från personer av tibetanskt ursprung, som i tusentals år har bott i och genetiskt anpassat sig till syrefattiga miljöer på hög höjd.
Syftet är att förstå hur kroppen och våra genom hanterar miljöer med varierande syrehalter och att ta fram ny kunskap som i framtiden kan leda till utveckling av nya terapeutiska mål för att återställa homeostasen vid syrebristsjukdomar.
Florian Rosenberger, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
Projekttitel: ”Reconstructing temporal trajectories of cellular adaptation and failure in mitochondrial disease” (MITOSPACE) (Rekonstruktion av tidsförloppet för cellulär anpassning och funktionssvikt vid mitokondriella sjukdomar)
Kort projektbeskrivning: Mitokondrierna är de små strukturerna inuti våra celler som producerar större delen av den energi som våra kroppar behöver. När de slutar fungera som de ska kan de orsaka allvarliga sjukdomar. Mitokondriella sjukdomar är dock svårbegripliga: Samma genetiska mutation kan drabba olika organ hos olika personer, och symtomen kan uppträda redan i barndomen eller först långt senare i livet.
Det ERC-finansierade projektet MITOSPACE ska undersöka varför vissa celler och organ är mer sårbara än andra. Detta kommer att ske med hjälp av en ny teknik som kallas SPACE, vilken kan mäta tusentals proteiner i enskilda celler samtidigt som den visar exakt var dessa celler befann sig i en vävnad.
Mitokondrier har sitt eget dna, och angränsande celler kan innehålla olika mängder skadat mitokondriellt dna. Genom att studera dessa skillnader kan forskarna följa hur sjukdomen utvecklas över tid. Målet är att förstå varför vissa celler förblir friska medan andra slutar fungera, och att bidra till att bana väg för effektivare behandlingar i framtiden.
Shuyang Yao, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Projekttitel: ”Cannabis Neurobiology And Schizophrenia Risk in Youth: a multi-omics translation” (CANARY) (Cannabis’ neurobiologi och risken för schizofreni hos ungdomar: En multi-omisk tillämpning)
Kort projektbeskrivning: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ofta utvecklas i slutet av tonåren eller i början av vuxenlivet. Cannabisanvändning har kopplats till en ökad risk för schizofreni, men forskarna förstår fortfarande inte helt varför.
Det ERC-finansierade projektet CANARY undersöker hur THC, den viktigaste psykoaktiva substansen i cannabis, påverkar den växande hjärnan. Genom att kombinera studier på möss med genetiska och molekylära data från människor kommer forskarna att undersöka hur exponering för THC kan påverka biologiska processer som är kopplade till schizofreni.
Målet är att identifiera de molekylära signalvägar som kan bidra till att förklara sambandet. Med hjälp av resultaten ska CANARY identifiera befintliga läkemedel som kan påverka de aktuella signalvägarna. De mest lovande kandidaterna kommer därefter att utvärderas med stöd av de unika nordiska registren. Det är ett arbete som potentiellt kan erbjuda nya möjligheter för förebyggande åtgärder och behandling.