Nyhetsarkiv

En debattartikel som nyligen publicerats i den svenska dagstidningen Expressen lyfter demens som en växande samhällsutmaning och hänvisar till en aktuell rapport från Karolinska Institutet om antalet personer som lever med demens och de samhällsekonomiska kostnaderna i Sverige. Rapporten ger uppdaterade uppskattningar av förekomst, framtida utveckling och sjukdomens ekonomiska konsekvenser.

En grupp ledande befattningshavare från flamländska organisationer som arbetar med stöd till äldre (In4Care) besökte Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet den 25 mars 2026. Besöket, som arrangerades av Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem), fokuserade på hur forskning, politik och omsorgspraxis samverkar inom det svenska systemet.

Enkla fälttester av muskelstyrka kan ge tidiga ledtrådar om risken att utveckla flera långvariga sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i British Journal of Sports Medicine.

Beteendeförändringar hos äldre – såsom ångest, depression, irritabilitet, apati eller agitation, tillsammans kallade neuropsykiatriska symtom – kan uppträda långt innan en demensdiagnos. En ny studie från Karolinska Institutet och Universitetet i Perugia, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, visar att dessa symtom bildar mönster hos äldre individer, från kognitivt friska till personer med demens.

Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.

Depression och andra psykologiska faktorer kan hänga samman med risken för förvirringstillstånd efter operation hos äldre. Det visar en ny systematisk översikt från Karolinska Institutet som publiceras i British Journal of Anaesthesia. Studien sammanfattar resultat från över 6 700 patienter.

När ARC fyllde 25 år i fjol fick de ett bidrag från Forte för att kunna hålla en dag om äldreforskning. Den 5 februari anordnade de därför ”Forum för äldreforskning – Vad har vi uppnått och vart är vi på väg?”, där de samlade forskare från hela Sveriges forskare inom åldrande för att dela med sig av sina forskningsresultat. Det blev en välbesökt och inspirerande dag där forskare, praktiker och andra intresserade samlades i Aula Medica för att ta del av aktuella rön och framtidsperspektiv.

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrika näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. I en ny studie från Karolinska Institutet förbättrades inte bara den fysiska förmågan hos deltagarna, utan forskarna såg även efter tre månader tecken på att de klarade fler vardagsmoment själva. Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer’s and Dementia.

Personer med nedsatt njurfunktion kan ha högre nivåer av flera blodmarkörer som ofta används i forskning om Alzheimers sjukdom och andra relaterade demenssjukdomar. Detta visas i en ny systematisk översikt och metaanalys som publicerats i The Journal of the American Society of Nephrology.

Hallå där Alexander Kvist, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 6 mars försvarar du din avhandling ”Evaluating complex walking in aging and neurological disease : from motor behavior to brain activity”. Vad handlar den om?

Hur ärftlig Alzheimers sjukdom utvecklas i de tidiga stadierna beror på vilken genetisk mutation en person bär på. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.

En ny studie som publicerats i Brain visar att skador på små blodkärl vid den ärftliga sjukdomen CADASIL kan störa viktiga hjärnfunktioner i hippocampus, ett område som är involverat i minne. Fynden hjälper till att förklara varför många personer med CADASIL utvecklar kognitiva problem och demens.

Under fredagen besökte Bill Gates Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Besöket var hans eget initiativ för att diskutera de senaste framstegen inom svensk Alzheimerforskning, ett område han intresserar sig för och stödjer.

Radiumhemmets Forskningsfonder delar ut 102 miljoner kronor till patientnära cancerforskning vid KI. Utdelningen är den största i fondernas historia och riktas såväl till diagnosspecifik forskning som till infrastruktur och forskartjänster.

Bara fem minuter mer av pulshöjande fysisk aktivitet per dag eller att sitta en halvtimme mindre kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan, enligt en ny studie publicerad i The Lancet.

Ett fåtal vanliga blodmarkörer kan förutsäga både vilka äldre personer som kommer att utveckla specifika kombinationer av kroniska sjukdomar och hur snabbt detta kommer att ske. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Vetenskapsrådet har beviljat 102 anslag inom medicin och hälsa i fem kategorier till 101 forskare vid Karolinska Institutet. Sammantaget tilldelas KI drygt 526,6 miljoner kronor för perioden 2025-2031.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om fyra utlysningar och beviljat anslag till 39 KI-forskare inom klinisk behandlingsforskning, internationell postdok inom medicin och hälsa, forskning inom virus och pandemier samt karriärbidrag till forskare inom primärvården.

Hallå där Cecilia Johnsson, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi. Den 16 januari försvarar du din avhandling ”Complex paths of lifestyle change in stroke prevention : unveiling seeds and processes of engaging occupations”. Vad handlar den om?

Äldre vuxna med nedsatt njurfunktion uppvisar förhöjda nivåer av alzheimer-relaterade biomarkörer i blodet, men löper inte större risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

Hur påverkar vanliga hälsoproblem nya blodprov för Alzheimers sjukdom? En studie från Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer's & Dementia, tyder på att faktorer som njurfunktion, kolesterol och diabetes kan påverka vissa biomarkörer – även om den mest lovande markören förblir tillförlitlig.

Forskare vid Karolinska Institutet och RIKEN Center for Brain Science i Japan har identifierat två receptorer i hjärnan som styr nedbrytningen av amyloid-beta, ett ämne som ansamlas vid Alzheimers sjukdom. Studien kan bana väg för framtida läkemedel som är både säkrare och billigare än dagens antikroppsbehandlingar, enligt forskarna.

Fakultetsnämnden har i oktober 2025 beslutat bevilja medel till NVS inom satsningen för att främja ett berikande samband mellan miljöer med stark forskningsanknytning och miljöer med stark utbildningsanknytning. Tre av institutionens grundutbildningsprogram har tilldelats medel inom satsningen.

Fortes årliga utlysning av projektbidrag ska bidra till ökad kunskap inom Fortes områden hälsa, arbetsliv och välfärd. Av 74 beviljade projekt 2025 drivs 19 av forskare vid Karolinska Institutet som får drygt 86,3 miljoner kronor.

Forte satsar på framtidens forskning genom årliga etableringsbidrag för yngre forskare. I årets beslut tilldelas Karolinska Institutet cirka 39 miljoner kronor för 11 projekt som kännetecknas av hög kvalitet med samhällsnytta. Årets utlysning är större än tidigare och med tydligt fokus på karriärutveckling och internationell mobilitet.

Forte har beslutat om två utlysningar och beviljat anslag till åtta forskare vid KI. I utlysningen Forskning om nära vård 2025 får fem KI-forskare sammanlagt cirka 33,5 miljoner kronor för studier kopplade till omställningen i primärvården. I Centrumbidrag 2025 beviljas tre KI-initiativ 158 miljoner kronor för långsiktig forskning inom demens, psykiatri och återgång i arbete.

Hur är det att studera hur äldre människor lever och får omsorg i olika delar av världen? Tack vare resebidrag från Karolinska Institutet, SWEAH och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning tar KI-forskaren Pernilla Alencar Siljehag reda på det under sin forskningsvistelse i Brasilien.

Det är Sara Mijwel Cardinale och Maria Hagströmer som får bidragen.

Aging Research Center (ARC) bildades år 2000, när geriatrikforskningen var relativt i sin linda och man inte visste så mycket om demenssjukdomar. Det skedde i en tid när politiker och beslutsfattare började intressera sig för den ökande åldrande befolkningen och med de utmaningar man började förstå skulle växa inom vård och omsorg till följd av den.

Människor lever längre idag än någonsin, de har även fler jämnåriga kvar i livet och mindre familjer. Ändå är personer över 80, den snabbast växande åldersgruppen i befolkningen, ofta underrepresenterade i forskningen. Denna avhandling undersöker hur det sociala livet har förändrats över tid på äldre dagar och hur sociala relationer hänger ihop med välbefinnande.

Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd har beslutat att ge bidrag till Susanne Andermo.

Sammanlagt 26,5 miljoner kronor har tilldelats sex forskare vid NVS i bidrag från Forte i olika utlysningar.

Totalt sju forskare vid NVS får dela på 33,2 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet i de senaste utlysningarna.

Hallå där Francesca Eroli, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 7 november försvarar du din avhandling ”Toward precision medicine : sex-specific effects of multi-drug therapies in mouse models of aging and Alzheimer's pathology” Vad handlar den om?

Kathrin Wode, postdoktor vid avdelningen för klinisk geriatrik, har tilldelats ett prestigefyllt pris på världskongressen ”3rd World Congress on Traditional, Complementary and Integrative Medicine” i Rio de Janeiro.

En ny doktorsavhandling av Giorgi Beridze, publicerad vid Karolinska Institutet, belyser sambandet mellan multimorbiditet och njurhälsa hos äldre. Forskningen undersöker hur njurfunktionen bedöms hos äldre, hur kroniska sjukdomar tenderar att bilda mönster och hur dessa mönster påverkar njurfunktionen samt risken att utveckla albuminuri – ett tillstånd som kännetecknas av förekomst av protein i urinen, ofta ett tidigt tecken på njurskada.

Hallå där Anahita Amirpour, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 20 november försvarar du din avhandling "Assessment and identification of cognitive changes after surgery in older adults". Vad handlar den om?

Aging Research Center (ARC), ett av Sveriges främsta forskningscentrum för äldre personers hälsa och levnadsvillkor, firar nu 25-årsjubileum. Genom tvärvetenskaplig forskning och bred samverkan bidrar ARC till en djupare förståelse av åldrandet och hur samhället kan skapa bättre förutsättningar för en värdig och hälsosam ålderdom.

Flera kollegor och affilierade från Aging Research Centre (ARC) deltog nyligen vid den 21:a Europeiska geriatrikmedicinska sällskapets (EuGMS) kongress, som hölls den 24–26 september 2025 på Harpa konserthus och konferenscenter i Reykjavík, Island. Årets kongress, med temat ”Nya landskap inom geriatrisk medicin”, samlade experter från hela Europa och bortom för att ta itu med de föränderliga utmaningarna och innovationerna inom vården av äldre.

Att äta en hälsosam växtbaserad kost kan minska risken för demens hos äldre personer med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes eller stroke. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JACC: Advances, som jämfört olika typer av växtbaserad kost.

En internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att det är möjligt att upptäcka subtila förändringar i hjärnan och identifiera tidiga tecken på ärftlig frontallobsdemens med hjälp av avancerade hjärnavbildningstekniker. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

När KI:s installationshögtid hölls torsdagen den 9 oktober, fanns NVS prefekt Maria Ankarcrona på plats för att uppvakta tre celebriteter vid NVS, i minglet efter scenprogrammets slut.

Hallå där Kajsa Söderhielm, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi. Den 24 oktober försvarar du din avhandling ”Supporting person-centred, team-based stroke rehabilitation with ICT : implementation and evaluation of F@ce 2.0”. Vad handlar den om?

Den 29 september 2025 fick Isabelle von Saenger, postdoktor vid Aging Research Center (ARC) på Karolinska Institutet, möjlighet att dela med sig av viktiga insikter från sin avhandling som undersöker utvecklingen av omsorgen för äldre i Sverige under de senaste 30 åren. Evenemanget, som samordnades av Omsorgsforum, samlade en inflytelserik grupp aktörer som är engagerade i att forma framtidens äldreomsorg.

Hallå där Melissa Kotte, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 24 oktober försvarar du din avhandling ”Reaching cancer survivors where they are : effects and experiences of live-remote exercise”. Vad handlar den om?

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar en omfattande hjärnavbildningsstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine. Ökad inflammation i kroppen kan vara en del av förklaringen.

En studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Den 8–9 september 2025 samlade Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet forskare från hela Europa till en internationell workshop med fokus på avancerade statistiska tekniker för att följa utvecklingen av multimorbiditet.

Hallå där Magdalena Fresk, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 10 oktober försvarar du din avhandling ”International classification of functioning, disability and health in the sickness certification process” Vad handlar den om?

Trettiotalet nordiska forskare inom åldrande och hälsa samlas i Stockholm den 11–12 september 2025 för SIA:s gemensamma workshop för senior och juniora forskare. Evememanget arrangeras av Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet och förenar etablerade och yngre experter i syfte att främja dialog och samarbete kring sociala ojämlikheter i åldrande.