Ny hjärnavbildningsteknik kan upptäcka tidig frontallobsdemens
En internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att det är möjligt att upptäcka subtila förändringar i hjärnan och identifiera tidiga tecken på ärftlig frontallobsdemens med hjälp av avancerade hjärnavbildningstekniker. Studien har nyligen publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.
Frontallobsdemens eller frontotemporal demenssjukdom, förkortat FTD, är en neurodegenerativ sjukdom som ofta drabbar personer i medelåldern och är en vanlig orsak till kognitiv sjukdom före 65 års ålder. Sjukdomen är särskilt svår att diagnostisera i tidiga stadier, eftersom de första symptomen påverkar beteendet och personligheten och därför kan misstas för primärpsykiatrisk sjukdom och senare i förloppet kan symtomen likna tillstånd som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I ungefär en tredjedel av fallen är frontallobsdemens ärftlig, vilket gör familjer med kända mutationer till en viktig resurs för forskningen.
Ny typ av MR-teknik
I den aktuella studien undersökte forskare från Karolinska Institutet, tillsammans med ett internationellt forskningsnätverk, hjärnans mikrostruktur hos över 700 individer – både bärare av FTD-mutationer och kontrollpersoner.
Forskarna använde sig av en ny typ av MR-teknik som mäter hur vattenmolekyler sprider sig i grå hjärnsubstans, där större spridning indikerar mikrostrukturella skador i hjärnvävnaden. På så vis kan den avslöja tidiga skador i hjärnbarken innan hjärnan börjar krympa, så kallad hjärnatrofi, eller kognitiva problem uppstår.
Resultaten visade att den nya metoden är mer känslig än den etablerade hjärnavbildningsmetoden som mäter tjockleken på hjärnbarken. Hos individer med mutation i C9orf72-genen kunde forskarna upptäcka förändringar i hjärnan redan innan några kliniska symtom visade sig. För mutationer i MAPT-genen observerades förändringar vid milda symtomstadier, medan förändringar hos GRN-mutationsbärare uppträdde först vid mer avancerade stadier.
Identifiera personer i riskzonen
– Våra resultat visar att förändringar i hjärnans mikrostruktur kan upptäckas innan synlig hjärnatrofi uppstår, och dessa förändringar är nära kopplade till hur sjukdomen utvecklas, förklarar studiens försteförfattare Elena Rodriguez-Vieitez, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
– Detta kan vara värdefullt för att identifiera riskindivider och för att utvärdera nya behandlingar i kliniska studier.
Forskarna följde även deltagarna över tid och kunde visa att en större spridning av vattenmolekyler i hjärnvävnaden vid studiens början var kopplad till snabbare försämring av beteende och kognitiv förmåga. Detta gällde för alla tre mutationstyper.
– Våra resultat tyder på att mätningar av hjärnans mikrostruktur kan bli ett viktigt verktyg för att identifiera individer med risk för frontallobsdemens och för att följa sjukdomsutvecklingen i kliniska studier, säger Caroline Graff, professor vid samma institution och sisteförfattare till studien.
Studien är en del av det internationella forskningssamarbetet GENFI (GENetic Frontotemporal dementia Initiative) och har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Schörlings stiftelse, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Demensfonden, Neuroförbundet och Region Stockholm. Forskarna rapporterar inga intresse konflikter.
Publikation
Cortical microstructure is associated with disease severity and clinical progression in genetic frontotemporal dementia: a GENFI study
Rodriguez-Vieitez E, Rydell MT, Ullgren A, Montal V, Illán-Gala I, Fortea J, Jelic V, Bouzigues A, Russell LL, Foster PH, Ferry-Bolder E, van Swieten JC, Jiskoot LC, Seelaar H, Sanchez-Valle R, Laforce R, Galimberti D, Vandenberghe R, de Mendonça A, Tiraboschi P, Santana I, Gerhard A, Levin J, Sorbi S, Otto M, Pasquier F, Ducharme S, Butler CR, Le Ber I, Finger E, Tartaglia MC, Masellis M, Rowe JB, Synofzik M, Moreno F, Borroni B, Rohrer JD, Westman E, Graff C, Molecular Psychiatry, online 9 oktober 2025, doi: 10.1038/s41380-025-03280-x.