Mutationstyp påverkar Alzheimers tidiga sjukdomsförlopp
Hur ärftlig Alzheimers sjukdom utvecklas i de tidiga stadierna beror på vilken genetisk mutation en person bär på. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Translational Psychiatry.
Forskare följde 45 personer från svenska familjer med ärftlig Alzheimers sjukdom under i genomsnitt sju år. Deltagarna genomgick återkommande undersökningar med hjärnavbildning (PET), kognitiva tester och blodprov. Forskarna kunde se att de två mutationstyperna som ingick i studien var kopplade till olika mönster av hur hjärnan använder glukos.
Personer med mutationen PSEN1 hade en period av högre glukosanvändning i hjärnan omkring 20–10 år före beräknad symtomdebut, innan glukosanvändningen sedan minskade. Hos personer med mutationen APP sågs ingen sådan topp, utan en långsammare och mer jämn minskning av glukosanvändningen över tid.
Skillnader i tidiga biomarkörförändringar
Tidiga ökningar i blodmarkören GFAP, som visar förändringar hos astrocyter – stödjeceller som hjälper nervceller att fungera – sågs hos både PSEN1- och APP-bärare. Hos personer med APP-mutation var dock stigande GFAP-nivåer tydligare kopplade till både lägre glukosanvändning i hjärnan och försämrade resultat på kognitiva tester. Den starkare kopplingen kan spegla tidiga skillnader i hur sjukdomen utvecklas vid APP- jämfört med PSEN1-mutationer.
– Att kunna följa personer med ärftlig Alzheimers sjukdom under så lång tid gör det möjligt att upptäcka mönster som annars är svåra att se. Våra resultat visar att olika mutationer följer olika tidiga sjukdomsförlopp och ger en tydligare bild av hur och när viktiga förändringar sker. Den kunskapen kan bli värdefull när vi utvecklar och tolkar biomarkörer i framtida forskning, säger Mariola Zapater-Fajari, studiens försteförfattare och postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Begränsningar och styrkor med studien
Forskarna betonar att antalet deltagare är begränsat eftersom de specifika ärftliga mutationerna i studien är mycket sällsynta och bara förekommer i ett fåtal familjer. Resultaten bör därför tolkas med viss försiktighet. Samtidigt gör de långa uppföljningstiderna det möjligt att få en bred bild av hur sjukdomen förändras under den tidiga fasen, från många år innan symtom uppstår till tiden efter debut.
– Dessa insikter kan även vara relevanta för att förstå tidiga förändringar vid den sporadiska formen av Alzheimers sjukdom, som är betydligt vanligare och inte orsakas av ärftliga mutationer, säger Agneta Nordberg, professor vid samma institution och studiens sisteförfattare.
Studien genomfördes i samarbete med Uppsala universitet, Göteborgs universitet och flera internationella forskargrupper. Forskningen finansierades av bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning, Hjärnfonden och Alzheimerfonden. Vissa forskare har fått arvoden från läkemedelsföretag, vilket redovisas i den vetenskapliga artikeln.
Publikation
“Early functional changes and plasma GFAP in Swedish families with Autosomal Dominant Alzheimer’s disease mutations”, Emma S. Luckett, Mariola Zapater-Fajari, Ove Almkvist, Charlotte Johansson, Konstantinos Chiotis, Marco Bucci, Anders Wall, Nicholas J. Ashton, Kaj Blennow, Henrik Zetterberg, Elena Rodriguez-Vieitez, Caroline Graff, Agneta Nordberg, Translational Psychiatry, online 5 February 2026. doi: 10.1038/s41398-026-03829-6