Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har tittat på hur rörelse formar våra sinnen och hur både sensoriska och motoriska processer påverkas vid Parkinsons sjukdom. I en studie publicerad i Nature Communications, visar forskarna att hos Parkinsonmöss (dopaminutarmade möss) så minskar rörelsereaktionen på sensorisk input och att både sensoriska och motoriska processer förändras.

Infektioner som krävt sjukhusbehandling tidigt eller mitt i livet, kopplas till ökad risk att senare drabbas av Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom, men inte amyotrofisk lateral skleros, ALS. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i PLOS Medicine.

Ny studie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i Science Advances visar att inaktivering av ett proteinkomplex som styr genrepression leder till förlust av neuronal identitet hos dopaminproducerande celler och till motorsymtom typiska för Parkinsons sjukdom.

I år delar Hjärnfonden ut 105,3 miljoner kronor i forskningsanslag fördelade på 99 projekt. Karolinska Institutet får 40 av dessa, varav åtta går till NVS.

Medicinering vid Parkinsons sjukdom minskar många av de symtom som drabbar patienterna, men oftast kvarstår problemen med försämrad balans och ökad risk för fall och skador. En ny studie i tidskriften NPJ Parkinson’s Disease ger nu en fördjupad bild av balansträning som behandling vid parkinson. De delvis nedslående resultaten talar för att träningsprogram kan behöva intensifieras eller individanpassas i större utsträckning för att få avsedd effekt och att mer forskning krävs.

Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap, har tilldelats ett anslag på cirka 1,73 miljoner US-dollar under tre år från initiativet Aligning Sciences Across Parkinson's (ASAP).

Per Svenningsson har tilldelats ett anslag på cirka 1,86 miljoner US-dollar under tre år från initiativet Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP) för en ambitiös, tvärvetenskaplig satsning för att studera hur onormala proteinaggregat kan spridas från tarmen till hjärnan och driva på de tidiga stadierna av Parkinsons sjukdom. Det totala anslaget är 8,9 miljoner US-dollar under tre år.

Mindre träning och mindre rehab – den upplevelsen rapporterar personer med Parkinson om i en ny studie från Karolinska Institutet. Studien belyser läget under den första vågen av covid-19-pandemin. Särskilt kvinnor över 70 år kan ses som en riskgrupp när det gäller minskad rörelse, enligt Erika Franzén, professor och fysioterapeut.

Professor Per Svenningsson vid Karolinska Institutet erhåller medel för ett femårigt forskningsprojekt på 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Satsningen går till fundamental forskning kring uppkomsten av Parkinsons sjukdom samt till kliniknära studier för att skräddarsy behandling nu och bromsa sjukdomsförloppet i framtiden.

Risken att utveckla Parkinsons sjukdom kan vara lägre hos individer som får i sig antioxidanter i form av mycket vitamin C och E i sin kost, visar ny forskning vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet. Studien som publicerats i Neurology kan ha betydelse för framtidens förebyggande behandlingar.

Hallå där Hanna Johansson, doktorand vid Sektionen för fysioterapi, NVS. Den 23 oktober kommer du att försvara din avhandling ”Balance and gait in Parkinson’s disease : from perceptions to performance”, vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet har genomfört en studie med enkelcellssekvensering på en djurmodell för Parkinsons sjukdom med transplanterade mänskliga pluripotenta stamceller. Studien som är den första i sitt slag publiceras nu i Nature Communications.

Johanna Sieurins avhandling fokuserar på relationen mellan personlighet och stress med risken för Parkinsons sjukdom (PD).

Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Cellkartan som publiceras i Nature Genetics kan användas för att studera nya behandlingar mot neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket tyder på att sjukdomen kan starta i tarmarna.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet visar att proteinet alfa-synuklein som ansamlas vid Parkinsons sjukdom förekommer bundet till lipoproteinpartiklar i ryggmärgsvätska, något som kan förklara hur sjukdomen sprids i nervsystemet. Studien publiceras i tidskriften PNAS.

Med hjälp av en PET-kamera har forskare från Karolinska Institutet utvecklat en ny metod för att undersöka dopaminsystemet i hjärnan hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden, som mäter nivåerna av ett protein kallat dopamintransportören, skulle kunna förbättra diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom och användas för att hitta nya läkemedel och behandlingsmetoder. Studien publiceras i tidskriften Movement Disorders.

En studie i Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet ger ny, viktig kunskap om hur hjärnan styr gångrörelser. I försök på möss har forskarna upptäckt att särskilda startceller på olika platser i hjärnan får mössen att antingen gå eller springa. Forskningen kan resultera i nya behandlingar för sjukdomar och skador som påverkar rörelseförmågan.

Parkinsons sjukdom förknippas ofta med motoriska symtom som stelhet, dålig balans och darrningar, men de första symtomen är ofta sensoriska i form av nedsatt känsel och luktsinne. I en studie på möss har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa vilka mekanismer och vilka av hjärnans neurala nätverk som är inblandade när förmågan att känna beröring försämras allt mer. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neuron, kan bana väg för möjligheten att kunna ställa tidigare diagn

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort viktiga framsteg i sökandet efter nya behandlingar för Parkinsons sjukdom. Genom att manipulera genuttrycket hos stödjeceller i hjärnan har de lyckats skapa nya dopaminproducerande nervceller. Studien, som genomförts på möss och mänskliga celler, publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.