Nyhetsarkiv

En ny studie från Karolinska Institutet visar att allvarliga psykiska sjukdomar är vanligare hos patienter med kronisk njursjukdom och påverkar deras hälsa negativt. Studien har publicerats i American Journal of Kidney Diseases.

En ny avhandling från Karolinska Institutet syftar till att öka vår förståelse av förhållandet mellan inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och kroniska njursjukdomar (CKD) genom storskaliga epidemiologiska studier.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har identifierat två typer av metabolt orsakad fettlever – en leverspecifik typ och en systemisk typ som påverkar andra vävnader och organ. Upptäckten kan leda till förbättrad diagnostik och behandling av denna växande patientgrupp. Två studier har publicerats parallellt i tidskriften Nature Medicine.

En av tio vuxna lider av kronisk njursjukdom (CKD), en sjukdom som kännetecknas av en progressiv förlust av njurfunktion. Förändrad njurfunktion kan påverka risken med och eller nyttan av olika läkemedel. De som har avancerad CKD måste vara försiktiga med de läkemedel de tar eftersom deras njurar inte fungerar så bra som de borde. Vissa läkemedel är inte alls säkra för dem att ta, medan andra läkemedel kräver dosjustering eller strikt övervakning för att åstadkomma en säker läkemedelsanvändning.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Njurfonden delar ut över 7 miljoner kronor till forskning om njursjukdomar. Det är den största summan sedan fonden instiftades och tilldelas 40 forskare, varav 19 är verksamma vid Karolinska Institutet. Bidragen går till forskning som rör kronisk njursjukdom, dialys och transplantation.

Kronisk njursvikt påverkar över 10% av vuxna över hela världen. Psykisk sjukdom är en viktig fråga för patienter med kronisk njursvikt, men har inte studerats särskilt ingående. Depression är vanligt förekommande och relaterad till dålig prognos hos dessa patienter, men tidigare forskning har främst fokuserat på dialyspatienter, vilket gör att kunskapen om depression i tidigare stadier av sjukdomen är bristfällig.

Forskare från Karolinska Institutet och University of Glasgow har utvecklat ett kliniskt test som exakt kan mäta biologiskt åldrande i både frisk och sjuk vävnad. Upptäckten gjordes när forskare studerade patienter med kronisk njursvikt som genomgått njurtransplantation och fann att patienternas biologiska åldrande saktade ned efter transplantationen. Studien publicerades i Journal of Internal Medicine.

Arton njurforskare vid Karolinska Institutet får dela på 3,2 miljoner kronor i Njurfondens senaste utdelning, en nyhet som publicerades i samband med Världsnjurdagen den 9 mars. Totalt delar insamlingsstiftelsen ut över 6,9 miljoner kronor till 41 forskningsprojekt, varav KI får den största kakan.

Hon tillträder den 1 mars som ny rektor för Karolinska Institutet: Annika Östman Wernerson. Hon är professorn i njur- och transplantationsvetenskap som brinner lika mycket för den pedagogiska forskningen. Den interna kulturen, att stärka dialogen mellan ledning, institutioner, medarbetare och studenter, är en av hennes största drivkrafter som KI:s nya rektor.

Bland patienter med njurcancer verkar aktiviteten hos fyra specifika gener i cancercellerna kunna förutsäga risken att tumören sprider sig och patientens överlevnadschanser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en preklinisk studie publicerad i Nature Communications.

Vi gratulerar Carla Avesani vid enheten för medicinska njursjukdomar som sedan den 25 augusti 2022 nu är docent i näringslära

Kvinnor med nedsatt njurfunktion fick i lägre grad än män i samma situation diagnosen kronisk njursjukdom. Kvinnorna hade också mindre chans att få sin njurfunktion följd, att träffa en njurläkare och använda rekommenderade behandlingar för kronisk njursjukdom. Det visar en svensk studie av forskare från Karolinska Institutet, publicerad i Journal of the American Society of Nephrology.

I en studie vid Karolinska Institutet har forskare kopplat motståndskraft mot behandling vid en dödlig form av njurcancer till låga nivåer av cellernas energiproducenter, mitokondrierna. När forskarna med hjälp av läkemedel ökade mängden mitokondrier blev cancercellerna sårbara för behandlingen. Fynden har publicerats i Nature Metabolism och ger hopp om bättre riktade cancerläkemedel.

Njurfonden har utsett vilka forskare som i år får pengar till sin forskning om njurar. Av totalt 49 forskare och 6,1 miljoner kronor är det 22 forskare vid Karolinska Institutet får dela på 2,6 miljoner kronor. I samband med uppmärksammandet av anslagen tilldelas även en KI-forskare Bengt Rippes Forskarpris.

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Resultaten betonar betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom, enligt forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat kopplingar mellan olika blodgrupper och totalt 49 sjukdomar, bland annat det nya fyndet att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten. Analysen, som inkluderar data på över fem miljoner människor och drygt 1 000 sjukdomar, bekräftar också tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck under graviditeten. Resultatet har publicerats i tidskriften eLife.

Mindre studier har antytt att en grupp läkemedel som kallas RAS-blockerare kan vara skadliga för personer med avancerad kronisk njursjukdom, och läkare avslutar därför ofta behandlingen för dessa patienter. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att stoppad behandling visserligen är kopplat till en minskad risk att behöva dialys, men också en ökad risk för hjärt-kärlhändelser och död. Resultaten publiceras i Journal of the American Society of Nephrology.

Aktiva livsstilsval som att äta mer grönsaker, ökad fysisk aktivitet och att sluta röka kan minska risken för att insjukna i en kronisk njursjukdom. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Griffith University i Australien som publiceras i Journal of the American Society of Nephrology.

Användning av så-kallade SGLT2-hämmare för att behandla typ 2 diabetes kan minska risken för allvarliga njurskador, enligt en skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The BMJ och stödjer, enligt forskarna, fortsatt användning av SGLT2-hämmare som behandling för patienter med typ 2-diabetes.

Andelen personer som dör av kroniska njursjukdomar väntas öka de kommande åren såvida inte fler länder satsar på förebyggande insatser och tidig behandling. Det visar en global kartläggning av det internationella forskningskonsortiet Global Burden of Disease som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Studien har delvis letts av professor Johan Ärnlöv på Karolinska Institutet.